Myten om ny-niandet

[Jurgen Wullenwever]

Ny- niandet känns för mig bara påklistrat och löjligt. "Ni"ad blir jag nämligen i första hand på McD. Då har jag som praxis att svara att det bara är jag som ska ha hamburgare. Och när jag dessutom blir "Ni"ad på McD i Dalarna blir det nästan absurt.

Du skulle också kunna svara dem med "Vi, ..." och hävda din rätt som Dalarnas Konung!

[tryggve]

Trådnekromanti, men jag blev precis niad i ett mailsvar från ett dataföretag där jag frågade om processorfläkt. Fick följande svar "Om ni har en normalstor låda så skall nu (sic) kunna montera ......"

Skribenten menade säkert att vara artig, men för mig så framstår detta bara som väldigt konstigt. Vad paff jag blev. Speciellt som jag själv inledde mitt mail med "Hejsan, jag har en fråga om..... "

Vet inte om jag ska påpeka detta om/när jag svarar. Att det bara är jag som ska ha en fläkt.

[Dalmas]

Nekromanti eller ej, blev "Ni"ad igår på Max. Jag var nära att säga att det bara var jag som skulle ha mat, men jag såg en som jag kände vid kassan breve så jag lät bli. Man kanske skulle skaffa en namnskylt med titel och namn så att de kunde tilltala mig än mer korrekt. Frågan är vilken titel man skulle välja?

Utvecklingsledare? Förste sergeant? Hemmansägare? Grundskollärare 4- 9 i samhällsorienterande ämnen?

Möjligheterna är enorma.

[Markus Holst]

Kommet att tänka på hur en tämligen gammal skolfröken som skulle lära oss att räkna på snurra på 70-talet presenterade sig med "Mitt namn är fru Andersson". det kändes väldigt otidsenligt. Jag tror ingen av oss tonåringar hade hört något liknande.

[Lasse O]

Kommet att tänka på hur en tämligen gammal skolfröken som skulle lära oss att räkna på snurra på 70-talet presenterade sig med "Mitt namn är fru Andersson". det kändes väldigt otidsenligt. Jag tror ingen av oss tonåringar hade hört något liknande.

Om Holst gjort värnplikten innan den avskaffades så har Holst nog hört något motsvarande även om uttrycket "mitt namn är major Andersson" är ett språkligt missfoster.

Kan inte erinra mig att den tidens beväringar tilltalade sina yngre förmän med förnamn och var kompisar men det förekom säkert.

[Markus Holst]

jojo, men militären ät ju vad den är

[Lasse O]

jojo, men militären ät ju vad den är

Ja, bevarare av traditioner på gott och ont. Låt oss alltså lägga bort titlarna

[Dalmas]

Kommet att tänka på hur en tämligen gammal skolfröken som skulle lära oss att räkna på snurra på 70-talet presenterade sig med "Mitt namn är fru Andersson". det kändes väldigt otidsenligt. Jag tror ingen av oss tonåringar hade hört något liknande.

Om Holst gjort värnplikten innan den avskaffades så har Holst nog hört något motsvarande även om uttrycket "mitt namn är major Andersson" är ett språkligt missfoster.

Kan inte erinra mig att den tidens beväringar tilltalade sina yngre förmän med förnamn och var kompisar men det förekom säkert.

Vi duade våra befäl under vpl.

[Lasse O]

Kommet att tänka på hur en tämligen gammal skolfröken som skulle lära oss att räkna på snurra på 70-talet presenterade sig med "Mitt namn är fru Andersson". det kändes väldigt otidsenligt. Jag tror ingen av oss tonåringar hade hört något liknande.

Om Holst gjort värnplikten innan den avskaffades så har Holst nog hört något motsvarande även om uttrycket "mitt namn är major Andersson" är ett språkligt missfoster.

Kan inte erinra mig att den tidens beväringar tilltalade sina yngre förmän med förnamn och var kompisar men det förekom säkert.

Vi duade våra befäl under vpl.

Visst, men i Dalarna finns en myt om att man duar alla även om det är den självaste konungen. I praktiken och historiskt har det nog gällt de mer välbesuttna klasserna som tagit sig sådana friheter och inte har jag märkt något sådant under mina trupptjänstgöringar vid I 13.
Eljest är det en vacker tanke att Sveriges räddning ännu en gång skall komma från fria Dalkarlar

[Dalmas]

Inte Dalregementet. T3 i Sollefteå. Fast jag utbildades för dalabrigaden.

Jag skulle nog dua kungen om jag fick chansen.

[Markus Holst]

Inte Dalregementet. T3 i Sollefteå. Fast jag utbildades för dalabrigaden.

Jag skulle nog dua kungen om jag fick chansen.

Borde typ, vara OK att dua kungen så länge denne duar dig.

[Lasse O]

Inte Dalregementet. T3 i Sollefteå. Fast jag utbildades för dalabrigaden.

Jag skulle nog dua kungen om jag fick chansen.

Borde typ, vara OK att dua kungen så länge denne duar dig.

I rojalistiska och militära kretsar gäller ibland ännu den gamla regeln att man niar uppåt och duar nedåt.
Lite märkligare blir det i en del högre militära kretsar. Där tilltalar man chefen med förnamn men skulle aldrig drömma om att säga Du. Istället låter det: "Vill Göran skriva under här?" "Vill Göran ha lunch nu?"

[Stellan Bojerud]

Jag var vakthavande major hos HMK under två år. Han tilltalade mig med "majoren" och jag svarade "ers majestät". En dag sade vakthavande adjutanten att jag fått förmånen att använda tilltalet "kungen".

[Hans]

... Lite märkligare blir det i en del högre militära kretsar. Där tilltalar man chefen med förnamn men skulle aldrig drömma om att säga Du. Istället låter det: "Vill Göran skriva under här?" "Vill Göran ha lunch nu?"

Jag kände en gammal pensionerad överstelöjtnant som motiverade det hela på för honom ett ypperligt sätt. Mitt namn är Bo och det är lika kort som du, kalla mig Bo. Att kalla honom Bosse var liksom aldrig aktuellt.

MVH

Hans

[Jurgen Wullenwever]

I rojalistiska och militära kretsar gäller ibland ännu den gamla regeln att man niar uppåt och duar nedåt.

Hur gammal är den? När niandet infördes under 1800-talet gällde att ni användes nedåt, vilket därmed kändes kränkande för den som vart niad, och tydligen ansågs ha lägre rang.

(Thet gambla i-tilltalet i singular användes däremot uppåt.)