Antikva kan nog ha använts sedan 1600-talet av allmogen i sådana här fall. Tidsspannet blir väldigt stort, man kan av konservatism ha fortsatt med samma stil (prickarna) in på 1800-talet.E. W. Dahlgren skrev:Från motsidan uppträdde Mårten Triewald, som väl icke kunde bestrida en del af de anförda skälen, "men ville likafullt påstå, at Academiens acter med latinske caracterer intet skulle förstås af bönder", hvartill Faggott genmälde, "at de deremot ända in til bönder väl kunna förstås, de der öfver alt på sine korss öfver grafvar och märcken på hvarjehanda redskap intet annat bruka än latinske caracterer".
Sten ute, 1700-tal?
Re: Sten ute, 1700-tal?
I samband med att k. Vetenskapsakademiens handlingar skulle börja ges ut diskuterades om man skulle använda fraktur- eller antikvastil. Bland de argument som framlades för frakturstil fanns att allmogen inte kunde läsa annat än fraktur- eller svensk eller tysk stil. Som motargument användes den iakttagelsen att allmogen använde latinsk stil på sina gravstenar m.m.
Re: Sten ute, 1700-tal?
Tecknet ÿ uppstod väl som en ligatur av ij från början och den verkar ha förekommit i svenskan. Se följande bild från Wikipedia:
Tecknet på stenen är faktiskt mer likt steg 2 än steg 3.
Idag känner vi ju mest igen ij från nederländskan (där väl även ÿ kan förekomma) men det användes definitivt i svenskan förr, främst för att beteckna långt i. Stavningen bij för bi hittar jag i SAOB från 1600- och 1700-talen men den kan säkert ha förekommit tidigare och kanske även lite senare.
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.ph ... 30/22.html
Nu heter ju gården Stora Eneby och inte Stora Enebi. Rimligen är det sista ledet också ursprungligen by och inte bi. Därför är stavningen lite märklig, men det förekom kanske att man ibland skrev ij eller ÿ även för y-uttal. Notera att djuret bi förr hade uttals- och stavningsvarianten by (på isländska heter det bý).
Tecknet på stenen är faktiskt mer likt steg 2 än steg 3.
Idag känner vi ju mest igen ij från nederländskan (där väl även ÿ kan förekomma) men det användes definitivt i svenskan förr, främst för att beteckna långt i. Stavningen bij för bi hittar jag i SAOB från 1600- och 1700-talen men den kan säkert ha förekommit tidigare och kanske även lite senare.
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.ph ... 30/22.html
Nu heter ju gården Stora Eneby och inte Stora Enebi. Rimligen är det sista ledet också ursprungligen by och inte bi. Därför är stavningen lite märklig, men det förekom kanske att man ibland skrev ij eller ÿ även för y-uttal. Notera att djuret bi förr hade uttals- och stavningsvarianten by (på isländska heter det bý).
Re: Sten ute, 1700-tal?
Bokstaven "y" kommer nog från grekiskans ypsilon. Ligaturen ij ,eller egentligen ii, är svår att skilja från y. I den nygotiska (fraktur eller tysk eller svensk) handstilen ser man skillnaden på att underhänget svänger åt vänster på "y" och går rakt ner eller svänger lite till höger på "ij".
Det första ordet här är "tijdh" [tid] och det andra "wyrdar" [vördar].
Det första ordet här är "tijdh" [tid] och det andra "wyrdar" [vördar].
Re: Sten ute, 1700-tal?
Bokstaven y i sig är självklart äldre än ÿ, den har funnits med sedan antiken. Det är väl just på grund av att ij är så likt y med två prickar som man började skriva det så.
Re: Sten ute, 1700-tal?
Markus, det var just y-et som jag först tyckte var oskickligt gjort och som gjorde att jag trodde att det var hemmagjort i sen tid. Men när det blev ett bra släpljus en morgon såg jag att det är ett ÿ. Har hittat en bild på något som påstås vara en gravsten från 1600-talet vid Vadstena kloster som har samma typsnitt!
https://www.google.se/search?q=gravsten ... er&imgdii=_
https://www.google.se/search?q=gravsten ... er&imgdii=_
Re: Sten ute, 1700-tal?
Jag undrar om detta verkligen är en vägsten. Den skulle också kunna vara en gravsten, kanske till och med en gravsten inne i kyrkan. Kanske har man tagit tillvara på en gravsten som avlägsnats från Toresunds kyrka vid någon renovering?
Hur gammal kan stenen vara? Jag har svårt att se om den är från 1500-, 1600-, 1700- eller 1800-talet.
Hur gammal kan stenen vara? Jag har svårt att se om den är från 1500-, 1600-, 1700- eller 1800-talet.
Re: Sten ute, 1700-tal?
Det har sagts om den i bygden att den är från kyrkogården men tagits tillbaka till gården. Andra har tvivlat över att det var en gravsten. Konstigt...
Re: Sten ute, 1700-tal?
1800-tal bör det inte vara om det ska stämma med initialer av ägare av gården.