Språket och stavningen i massmedier under 1800-talet

[Stefan Lundgren]

Diskussion om gamla texter!!!

Nu var det ett tag sedan som jag skrev i Språkhistoria och hoppas att denna diskussion hör hemma där.

Jag förmodar att ni flesta av er känner till att mycket kunde innehålla på en sida i tidningen. Personligen har jag gjort nio sammanställningar av rubriker på en sida på hemsidan(sökning på "rubriker) och det kunde vara ibland 20-30 "nyheter" av allehanda slag på en sida. Det som står i fetstil är rubriken på artikeln eller notisen och jag har skrivit av det helt.

Göteborgsposten 18 februari 1876

Konkurs. Rådhusrätten har i går på borgenärs yrkande försatt handlanden Frans Ludvig Sandbeck, hvilken idkat cigarr- och tobakshandel här i staden, i konkurstillstånd.

Hvilken, gammal stavning på vilken.

Aftonbladet 23 juni 1862(under landsorts-nyheter)

Söderhamn den 13 juni, Väderleken, som en tid varit särledes varm utan regn, hvarigenom jorden börjat lida af torka,har de sednaste dagarne slagit om så att temligen kylig väderlek med kulen och regnig luft inträdt. Såväl höst- som vårsädet ser mycket lofvande ut, så att landtmannen synes få att fröjda sig åt en riklig skörd.

Jag tror knappast att någon reporter skriver så om det skulle vara idag, i denna text är det gammal stavning vid sju fall. "Fröjda sig" låter knappast modernt idag.

Notisen därunder nämnde ett ord som knappast inte används idag, nämligen jernvägstränen. Det handlade om en häst som hade blivit skrämd när jernvägstränen hade kommit och rusat upp på spåret och därmed blivit påkörd. I modernt språk så hade hästen blivit påkörd av tåget, eller hur!!!

Under 1800-talet och även inpå 1900-talet kan man läsa om följande stavningar.

äro
funno
hvilken
hvars
af
jernväg
sistlidne
förlidne
lördag åtta dagar

[Glenn Lauritz Andersson]

Jag vet inte om det nämnt stidigare, men när man läser igenom gamla polisrapporter från tidigt 1900-tal, så stöter man ofta på uttrycket "å" istället för ordet "på".
Alltså, "fann henne å åkern" istället för "på åkern". Detta verkar vara generellt och konsekvent förekommande, och jag tror också att jag sett samma form i dagspressen vid den tiden.

[Stefan Lundgren]

Jag vet inte om det nämnt stidigare, men när jag läst igenom gamla polisrapporter från tidigt 1900-tal, så stöter man ofta på uttrycket "å" istället för ordet "på".
Alltså, "fann henne å åkern" istället för "på åkern". Detta verkar vara generellt och konsekvent förekommande, och jag tror också att jag sett detsamma i dagspressen vid den tiden.

Jo, det var nog förekommande av alla möjliga sammanhang på den tiden.
Polisrapporter som tidningar, spelade nog ingen roll.
"å" var ett vanligt ersättande ord för "på".

Stefan

[Glenn Lauritz Andersson]

Jag vet inte om det nämnt stidigare, men när jag läst igenom gamla polisrapporter från tidigt 1900-tal, så stöter man ofta på uttrycket "å" istället för ordet "på".
Alltså, "fann henne å åkern" istället för "på åkern". Detta verkar vara generellt och konsekvent förekommande, och jag tror också att jag sett detsamma i dagspressen vid den tiden.

Jo, det var nog förekommande av alla möjliga sammanhang på den tiden.
Polisrapporter som tidningar, spelade nog ingen roll.
"å" var ett vanligt ersättande ord för "på".

Stefan

Intressant.
jag är som sagt ingen språkforskare och måste erkänna att jag inte stött på det tidigare - eller också bara helt enkelt inte reflekterat över detta märkliga uttryck. Men jag upptäckte att det förekom ganska ofta, som du säger.

[Stefan Lundgren]

I angående till mitt förra inlägg om "järnvägstränne" så är hela denna notis intressant.

Aftonbladet 23 juni 1862

Falun d 14 juni. I går morse inträffade den olyckshändelse, att då jernvägstränen från Falun ankom i närheten af Helsingsgården blef en å bete gående häst skrämd och hoppade öfver stängseln in på jernvägen samt dödades af framllande tränen.

Det syns att meningen är omodern idag, för vi säger bl a inte framllande tränen idag, utan framrusande tåg.

Stefan

[Glenn Lauritz Andersson]

Jisses! Och det där är ändå så sent som 1862? Språket känns betydligt äldre.
Jag undrar om det kunde skilja från tidning till tidning? När jag gått igenom tidningar från före 1870-tal har jag ofta inte stött på sådan extrem gammaldags ordbildning.
Samtidigt var ju Aftonbladet - bildad 1830 - ett pressorgan som var inflytelserikt under den tid då många lokala tidningar växte fram. Men ändå.

[Stefan Lundgren]

Jisses! Och det där är ändå så sent som 1862? Språket känns betydligt äldre.
Jag undrar om det kunde skilja från tidning till tidning? När jag gått igenom tidningar från före 1870-tal har jag ofta inte stött på sådan extrem gammaldags ordbildning.
Samtidigt var ju Aftonbladet - bildad 1830 - ett pressorgan som var inflytelserikt under den tid då många lokala tidningar växte fram. Men ändå.

