Klassisk grekiska och biblisk hebreiska under medeltiden?
- Ralf Palmgren
- Medlem
- Inlägg: 2287
- Blev medlem: 17 juli 2004, 16:03
- Ort: Helsingfors
Klassisk grekiska och biblisk hebreiska under medeltiden?
I det medeltida katolska Europa behärskade de lärde latin. Kunde de också läsa klassisk grekiska eller hade den kunskapen fallit bort för många i väst? Om så är fallet så påverkades detta av den stora schismen år 1054? Jag är med andra ord intresserad av grekiskans språkliga ställning inom kunnandet i väst både under tidig medeltid och senare medeltiden. Dessutom undrar jag när de lärde inte längre behärskade grekiska. Jag antar att ännu färre behärskade biblisk hebreiska. Med andra ord betyder väl detta att bibeln inte kunde läsas på orginalspråken under medeltiden?
- Ralf Palmgren
- Medlem
- Inlägg: 2287
- Blev medlem: 17 juli 2004, 16:03
- Ort: Helsingfors
Re: Klassisk grekiska och biblisk hebreiska under medeltiden
Så ingen kan tyvärr tydligen svara på hurdan ställning framförallt grekiskan och kunnandet av det grekiska språket hade i det katolska Europa under medeltiden? Det här är jag främst intresserad av. Om någon dessutom klarar av att svara på hurdant kunnandet av hebreiska var i det katolska Europa under medeltiden så vore det perfekt. Tacksam för svar...
Re: Klassisk grekiska och biblisk hebreiska under medeltiden
Jag skulle gissa att de flesta lärde kunde grekiska så sent som på 1800-talet.Ralf Palmgren skrev:Dessutom undrar jag när de lärde inte längre behärskade grekiska.
Man kan se noteringar på grekiska i kyrkböcker ibland, förmodligen sådant som prästen inte ville att andra skulle kunna läsa. Teologer läser väl i och för sig fortfarande grekiska.
- Ralf Palmgren
- Medlem
- Inlägg: 2287
- Blev medlem: 17 juli 2004, 16:03
- Ort: Helsingfors
Re: Klassisk grekiska och biblisk hebreiska under medeltiden
Grekiska lärdes och studerades i den antika världen. Jag har dock för mig att då det västliga romerska riket föll sönder i slutet av antiken så försvann också kunnandet av grekiska i västra Europa. Självfallet fortsatte kunnandet i östra Medelhavsområdet. Först under renässansen i slutet av medeltiden och i början av nya tiden så återupptogs kunnandet av grekiska i väst av renässanshumanisterna. Jag har för mig att det är så här. Jag skulle dock vilja att om någon som är insatt i ämnet, som eventuellt Ephraim, skulle kunna bekräfta eller förkasta denna teori. Vad är ni skalmän för åsikt?a81 skrev:Jag skulle gissa att de flesta lärde kunde grekiska så sent som på 1800-talet.Ralf Palmgren skrev:Dessutom undrar jag när de lärde inte längre behärskade grekiska.
Man kan se noteringar på grekiska i kyrkböcker ibland, förmodligen sådant som prästen inte ville att andra skulle kunna läsa. Teologer läser väl i och för sig fortfarande grekiska.
Re: Klassisk grekiska och biblisk hebreiska under medeltiden
Skulle inte säga att jag är jätteinsatt i ämnet men mitt intryck är ungefär som ditt. Det var först under renässansen som kunskaper i grekiska blev vanligt i Västeuropa. Intresset att läsa bibeln på originalspråk var såvitt jag förstår inte särskilt stort i det katolska Europa, utan det var en latinsk översättning som användes. Klassiska latinska texter lästes väl för den delen inte heller i samma utsträckning som efter renässansen. Det medeltida latinet skiljer sig en del från det klassiska.
Det fanns förstås undantag, det fanns de som lärde sig grekiska, men de var knappast många. Erigena skilde sig från mängden på grund av sina goda kunskaper i språket. Kunskaperna i grekiska tycks ha varit ovanligt stora på Irland, irländska medeltida manuskript har bland annat ett större inslag av grekiska än manuskript från övriga Europa. Det behöver inte alltid betyda att författaren behärskade språket i någon större utsträckning, ibland kanske han bara kunde alfabetet och ett fåtal fraser.
Det fanns förstås undantag, det fanns de som lärde sig grekiska, men de var knappast många. Erigena skilde sig från mängden på grund av sina goda kunskaper i språket. Kunskaperna i grekiska tycks ha varit ovanligt stora på Irland, irländska medeltida manuskript har bland annat ett större inslag av grekiska än manuskript från övriga Europa. Det behöver inte alltid betyda att författaren behärskade språket i någon större utsträckning, ibland kanske han bara kunde alfabetet och ett fåtal fraser.