Svenska språket lite österut

Diskussioner om språkhistoria, allmän språkvetenskap och den komparativa språkforskningen.
Skriv svar
Användarvisningsbild
egilo
Medlem
Inlägg: 220
Blev medlem: 8 januari 2006, 17:14
Ort: Norra och södra Fennoskandia

Inlägg av egilo » 8 mars 2006, 17:43

Gerle skrev:Tackar egilo, svensk svenska HAR förslappats, ni som bor kvar där märker det inte eftersom ni lever mitt i förändringen, man måste leva i förskingringen för att märka det!

Både dags- och kvällspress innehåller stavfel, men värre är syftningsfel och andra direkta felaktigheter i meningsbyggnaden, betydligt vanligare nu än förr.
Visst har den det. Och dom som bor kvar där har kanske inte så lätt att märka det. Inte heller de som INTE bor kvar där - utan har flyttat till Sverige. Men sen finns det några lyckliga sällar som per automatik helt självfallet tvingas att märka det. Vi som bor mer eller mindre på båda ställena. Jag har en god vän som gör det. Min fru. Vi är i den avundsvärda situationen att ha 95 mil enkel resa till fritidsbostaden. Men jag har ingen fritid. All min tid är fri - som glad pensionär.

Vi pratade språk härom kvällen - lilla frugan och jag. Hon skulle till att börja räkna hur många "svenskor" jag talade och talat under mina snart 38 flackande år. Men när jag började sjunga : Åå stooree KYYYYYT på Pajalamål så gav hon upp. Räkna språk kiknande av skratt klarade hon inte. Det lät väldigt komiskt i hennes nyländska öron - mej stör det inte alls. Men hon har inte varit min fru 10 år ännu - så jag är nykär och tolerant.
Sjääälen yyti lååvsångs jyyyyyyyt
Visst är genuin musik underbar!
egilo

Användarvisningsbild
egilo
Medlem
Inlägg: 220
Blev medlem: 8 januari 2006, 17:14
Ort: Norra och södra Fennoskandia

Inlägg av egilo » 8 mars 2006, 17:59

Dalmas skrev:"...premiärlöjtnant inom pansarbrigaden..."
En rikssvensk hade knappast använt ordet "inom" utan "vid" eller "på".
eller:
"Orsaken till den för tidiga explosionen reds ut."
Kommentar överflödig. :)
Litet tillspetsat men bara litet:
En premiärlöjtnant (torde vara från motsvarande tyska "mellangrad": löjtnant - kapten, vid fänriksinflation) i Finland kan tänkas arbeta vid ett regemente. Men anses nog kanske av vissa att han har det litet "på sidan om" (sluta språkvitsas "dabb") för finländaren tänker nog mera vid sidan, rent fysiskt - tror jag. Arbeta på ett regemente gör kanske byggnadsarbetare. Annars skulle nog skammen gå vid torra land. (sluta sade jag)
Och varför man inte skulle reda ut orsakerna kan min finlandssvenska tunga inte alls fatta. I Sverige skulle man tillsätta en komission - enligt mitt norrbottniska språkbruk (SLUTA...)

mustamato
Medlem
Inlägg: 796
Blev medlem: 2 maj 2004, 15:16
Ort: Lite här och där

Inlägg av mustamato » 17 mars 2006, 02:48

En rolig egenskap bland finlandsvenskan är att man inte har lika mycket engelska låneord i språket som man har i Sverigesvenskan. I Sverige säger man ofta till exempel overheadpapper, i Finland säger man transparang. Sedan finns det också ord som en Sverigesvensk nog inte riktigt förstår, som firabla, klotta, krabbis, mujka, flytgas, talko, knackkorv och många fler.

Användarvisningsbild
Hexmaster
Saknad medlem †
Inlägg: 10194
Blev medlem: 12 juni 2004, 18:41
Ort: Tjörn
Kontakt:

Inlägg av Hexmaster » 17 mars 2006, 08:32

Just transparang är nog ett franskt lån... :) Men visst, jag fattar vad du menar.