Jo, jag har samlat på mig ett litet tidningsarkiv av sidor ur tidningar från 1850-ca 1920. Det märks att stavningen var annorlunda och sedan beror det också på vilken tidning det är också. Känner till att det var en stavningsreform kring förra sekelskiftet. Bl a skulle Gävle stavas som idag och inte "Gefle", också ett exempel på hur det var förr med stavningen.

Stefan

[Glenn Lauritz Andersson]

Jisses! Och det där är ändå så sent som 1862? Språket känns betydligt äldre.
Jag undrar om det kunde skilja från tidning till tidning? När jag gått igenom tidningar från före 1870-tal har jag ofta inte stött på sådan extrem gammaldags ordbildning.
Samtidigt var ju Aftonbladet - bildad 1830 - ett pressorgan som var inflytelserikt under den tid då många lokala tidningar växte fram. Men ändå.

Jo, jag har samlat på mig ett litet tidningsarkiv av sidor ur tidningar från 1850-ca 1920. Det märks att stavningen var annorlunda och sedan beror det också på vilken tidning det är också. Känner till att det var en stavningsreform kring förra sekelskiftet. Bl a skulle Gävle stavas som idag och inte "Gefle", också ett exempel på hur det var förr med stavningen.

Stefan

Jo, jag visste att det förekom en stavningsreform, men inte exakt när.
Som du säger så märker man en markant skillnad runt sekelskiftet, men man märker också hos vissa myndighetspersoner och privatpersoner (brev med mera) att det gamla ibland dröjt sig kvar och att det nya inte anammats över en natt.

[erich lespenhalt]

Du Stefan, det här är en underbar tråd. Jag skulle vilja att du la in hela artiklar och även notiser som du funnit i tidningarna, inte bara rubriker. Det handlar inte bara om språkhistoria utan också om samhällsförhållandena på 1800-talet. Det vore roligt att få se hur man benämnde olika befattningar och yrken, och även skulle det vara intresssant att se hur meningsbyggnaden har förändrats på 150 år. Jag ser fram mot en fortsättning.

[Stefan Lundgren]

Jo, jag har stött på ett flertal exemplen på gamla stavning, exempelvis "lördag åtta dagar sedan", tog ett tag innan jag förstod hur det var måste, måste vara;

ex

Om det står åtta dagar sedan den 15:e i en månad, så måste det vara den sjunde som det menas med, va.

Stefan

[erich lespenhalt]

8 + 15 blir väl 23. Om det gått åtta dagar sedan den femtonde bör det vara den 23:e som avses.

[Stefan Lundgren]

Du Stefan, det här är en underbar tråd. Jag skulle vilja att du la in hela artiklar och även notiser som du funnit i tidningarna, inte bara rubriker. Det handlar inte bara om språkhistoria utan också om samhällsförhållandena på 1800-talet. Det vore roligt att få se hur man benämnde olika befattningar och yrken, och även skulle det vara intresssant att se hur meningsbyggnaden har förändrats på 150 år. Jag ser fram mot en fortsättning.

Gjorde jag inte det i det första inlägget och jag lade bl a i denna nyhet;

"Göteborgsposten 18 februari 1876

Konkurs. Rådhusrätten har i går på borgenärs yrkande försatt handlanden Frans Ludvig Sandbeck, hvilken idkat cigarr- och tobakshandel här i staden, i konkurstillstånd,

Det var sådana där notiser som oftast förekom i massmedier förr i tiden.

Jag skrev så kunde en sida rymma 30-40 nyheter under 1800-talet, så nyhetsinslagen i tidningarna var inte så stora. Typ i den omfattning som finns i första inlägget.

Just nu har jag inte tid med dig, måste sova.....Men kanske under dagen eller efter valborg så kommer nog säkert upp flera fall av sådana notiser. Om du inte kan hålla ut så kan du utforska min hemsida för där finns massor med avskrifter ifrån äldre tidningsnotiser.

Stefan

[Hexmaster]

Jag vet inte om det nämnt stidigare, men när man läser igenom gamla polisrapporter från tidigt 1900-tal, så stöter man ofta på uttrycket "å" istället för ordet "på".

Det är ju den stilen som Grönköpings Veckoblad fortfarande parodierar.

[Markus Holst]

"Lördag åtta dagar" är jag uppvuxen med och använder fortfarande emellanåt. Det betyder kort och gott nästsnästa lördag. Vi har ju alltid en lördag närmre oss än åtta dagar bort. Lördag åtta dagar är den nästkommande.

Tydligen kan man använda uttrycklet även om förfrlutet tid, "där lördag åtta dagar sedan" kort och gott betyder "förrförra lördagen".

Om jag idag skulle berätta vad jag skall göra på lördag åtta dagar, avses alltså 10 maj eftersom det är 20april idag.

[bultn]

Jo, jag visste att det förekom en stavningsreform, men inte exakt när.
Som du säger så märker man en markant skillnad runt sekelskiftet, men man märker också hos vissa myndighetspersoner och privatpersoner (brev med mera) att det gamla ibland dröjt sig kvar och att det nya inte anammats över en natt.

Stavningsreformen I Sverige ägde rum år 1906:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Stavningsreformen_1906

I Finland användes gammalstafning i tidningspressen ännu efter det men vet inte hur länge.

Se äfven:
http://susning.nu/Gammalstafning_f%F6r_invandrare