Latinska "Rex" ursprung

[karlfredrik]

Det latinska ordet "rex" har sitt ursprung i det keltiska ordet "rigs skriver Lotte Hedeager i Det Europeiske Hus 2; Romere og Germanere, 1991 sid 105,
Men menade kelterna med "rigs" detsamma som det german ska "konung/König/Konge"? Det verkar som germanska "rex" hos romarna hade högre status än hövding/dux.

[lampros]

Det latinska rex och keltiskans rigs torde ha gemensamt, samindoeuropeiskt ursprung. Jämför sanskrit râja, kung.

Med andra ord, romarna kallade sina kungar "rex" långt innan de träffat på specifika kelter och influerats av deras rigs.

[Ephraim]

Latinets "rēx" är inte ett keltiskt lån utan, som lampros skriver, ett indoeuropeiskt arvord. Det urindoeuropeiska ordet brukar rekonstrueras som *h₃rḗǵs. Detta brukar antas komma från en rot *h₃reǵ- med betydelserna 'rät' ('rak') och 'rätt' ('rättvis'). Givetvis har det urkeltiskans *rīgs samma ursprung. Den exakta betydelsen av de ord som härstammar från *h₃rḗǵs kan nog ha varierat i dotterspråken och dessutom förändrats över tid.

[lampros]

Jag kommer att tänka på Eddans "Kvädet om Rig", där Heimdall besöker människornas värld och avlar urfadern till trälar, bönder och krigare. Namnet Rig som Heimdall antar i denna dikt kan ha samma rot som det rex/rigs/râja vi diskuterar här.

[a81]

Något slags släktskap måste väl finnas mellan svenskans rike och latinets rex (kung)?

[Ragorn]

Något slags släktskap måste väl finnas mellan svenskans rike och latinets rex (kung)?

Jo, båda orden utvecklades från samma ursprungsord. Det har funnits germanska kungar som har haft ändelsen -ric i sitt namn och denna ändelse betyder härskare.

[Stefan Lundgren]

I Uppland finns det en klubb som heter IK Rex och hör hemma i Vendel, kanske orten har någon betydelse med denna klubbs namn om man tänker på vilka fynd som har gjorts i Vendel. För denna ort förknipar man med vikingatiden eller vendeltid samt tidig medeltid. Så klubbnamnet klingar säkert därifrån.

Stefan

[Andreas K]

Det har funnits germanska kungar som har haft ändelsen -ric i sitt namn och denna ändelse betyder härskare.

Precis, som exempelvis Geiseric, Alaric, Theoderic osv. Detta lever ju kvar i namn som Fredrik, Henrik och Erik som alla har en betydelse som knyter an till att härska eller kungamakt av olika slag

[Daniel Eriksson]

Något slags släktskap måste väl finnas mellan svenskans rike och latinets rex (kung)?

Jo, båda orden utvecklades från samma ursprungsord.

Det verkar vara mer komplicerat än så. rike kommer från urgermanskans *rīkiją, som bildats med det urgermanska substantivsuffixet *-(i)ja- till *rīk- 'kung'. Men *rīk- var inte ett arv i urgermanska utan lånades från keltiska språk. Så här argumenterar Don Ringe:

[*rīk-] is identifiable as Celtic because of its vowel: if it were cognate with Lat. rēx, rēg- the PGmc vowel would be *ē, but in Celtic (alone among the languages of ancient Europe) *ē merged with *ī. (From Proto-Indo-European to Proto-Germanic s. 296)

[Markus Holst]

Kan vi då kanske samtidigt etymologisera kung/könig/kuningas, som väl även det är en samindoeuropeisk härskare?

(Kejsare är ju lättare att etymoligisera )

[lampros]

Kan vi då kanske samtidigt etymologisera kung/könig/kuningas, som väl även det är en samindoeuropeisk härskare?

(Kejsare är ju lättare att etymoligisera )

Jag har hört att "konung" kan betyda "som hör till frun (konan)", dvs en härskargemål i ett matriarkat. Andra säger att eng. king har att göra med kin, släkt.

[a81]

Kan vi då kanske samtidigt etymologisera kung/könig/kuningas, som väl även det är en samindoeuropeisk härskare?

