Talade kung Karl X Gustav svenska?

[MedMigMotMig]

Karl X Gustav tillbringade inte mycket tid i Sverige. Uppväxt utomlands och även som kung tillbringade han mesta tiden utomlands. I ett ambitiöst försök att göra den till Sverige (något som han faktiskt lyckades med i väldigt hög grad!)

Så jag undrar om han lärde sig tala svenska, och i så fall i vilken grad. Kanske bara militär terminologi?

Med tanke på den hårdföra försvenskningen av Danmarks östra halva som han väl tog initiativ till, så vore det väl lite ironiskt ifall han själv inte var "försvenskad". Varenda stad i Skåne verkar ha en gata som bär hans namn. Jag känner inte till någon gata som bär hans namn i Stockholm, Göteborg eller övriga Sverige.

Det är lustigt hur man som svensk nästan fattar danska, men inte tillräckligt för att det ska bli riktigt meningsfullt. Dansk personal på t.ex. Kastrup flygplats är van och använder engelska direkt när de förstår att man är svensk. Jag undrar om Karl X Gustav uppfattade likheten/skillnaden mellan svenska och danska. Jag har personligen märkt att det verkar vara vanligt att tyskar tror att svenska, danska, norska är helt olika språk. Så om man nämner att man förstår dem alla så framstår man som bildad.

Hoppas detta är rätt forumdel för denna lite underhållande fråga. Och eftersom det är lördag så kanske man får tipsa om den roligaste sketchen jag har sett om danska:
https://www.youtube.com/watch?v=9taLQnNGYFM
https://www.youtube.com/watch?v=vbpZ_NB4kXc

[Jurgen Wullenwever]

Karl X Gustav tillbringade inte mycket tid i Sverige. Uppväxt utomlands

Så jag undrar om han lärde sig tala svenska, och i så fall i vilken grad.

Om han föddes i Sverige 1622 och inte var utomlands förrän 1638 så borde han ha kunnat någon svenska, får vi hoppas.

Svenska, tyska, latin och franska verkar han ha haft någon färdighet i.

[koroshiya]

Såvitt man kan bedöma. Det finns diverse text bevarad som antas vara skriven av honom

Här är några exempel på hans svenska.

http://www.peterenglund.com/andrabocker ... text11.htm

Gator uppkallade efter Karl X Gustav finns i Västsverige. I Göteborg ligger den i Vasastaden och Landala, och sträcker sig från Parkområdet runt Vallgraven och upp till Kapellplatsen. I området finns också Erik Dahlbergsgatan och Aschebergsgatan.

[Ben]

Karl X Gustav tillbringade inte mycket tid i Sverige. Uppväxt utomlands och även som kung tillbringade han mesta tiden utomlands. I ett ambitiöst försök att göra den till Sverige (något som han faktiskt lyckades med i väldigt hög grad!)

Så jag undrar om han lärde sig tala svenska, och i så fall i vilken grad. Kanske bara militär terminologi?

Med tanke på den hårdföra försvenskningen av Danmarks östra halva som han väl tog initiativ till, så vore det väl lite ironiskt ifall han själv inte var "försvenskad". Varenda stad i Skåne verkar ha en gata som bär hans namn. Jag känner inte till någon gata som bär hans namn i Stockholm, Göteborg eller övriga Sverige.

Som redan nämnts växte han upp i Sverige och torde alltså ha talat och skrivit svenska fullkomligt obehindrat.
Särskilt mycket försvenskning hann väl inte genomföras under hans livstid då han dog redan i början av 1660. Den verkligt aktiva försvenskningspolitiken hör väl dessutom hemma i perioden efter skånska kriget, d.v.s. efter 1679/80.

[a81]

Sannolikt var svenska hans förstaspråk, då han växte upp i Sverige och hade en svensk mor. Antagligen talade han också tyska bra samt lärde sig åtminstone latin (säkert ytterligare något språk: franska?). Karl X Gustav var för övrigt den förste universitetsutbildade svenske kungen.

