Alemanni

Diskussioner om språkhistoria, allmän språkvetenskap och den komparativa språkforskningen. Värd: Hexmaster
Användarvisningsbild
Karsten Krambs
Medlem
Inlägg: 1471
Blev medlem: 13 jul 2009 17:02
Ort: Danmark

Alemanni

Inläggav Karsten Krambs » 04 dec 2015 18:20

Hvornår opstår betegnelsen "Alemanni", hvor stammer det fra og hvad betyder det?

Ephraim
Medlem
Inlägg: 227
Blev medlem: 01 apr 2009 19:50

Re: Alemanni

Inläggav Ephraim » 05 dec 2015 01:47

Det brukar härledas från en urgermansk sammansättning *ala-mannô eller *ala-mannz vilket är ett ord vi hittar i gotiskan almans ‘mänskligheten’, medellågtyska alman ‘mänskligheten’. I fornisländska hittar vi ordet i sammansättningar som almanna-. Det är också basen i det danska adjektivet almen, svenska allmän.

I grunden motsvarar bildningen alltså egentligen "alla män", fast urgermanska *ala- är en särskild form som bara förekommer i sammansättningar. Det fristående adjektivet alla, al, all etc. kommer av urgermanska *allaz från äldre *alnaz med ett n-suffix.

Att ord som betyder ’alla människor’ eller liknande blir till namn på etniska grupper är ett ganska vanligt fenomen, likadant att ord som betyder ’språk’ blir namn på språk. Det är nog den vanligaste källan till etnicitets- och språknamn världen över. Folk tenderar visst att ofta bara kalla den ena gruppen för människor och det egna språket språk, typ. Ibland är det nog helt enkelt så att utomstående misstolkar de allmänna orden som mer specifika. Ibland utvecklas orden dock till att bli etnicitets- och språkbeteckningar även i det egna språket.

Det är också värt att citera Wikipedia här:
https://en.wikipedia.org/wiki/Alemanni#Name
According to Asinius Quadratus (quoted in the mid-6th century by Byzantine historian Agathias) their name means "all men". It indicates that they were a conglomeration drawn from various Germanic tribes. This was the derivation of Alemanni used by Edward Gibbon, in his Decline and Fall of the Roman Empire[3] and by the anonymous contributor of notes assembled from the papers of Nicolas Fréret, published in 1753, who noted that it was the name used by outsiders for those who called themselves the Suebi.[4] This etymology has remained the standard derivation of the term.

Walafrid Strabo, a monk of the Abbey of St. Gall writing in the 9th century, remarked, in discussing the people of Switzerland and the surrounding regions, that only foreigners called them the Alemanni, but that they gave themselves the name of Suebi.[citation needed]


Det första belägget är tydligen från Cassius Dio från 200-talet.

Användarvisningsbild
Markus Holst
Stödjande medlem
Inlägg: 3057
Blev medlem: 04 sep 2006 14:28
Ort: Västergötland

Re: Alemanni

Inläggav Markus Holst » 05 dec 2015 01:55

Ge mig gärna exempel på språk som heter språk. Meänkieli förvisso, men fler?

Användarvisningsbild
Karsten Krambs
Medlem
Inlägg: 1471
Blev medlem: 13 jul 2009 17:02
Ort: Danmark

Re: Alemanni

Inläggav Karsten Krambs » 05 dec 2015 11:39

@Ephraim; tak for et interessant og uddybende svar.

I forbindelse med min 'on-going' research af det romerske område Agri Decumates er jeg støt på betegnelsen 'Alemanni' i forbindelse med den romerske kejser Caracalla.

wiki skrev:In 213 AD, Caracalla went north to the German frontier to deal with the Alamanni tribesmen who had broken through the limes in the Agri Decumates. The Romans defeated the Alamanni in battle near the river Main, but failed to win a decisive victory over them. After a peace agreement was brokered and a large bribe payment given to the invaders, the Senate conferred upon him the empty title of Germanicus Maximus. He was also addressed by the surname Alemannicus at this time.[*6].
Note 6: Everyman's Smaller Classical Dictionary, 1910, p. 31

