Landningsställ?

[J.K Nilsson]

Jag fastnade för Markus inlägg: viewtopic.php?p=653976#p653976 man skriver och säger mer ofta "Landningsställ" istället för det mer korrekta "Landställ". I engelsktalande länder säger man ofta "Landing-gear" vilket från yrkeshåll kommenteras med "At least I am using the under carriage when taking off, I don't know how you get air born"

Var kommer den förenklingen ifrån? Flygtekniskt har jag svårt att förstå det. Kan det komma ifrån att man ibland startade ifrån en släde som lämnades på jorden och man landade på någon skena som var monterad på flygplanet? Men det förklarar inte det något ologiska användandet.

J.K Nilsson

[Johan Matsson]

Som okunnig I amnet gissar jag att det ar for att fler manniskor flyger och vi barbarer har sa till den grad anvant "landningsstall" att det blivit det ord man anvander. Skulle man lyssna pa nagon 40 tals inspelning skulle de kanske saga landstall?

[Ephraim]

Min gissning är faktiskt att landningsställ är äldre i svenskan än vad landställ är. I SAOB finns inte landställ med alls, endast landningsställ (artikeln tryckt 1939). Första belägget är från 1916. Det behöver ju inte utesluta att landställ ändå användes innan 1939 och att artikelförfattaren helt enkelt missat det men hur det än är så är den längre formen inte ny. Jämför med engelskans landing gear och undercarriage som båda har sina förstabelägg i OED från 1911 (vad gäller undercarriage har ordet använts längre om andra fordon).

En annan fråga är hur bildningen landställ ska tolkas. Det är faktiskt en tvetydig bildning som kan tolkas som:
1. 'Ett ställ för bruk på land (till skillnad från i luften)'. Av substantivet land + ställ.
2. 'Ett ställ för att landa'. Av verbet landa + ställ.

Svenskan har gott om ordbildningar av båda typerna. Typ 1 motsvarar bildningar som bandspelare och landfordon. Typ 2 motsvarar bildningar som styrspak (inte *styrningsspak) och dragkrok (inte *dragningskrok).

Om landställ ska tolkas enligt 2 är landningsställ och landställ alltså betydelsemässigt likvärdiga. Jag antar att trådskaparen tolkar ordet enligt 1 och att det är därför som landställ skulle vara mer logiskt (de används ju inte endast vid landning, trots allt). Jag är dock inte alls säker på att det är den historiskt riktiga tolkningen. Jämför man med andra språk verkar de ofta använda sammansättningar med ord för 'att landa' men så vitt jag kan se aldrig med ord för 'land'. Engelskan har landing gear, danskan landingsstel, nederländskan landingsgestel och franskan train d'atterrissage.

Att landställ fått fäste i fackspråket kan från början ha varit för att det är lite kortare och känns mer tekniskt. Jag har en känsla av att nybildningar av typ 2 är ganska ovanliga i svenskt vardagsspråk (vi använder snarare verb + –ning + substantiv) men desto vanligare i tekniska sammanhang.

Sedan är det säkert flera som i efterhand tolkat landställ enligt 1 och förespråkat det såsom mer logiskt.

[a81]

Jag fastnade för Markus inlägg: viewtopic.php?p=653976#p653976 man skriver och säger mer ofta "Landningsställ" istället för det mer korrekta "Landställ".

Varför skulle "landställ" vara mer korrekt?! Jag har personligen aldrig hört ordet "landställl" (trots visst flygintresse) och min webbläsare rödmarkerar ordet (ser det som felstavat). "Landningsställ" är det normala begreppet på svenska och har uppenbarligen använts i ungefär 100 år. Dessutom är det, till skillnad från "landställ", mer eller mindre analogt med motsvarande ord i många andra språk, t ex engelskans "landing gear".

[J.K Nilsson]

Som jag beskrev i OP.n så indikerar det att det används enbart vid landning. I engelsk flygteknisk dokumentation är inte Landing-gear så vidare spridd och engelska piloter gör sig lustig över att man inte använder Undercarriage. Minnesramsan vid landning är BUMPF/H Brakes - not applied, Undercarriage - down and locked, Mixture - rich, Propeller - fine pitch, Flaps - landing position/Harness/Hatches - tightened and secured.

I min teknikerutbildning så användes aldrig ordet landingsställ och i flygplanbeskrivningarna användes begreppet landställ samt vid kontering vid uttag av reservdelar.

J.K Nilsson

[Ephraim]

Som jag beskrev i OP.n så indikerar det att det används enbart vid landning.

Fast som sagt, landställ indikerar väl lika mycket att det används enbart vid landning? Jag tror faktiskt att landställ är bildat av verbet landa enligt samma mönster som styrspak är bildat av verbet styra. Att landställ skulle vara bildat av substantivet land är nog en efterhandskonstruktion.

Med det sagt så verkar landställ vara det som används i fackspråk idag och av det skälet kan det sägas vara mer korrekt i fackspråk. Man kan i och för sig hävda att associationen till substantivet land gör landställ till ett bättre begrepp men jag tror fortfarande att den har tillkommit i efterhand.

Jag ser däremot inget fel i att använda landningsställ i dagstidningstext. Ibland är det helt enkelt så att det finns en skillnad mellan fackspråk och allmänspråk och av begriplighetsskäl bör dagstidningar rätta sig efter allmänspråket.

[Valdemar Sappi]

Flugit sedan jag var 14. Rutinerad flyglärare, skolchef som basat över massor av flyglärare. Landningsställ, inget annat... or I will stay on the ground!

[lampros]

Ja, landningsställ är ologiskt. Det används ju inte bara vid landning utan även vid start!

Och det man startat ifrån, startbanan. Den används också vid landning! Ologiskt!

Eller finns det här ett bra, neutralt ord på svenska, av typen "runway"?

[J.K Nilsson]

Runway = Rullbana.

J.K Nilsson

[varjag]

Flugit sedan jag var 14. Rutinerad flyglärare, skolchef som basat över massor av flyglärare. Landningsställ, inget annat... or I will stay on the ground!

Har varit lidesefull flygentusiast i fler decennier än de flesta skalmän levat - ansluter mig helt till Valdermar Sappi's
uppfattning!

Undercarriage - down and locked

- blev terminologi när de infällbara landningsställen uppenbarade sig på sena 20-talet. Dessförinnan - var dom - rätt och slätt - landingsställ.
Det fanns ''sjölandningsställ'' också. Men det var ett tungt ord - blev det lättare ''flottörer''. Flygbåtar - hade inga alls, dom landade ''på buken''.
När flygbåtarna blev amfibier - fick dom ''landningsställ'' för terra firma. Basta!

Varjag