Användarvisningsbild
egilo
Medlem
Inlägg: 220
Blev medlem: 8 januari 2006, 17:14
Ort: Norra och södra Fennoskandia

Inlägg av egilo » 18 mars 2006, 04:27

Hexmaster skrev:Just transparang är nog ett franskt lån... :) Men visst, jag fattar vad du menar.
Trans?
Fransk?
e.

mustamato
Medlem
Inlägg: 796
Blev medlem: 2 maj 2004, 15:16
Ort: Lite här och där

Inlägg av mustamato » 20 mars 2006, 18:59

För övrigt har finska Försvarsmakten uppdaterat sin materialpresentationssida (den är riktigt trevlig nu till skillnad från innan) även på svenska: http://www.forsvarsmakten.fi/maavoimat/ ... /index.dsp

Här återfinns många typiska uttryck som nog inte riktigt används i Sverige. "Bärbar värmekikare" är ju rätt bra vid de kalla jaktpassen tillsammans med termosen. Likaså är det ju bra att ha en modern "krigardräkt" med extra god infraröd reflektering ifall älgarna skulle ha en "ljusförstärkare". Vi har här alltså tre ord som normalt inte förekommer i svensk terminologi, men väl i finsk. Det rör sig alltså om direktöversättningar till svenska från finsk militär terminologi.

Lämpötähystin = värmekikare
Taistelijan vaatetusvarustus = krigardräkt
Valonvahvistin = ljusförstärkare

Användarvisningsbild
Hans
Redaktör och stödjande medlem 2024
Inlägg: 28321
Blev medlem: 11 juli 2002, 12:52
Ort: Utrikes

Inlägg av Hans » 4 oktober 2007, 14:17

Jag är inte ensam om att tycka som jag gör.

Finlandssvenskan en lysande språksol


MVH

Hans

Användarvisningsbild
paulderfinne
Medlem
Inlägg: 467
Blev medlem: 11 juni 2007, 17:32
Ort: Osternohe/Tyskland

Inlägg av paulderfinne » 4 oktober 2007, 16:13

ha,ha ...

han glömde bort

roskis (soptunna)
batteri (värmeelement)
hur månte? (vilken i ordningen)
skrinna (åka skridsko)

Dert finns säkert mera ..

Användarvisningsbild
cats
Medlem
Inlägg: 2247
Blev medlem: 8 januari 2007, 15:26
Ort: cats

Inlägg av cats » 4 oktober 2007, 17:05

Sen finns det ett väldigt behov i Finland att "sätta på" saker. "Sätta på lampan" "sätta på spisen" och t.o.m "sätta på bilen"
I Sverige (där man för det mesta bara sätter på flickvännen :)) kan de här uttrycken ibland ge en aning perversa associationer :D

Giancarlo
Medlem
Inlägg: 3161
Blev medlem: 9 januari 2006, 01:53
Ort: Lund

Inlägg av Giancarlo » 4 oktober 2007, 22:51

cats skrev:Sen finns det ett väldigt behov i Finland att "sätta på" saker. "Sätta på lampan" "sätta på spisen" och t.o.m "sätta på bilen"
I Sverige (där man för det mesta bara sätter på flickvännen :)) kan de här uttrycken ibland ge en aning perversa associationer :D
Hur menar du? Detta är ju helt vanlig sverigesvenska. (förutom kanske att sätta på bilen, men det kan väl visst förekomma) "Sätta på" i den snuskiga bemärkelsen är ju definitivt i undantaget.

Engan
Medlem
Inlägg: 1010
Blev medlem: 10 oktober 2003, 12:22

Inlägg av Engan » 4 oktober 2007, 23:46

"Sätta på spisen" tycker jag definitivt är standardsvenska. Vad skulle man annars säga? Möjligen "slå på" (fast det låter konstigare) Lampan däremot tänder man, och bilen startar man.. men allt sådant är ju ganska subjektivt. Men jag "sätter" definitivt "på" spisen, luftkonditioneringen, fläkten och många andra apparater, och jag har inga som helst kopplingar till Finland.

Användarvisningsbild
Johan Olofsson
Medlem
Inlägg: 189
Blev medlem: 10 augusti 2007, 17:45
Ort: (född i) Malmö

Inlägg av Johan Olofsson » 5 oktober 2007, 00:08

Enligt min ringa uppfattning är skillnader mellan finlandssvensk högsvenska och de olika varianterna av talad rikssvenska främst en fråga om uttal; om prosodi och fonetik för att vara exakt. Och de är ju relativt stora, men absolut inte större över Ålands hav än när man jämför de gamla universitetsstäderna inom vad som blivit kvar av riket.

Skillnaderna i ordförråd, och stavning, är få men så klart mera spektakulära.

Finlandssvenskan är något mera konservativ än, i synnerhet, Stockholmssvenskan så som den framförs i massmedia och av makthavare.