Ephraim
Medlem
Inlägg: 227
Blev medlem: 01 apr 2009 19:50

Re: Alemanni

Inläggav Ephraim » 05 dec 2015 13:01

Markus Holst skrev:Ge mig gärna exempel på språk som heter språk. Meänkieli förvisso, men fler?
Det är främst talarnas egen beteckning på språket (autoglottonym eller autoglossonym) som ofta bara är ett någorlunda allmänt ord för ’språk’. I Sverige är det ju vanligt att säga att man talar mål, till skillnad från att tala svenska. Även dialekt verkar användas på liknande sätt ibland ("vad heter det på dialekt?"). Vad mål eller dialekt sedan syftar på beror på sammanhang. På samma sätt brukar ord liknande pidgin eller kreol vara den normala inhemska beteckningen på pidgin- och kreolspråk över hela världen (åtminstone de som är baserade på ett europeiskt språk), även om dessa sinsemellan kan vara obesläktade. Tok pisin (Nya Guinea) är på sätt och vis två ord för språk, där tok (av talk) betyder 'språk' och pisin kommer av pidgin. På Nya Guinea verkar språket annars bara benämnas som pidgin på engelska, precis som pidgin på Hawaiʻi syftar på ett helt annat språk.

I Europa finns fala som är ett romanskt språk som talas i Spanien på gränsen till Portugal. Namnet betyder ’tal’ (jämför portugisiska falar ’tala’).
https://en.wikipedia.org/wiki/Fala_language

På chukansi-dialekten av yokuts-språket (talat i Kalifornien) är yat ‘tal’ vad talarna själva kallar sitt språk. Ordet yokuts (som vi använder om både språket och folket) betyder helt enkelt folk. Exemplet är taget från den här tråden om fenomenet att talarna själva ofta saknar ett specifikt namn på det egna språket, och för sin egen grupp:
https://www.reddit.com/r/linguistics/comments/1llx8c/

Besläktat med detta finns några vanliga sätt att kvalificera ordet för språk något. En vanlig kategori är där språket helt enkelt kallas ”folkets språk” eller ”vårt språk". Meänkieli då är ett exempel på det senare. Quechua brukar på det egna språket heta runa simi ’människornas språk’, där runa ’människa’ också är den inhemska etnicitetsbeteckningen.

En annan kategori är där man talar om ’det korrekta språket’ eller ’det bra språket’. Här kan nämnas murrinh-patha från Australien som betyder ’bra språk’. Fataluku (Östtimor) betyder ’korrekt tal’ (även detta exempel från Reddit-tråden). Saṃskṛta (Sanskrit) betyder ’kultiverat (språk)’ fast här utelämnas ju för det mesta själva ordet för språk.

En annan sak är ju vad utomstående kallar språket, och vad det kallas i den akademiska litteraturen eller i officiella sammanhang. Som synes använder man autoglottonymen ibland men vanligare verkar vara att avleda ett namn ur en plats- eller etnicitetsbeteckning. Ofta vill man ju gärna ha en koppling mellan språk och etnicitet.

Användarvisningsbild
Karsten Krambs
Medlem
Inlägg: 1471
Blev medlem: 13 jul 2009 17:02
Ort: Danmark

Re: Alemanni

Inläggav Karsten Krambs » 05 dec 2015 13:24

Ephraim skrev:Att ord som betyder ’alla människor’ eller liknande blir till namn på etniska grupper är ett ganska vanligt fenomen,

Er det lidt det samme som det oldnordiske 'Þjóð' der vel nok betyder folk/folket i betydningen 'we ourselves'?

Ephraim
Medlem
Inlägg: 227
Blev medlem: 01 apr 2009 19:50

Re: Alemanni

Inläggav Ephraim » 05 dec 2015 14:30

Karsten Krambs skrev:
Ephraim skrev:Att ord som betyder ’alla människor’ eller liknande blir till namn på etniska grupper är ett ganska vanligt fenomen,

Er det lidt det samme som det oldnordiske 'Þjóð' der vel nok betyder folk/folket i betydningen 'we ourselves'?
Det är möjligt att ordet användes så ibland för att tala om den egna gruppen. När jag slår i ordboken verkar dock de flesta exempel hänvisa till andra grupper än den egna. Men det finns ju teutoner och tyska där motsvarande ord används för att bilda nationalitets och språknamn.


Återgå till "Språkhistoria"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 0 och 0 gäster