(Kejsare är ju lättare att etymoligisera )

Jag har hört att "konung" kan betyda "som hör till frun (konan)", dvs en härskargemål i ett matriarkat. Andra säger att eng. king har att göra med kin, släkt.

Kan det inte också syfta på att kungen sågs som en ättling till gudarna, typ sonsons ... son till någon gudinna (= konan = frun)?

Och inte är väl konung samindoeuropeiskt? Det finns väl bara i de germanska språken?

[Ephraim]

Kan vi då kanske samtidigt etymologisera kung/könig/kuningas, som väl även det är en samindoeuropeisk härskare?

(Kejsare är ju lättare att etymoligisera )

Jag har hört att "konung" kan betyda "som hör till frun (konan)", dvs en härskargemål i ett matriarkat. Andra säger att eng. king har att göra med kin, släkt.

Den sistnämnda förklaringen är dock långt vanligare, och även om vi kanske inte kan vara helt säkra är den rätt trolig. Enligt denna förklaring skulle alltså ett urgermanskt *kuningaz 'kung' vara bildat från *kunją '(en) släkt, familj' (> sv. kön, eng. kin) + *-ingaz 'som tillhör, som kommer från' (> sv. -ing, isl. -ingur), alltså ursprungligen 'någon som tillhör släkten' eller liknande. Urgermanskans *kunją kommer, antar jag, av ett urindoeuropeisk *ǵn̥h₁-yom, i vart fall av en rot *ǵenh₁- 'ge upphov till; föda' (> gr. γίγνομαι (gígnomai), gr. γένος (génos), lat. genus, skr. janas).

Förklaringen att *kuningaz bildats från ett ord besläktat med urgermanskans *kʷēniz (eng. queen, isl. kvon, go. qēns) eller *kʷenô (> sv. kvinna, sv. †kona, isl. kona, eng. †quean, go. qinō) verkar mindre trolig. Båda dessa ord kommer av urindoeuropeiskans *gʷḗn 'kvinna' (> gr. γυνή (gynḗ), skr. gnā, skr. jani) och åtminstone baserat på gotiskan verkar *kʷēniz ha betytt 'hustru' och *kʷenô 'kvinna', även om vissa dotterspråk inte håller isär betydelserna. Hursomhelst bygger den här förklaringen på förekomsten av ett icke belagt urgermanskt ord på ˟*kun- (< UIE *gʷn̥-) i betydelsen 'matriark' eller liknande. Detta är extremt hypotetiskt. För det första finns som sagt inte den formen belagd, och de ord som härletts av samma rot har inte denna betydelse i äldre germanska språk (engelskans queen torde ha genomgått en senare betydelseutveckling, där betydelse 'hustru' snävats in till att betyda 'konungens hustru'). För det andra krävs det viss fantasi för att härleda den formen. Nollgraden av roten *gʷen- med stavelsebildande *n̥ skulle mycket riktigt ge upphov till **kun- (UIE *n̥ > UG *un; UIE *gʷ > UG *kʷ; UG *kʷ > *k framför *u) men det stavelsebildande *n̥ får vi bara framför ett konsonantinitialt suffix, så det kan inte vara bildat med *-ingaz direkt, utan måste komma från något väldigt hypotetiskt **kunjō eller liknande.

Det ska påpekas att fornnordiska kona torde vara en senare utveckling med we > o. Formen går alltså inte tillbaka till en forngermansk form med *k istället för *kʷ, vilket ju gör den här förklaringen till *kuningaz lite mindre tilltalande. I fornnordiskan levde formena kvinna, kvenna och kona mer eller mindre parallellt.

Och inte är väl konung samindoeuropeiskt? Det finns väl bara i de germanska språken?

Det är en germansk ordbildning, ja, även om roten *ǵenh₁- som sagt återfinns i andra språk, dock utan att betyda 'konung'.

[Karsten Krambs]

Något slags släktskap måste väl finnas mellan svenskans rike och latinets rex (kung)?

På en anden tråd har jeg fundet denne informative oversigt -

viewtopic.php?f=25&p=644138#p643965

http://indoeuro.bizland.com/project/pho ... word7.html