[Ben]

Ur Hilding Rosengrens Karl X Gustaf före tronbestigningen (1913):

[a81]

Till modern (svensk prinsessa) skrev han alltså på svenska, tyska eller någon gång på franska, till fadern (tysk pfalzgreve med mera) på franska eller någon gång på latin.

Varför krånglade man till det på detta sätt? Kan det ha varit för att undvika att utomstående kunde läsa?

Karl X Gustavs mors förstaspråk bör ha varit svenska eller kanske både svenska och tyska (fadern Karl IX av Sverige, modern tysk prinsessa).

Karl X Gustavs far kom visserligen från det som i dag är Alsac i Frankrike, så möjligen var franska hans modersmål, men jag skulle ändå gissa på tyska. Han bodde i Sverige 1613-1617 och 1622-1652 och bör under den tiden ha lärt sig bra svenska, särskilt om man betänker att tysktalande i vår tid brukar ha mycket lätt att lära sig svenska, t ex tyska utbytesstudenter som talar nästan perfekt svenska efter några månader.

[Ben]

Till modern (svensk prinsessa) skrev han alltså på svenska, tyska eller någon gång på franska, till fadern (tysk pfalzgreve med mera) på franska eller någon gång på latin.

Varför krånglade man till det på detta sätt? Kan det ha varit för att undvika att utomstående kunde läsa?

Jag tvivlar på att det var skälet - det torde ha funnits många som kunde läsa tyska, franska och latin. Ville man göra innehåll hemligt användes chiffer. Jag skulle istället gissa på att det var ett sätt att öva upp Karl Gustavs språkkunskaper. Enligt Rosengren gav Johan Kasimir inför utrikesresan 1638 föreskrifter om att sonen skulle skriva flitigt och då använda latin och franska i breven till honom själv och tyska och svenska i breven till modern.

Sedan gav ju modellen även en möjlighet för föräldrarna att kontrollera Karl Gustavs framsteg.

[MedMigMotMig]

Utmärkt, tack!
En myt som jag fått mig nånstans ifrån har punkterats. Jag har hört att den lyckosamme gamblern Kalle X var en plötsligt importerad tysk. Wrong!

Att man blandade (upp till fyra) olika språk i ett samtal var vanligt åtminstone på hans sonsons tid, som jag har lite mer hum om. Då han gick i samma polska fotspår vars skosnören därmed, åtminstone för en stund, blev knutna såsom farfar ville. Problemet med språkblandandet, för att byta ämne här, är ju att man måste kunna *alla* de inblandade språken (då: latin, tyska, franska, svenska) för att fatta någonting sammanhängande.

En kungs order till en general på slagfältet under 1600-talet, om jag får travestera såväl dem, det militära och de inblandade språkens grammatik i ett och samma inlägg hära:

"Suivez vous votre flank mycket väl, denn, ich erwarte mir hier un impetum potentem au juste därifrån rechts från hinter la colline criticae, som inte får fallas en arriére. Vorwärts!"

Det var kanske först efter Perevolotjna som svenska armén uppfann konceptet att den beordrade skulle repetera den för att visa att han fattat den? Särskilt efter att inledande försök mest bara gav svaret: "Öh, va, snacka'ru me mej?"

[a81]

Till modern (svensk prinsessa) skrev han alltså på svenska, tyska eller någon gång på franska, till fadern (tysk pfalzgreve med mera) på franska eller någon gång på latin.

Varför krånglade man till det på detta sätt? Kan det ha varit för att undvika att utomstående kunde läsa?

Jag tvivlar på att det var skälet - det torde ha funnits många som kunde läsa tyska, franska och latin. Ville man göra innehåll hemligt användes chiffer. Jag skulle istället gissa på att det var ett sätt att öva upp Karl Gustavs språkkunskaper. Enligt Rosengren gav Johan Kasimir inför utrikesresan 1638 föreskrifter om att sonen skulle skriva flitigt och då använda latin och franska i breven till honom själv och tyska och svenska i breven till modern.