Som skåning noterar jag inte alls sällan att det som rikssvenskar uppfattar som extremt egendomlig dialekt i talad finlandssvenska måhända kan vara ord som är lite ålderdomliga och försvunnit ur bruk i högstatussvenskan, men som av olika skäl kan vara gemensamma mellan periferierna. Två exempel som jag på en gång kommer på är just knackkorv, ett begrepp som givetvis också finns i tyskan men som jag minns från min barndom i västra Skåne, och gräbba som används både i Österbotten och i Blekinge och delar av Skåne och som mina farföräldrar använde helt naturligt. Dessa båda exempel kanske inte var så bra, när jag tänker efter... Men just nu kommer jag inte på något bättre.

Sedan säger det sig ju självt att översättningslån från myndighetsfinska ger upphov till ett och annat ord som låter ovant i rikssvenska öron, men det är ju en direkt parallell till att finskan i Norrbotten har översättningslån från myndighetssvenska som finnarna rynkar på näsan åt.

Jämför man Hufvudstadsbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Göteborgsposten och Sydsvenskan så tycker jag dock att en sak är slående: Stilen i rikssvenska morgontidningar ter sig för mig ligga mycket närmre en reklam-stil eller böcker på "lätt" svenska för andreklassare, medan stilen i Hbl förmedlar ett seriösare intryck, som antyder att journalisten har lagt ner någon grad av tankemöda och utgår från att läsaren är kapabel till detsamma.

Användarvisningsbild
cats
Medlem
Inlägg: 2247
Blev medlem: 8 januari 2007, 15:26
Ort: cats

Inlägg av cats » 5 oktober 2007, 14:23

Engan skrev:"Sätta på spisen" tycker jag definitivt är standardsvenska. Vad skulle man annars säga? Möjligen "slå på" (fast det låter konstigare) Lampan däremot tänder man, och bilen startar man.. men allt sådant är ju ganska subjektivt. Men jag "sätter" definitivt "på" spisen, luftkonditioneringen, fläkten och många andra apparater, och jag har inga som helst kopplingar till Finland.
Du har säkert rätt i att många svenskar också "sätter på" olika saker.
Exemplet tog jag från en intervju som jag hörde i radion av den finlandssvenska författaren Staffan Bruun.
Han sa att han fick skriva om flera olika ord och uttryck i sina böcker när de skulle publiceras i Sverige eftersom de kunde missförstås eller ge fel associationer.
Kanske förläggaren var lite väl kritisk i vissa fall.

Användarvisningsbild
cats
Medlem
Inlägg: 2247
Blev medlem: 8 januari 2007, 15:26
Ort: cats

Inlägg av cats » 5 oktober 2007, 14:40

Ett par ord om finlandismer.
Det finns flera olika typer av dessa
Det finns officiella ord som används också av myndigheter och andra instanser i officiella sammanhang. Exempel på dessa är: Arbetarinstitut, gatuavgift, läroplikt, primärskötare, dividend och ämbetsbevis.
Sedan finns det etablerade finlandssvenska ord, som används i t.ex tidningar. Sådana ord som: Boboll, knackkorv (redan någon som nämnde) flervåningshus, villkor (i skolan när ett ämne måste skrivas om) gårdskarl, skyddsväg osv.
sedan finns mera allmänna ord som används i friare sammanhang t.ex i ett kåseri. Ord som: Hoppeligen, juttu, bykpojke eller tarra.
Den fjärde gruppen finlandismer kan betecknas som slang. Ofta direkt härlett från finskan. Ord som hör in i den gruppen är: Hurja, håsa, kina och roskis.
En del av finlandismerna har motsvarande ord i Sverige, men en del är enbart finska företeelser. Länskonstnär och memma är något specifikt för Finland medan ord som diskbord har en motsvarighet i ordet diskbänk i Sverige. I det senare fallet används båda fritt i Finland, medan diskbord knappast används i Sverige. Vilket kan stå som regel när det gäller de flesta finlandismer.

Andra exempel på finlandismer och motsvarande ord i Sverige:
kännspak - karakteristisk
mellantak - innertak
närljus - halvljus
vedlider - vedbod
gravgård - begravningsplats, kyrkogård
krapula - baksmälla :)

Användarvisningsbild
paulderfinne
Medlem
Inlägg: 467
Blev medlem: 11 juni 2007, 17:32
Ort: Osternohe/Tyskland

Inlägg av paulderfinne » 5 oktober 2007, 16:10

cats skrev: krapula - baksmälla :)
Bara en liten hänvisning till ordet krapula som jag alltid trodde kom från finskan. Döm om min förvåning när jag en gång i en artikel i "Der Spiegel" läste om baksmälla (ett interessant tema för dom som känner till feelingen :lol: ) och där använde den medicinska/latinska beteckningen: crapula!

Skriv svar