Sedan gav ju modellen även en möjlighet för föräldrarna att kontrollera Karl Gustavs framsteg.

Om det gällde den unge Karl Gustav så handlade det säkert om att föräldrarna ville att han skulle använda alla fyra språken (svenska, tyska, franska och latin).

Med utomstående menar jag inte spioner eller så. Jag tänker snarare på exempelvis tjänstefolket, som i mitten av 1600-talet säkert ofta var läskunniga (utifrån husförhörslängder har jag fått intrycket att ungefär 50 procent av befolkningen var läskunnig i mitten av 1600-talet), men i de allra flesta fall bara kunde läsa svenska. En dagbok på t ex franska var således svår att smygläsa.

[Gavrilo Princip]

Enligt uppgift (en av Herman Lindqvists böcker om stormaktstiden) talade Karl X Gustav så gott som ingen svenska alls.
När han förberedde anfallet mot Köpenhamn skall han ha sagt: "Nu, broder Fredrik skola vi talas vid på god svenska", vilket nog får ses mer ur ett politiskt än ett språkligt perspektiv.

F.ö. lär Frederik III inte ha talat danska heller.

[a81]

Enligt uppgift (en av Herman Lindqvists böcker om stormaktstiden) talade Karl X Gustav så gott som ingen svenska alls.
När han förberedde anfallet mot Köpenhamn skall han ha sagt: "Nu, broder Fredrik skola vi talas vid på god svenska", vilket nog får ses mer ur ett politiskt än ett språkligt perspektiv.

F.ö. lär Frederik III inte ha talat danska heller.

Fast vad bygger Herman Lindqvist det på? Karl X Gustav var född och uppvuxen i Sverige, så svenska bör han ha behärskat fullt ut.

Karl X Gustavs far var tysk från ett område som i dag tillhör Frankrike (så fadern kunde säkert både tyska och franska, liksom latin och lärde sig säkert svenska också). Karl X Gustavs mor var svensk prinsessa (som antagligen utöver svenskan kunde tyska och latin). Förmodligen talande man både svenska och tyska i Karl X Gustavs hem under uppväxten.

Jag tror att det här citatet från Wikipedia sammanfattar det bra:

Karl Gustav växte sålunda upp i Sverige, och hans uppfostran blev svensk, övervakad bland annat av rikskanslern Axel Oxenstierna. Från sitt arv ärvde han vissa tyska traditioner, det tyska språket som sitt andra modersmål och starka personliga intressen för det tyska rikets förhållanden, bland annat på grund av de arvsanspråk som tillkom hans släkt.

[Ben]

Enligt uppgift (en av Herman Lindqvists böcker om stormaktstiden) talade Karl X Gustav så gott som ingen svenska alls.
När han förberedde anfallet mot Köpenhamn skall han ha sagt: "Nu, broder Fredrik skola vi talas vid på god svenska", vilket nog får ses mer ur ett politiskt än ett språkligt perspektiv.

F.ö. lär Frederik III inte ha talat danska heller.

Karl X Gustav talade ock skrev med största säkerhet svenska alldeles obehindrat. Han var född och uppväxt i Sverige och det skulle alltså ha varit synnerligen obekvämt för honom att inte kunna uttrycka sig på landets språk. Dessutom finns det gott om exempel som motbevisar Herman L, t.ex. detta (ur Handlingar rörande Skandinaviens historia, vol. 27):

cxg.jpg (83.62 KiB) Visad 6131 gånger

[Ben]

Den kan också nämnas att Arne Stade i en uppsats som behandlar Karl X Gustavs brev vid tiden för Tåget över Bält (Karolinska Förbundets Årsbok 1992) skiljer mellan "handbrev" och "kanslibrev". Förstnämnda grupp är skrivna av kungen själv medan kanslibreven är skrivna av en sekreterare efter kungens anvisningar och sedan signerade. Stade skriver (s. 87):

Handbreven och postscripta är skrivna på svenska, kanslibreven på tyska.

[erep]

Vänligen, vad är betydelsen av frågan?