Utdöda & utdöende ord

[Osprey]

Från SAOB:

– OLLON-GÄLD ( ollon- 1680 osv. ollone- 1538 –1558. Anm. Formen -gellet behandlas under ollone-gille) (förr) avgift in natura l. i pänningar till kronan l. enskild markägare för svins bete i ollonskog. Här effter skall .., ther som ekeskogh eller bok är, gifves ållonegiäldh, hvart fempte svin. RA I. 1: 237 (1538). Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse, angående den så kallade Ollongäldens upphörande. SFS 1844, nr 45, s. 3. MÖLLER Jordbr. 43 (1881).

och:

[fsv. aldin, allon, aallon; jfr d. olden, nor. dial. alda o. isl. aldin, frukt på träd; till fsv. alda, fruktbärande träd, av samma germ. stam som i den sekundära bet. 'tråg' föreligger i OLLA, sbst.² (jfr LODJA sbst.¹,). Formen -on beror trol. på anslutning till vissa bär- o. fruktnamn; jfr LINGON NY- PON (fsv. hiupon), SMULTRON]

Det vill säga tråg:

1) (urspr. av urholkad trädstam framställt) öppet, fyrkantigt (ofta rektangulärt) kärl, vanl. med uppåt vidgade sidor, av varierande storlek; särsk. dels om sådant i ä. tiders hushåll använt kärl av trä för mat(varor), dels om (större) lådliknande behållare på l. till maskin l. apparat l. vagn o. d.; jfr HO , sbst. ¹, KAR , sbst. ¹ 2 . VarRerV 25 (1538 ). Stora Trågh, uthi huilka Salta Watnet samblas. PALMQUIST ObsRyszl. 11 (1674 ). Degen uparbetas i tråget ganska wäl. WARG 684 (1755 ). (Mur) bruk hwilket handtlangarena bära i små tråg på hufwudet. PALMSTEDT Res. 120 ( c. 1780 ). Här och var pumpade drängar vatten i tråget åt hästarna. HANSSON SlättbH 233 ( c. 1885 ). Ett tråg eller fat till en kollergång. TT 1900 , M. s. 90. Ett par uppskurna biffar indränkta i köttsaft i ett inplastat tråg (kan) aldrig bli bra. SvD 13 ⁄ 3 1997 , s. 40. -- jfr DEG- , HACK- , SKÅLL- , SLIPSTENS- , SPILL- , STAMP- , SVIN-TRÅG m. fl.
[TRÅG 2]
2) oeg., om ngt som mer l. mindre påminner om ett tråg; särsk. dels om dal(gång) (särsk. (numera mindre br.) om synklinal (se d. o.
I )), dels (vard., skämts.) om lådliknande l. icke sjövärdig(t) båt l. fartyg. Det där lilla Tråget, som ligger där vid stranden. ENVALLSSON Nybygg. 21 (1783 ). Om vecket (i ett veckberg) . . bildar en fördjupning, så att lagren på ömse sidor stupa mot hvarandra, så heter det tråg eller synklinal. HAGMAN FysGeogr. 20 (1903 ). Vid det enormt höga vattenståndet i Vänern, har sjön . . av sänkan mellan ett par (vallar) . . skapat vattenfyllda tråg. SvNat. 1929 , s. 70. Troligen äro . . (sjöns) flacka tråg utgrävda av landisen i den mjuka berggrunden. NFMånKr. 1939 , s. 10. -- jfr DAL- , JÄTTE- , SKÄR-TRÅG m. fl.

Dvs. inget direkt spännande vare sig vad det gäller ollon eller tråg...

(eller också är det jag som inte begriper)

[FCR2]

Häradsrätt? Har inte funnits på länge.
Drickablandning?
Hied? (skånska)

[Axial]

Häradsrätt? Har inte funnits på länge.
Drickablandning?
Hied? (skånska)

Enligt wikipedia så utgick häradsrätt ur ordningen 1970.
Drickablandning är ett ord som jag känner igen men inte kan förklara innebörden av

Några ord som jag upplever att jag inte kan använda längre utan att behöva förklara dem:
vandel
oförvitlig
jämlikt (i betydelsen "jämlikt Kgl Mj:t beslut...")
vidimera

[uggelguggel]

det är väldigt intressant att Behagligt är ett vanligt svenkt ord men i tyskan är det ett gammeldags ord som inte används särskilt mycket. man känner sig som en bra tysktalare när man förvånar tyskarna med ordet som man egentligen tagit från svenskan och förtyskat

[varjag]

Horngumsar - om biskopar. Urgammalt och relaterar till biskopshatten tvenne ''horn''......

[Amund]

Ej Är tydligen ålderdomligt och underkänt enligt min svenskalärare på Komvux för några år sedan, men även enligt datorns rättstavningsprogram. Personligen menar jag att ej har något myndigt och högtidligt över sig, som inte ej kan ersätta.

[Lasse O]

Ej Är tydligen ålderdomligt och underkänt enligt min svenskalärare på Komvux för några år sedan, men även enligt datorns rättstavningsprogram. Personligen menar jag att ej har något myndigt och högtidligt över sig, som inte ej kan ersätta.

Din lärare i svenska menade nog talspråk eftersom ej" snarast är att betrakta som skriftspråk och då i mer officiella sammanhang. På t ex förbudsskyltar ser man ofta tilläggstavlan "Gäller ej behörig trafik" och det kan knappast Komvux ha något emot.
På det svenska skolverkets hemsida finns också gott om "ej", t ex "Elev mottagen efter antagningsbesked från ej behörig beslutsfattare. (Beslut den 21 juni 2006 dnr 06:284)"

[Jurgen Wullenwever]

Horngumsar - om biskopar. Urgammalt och relaterar till biskopshatten tvenne ''horn''......

Biskoparna är av hävd klädda som Dagons präster, och Dagon var en fiskgud, så de var klädda som fiskar. Den kluvna hatten är alltså ett fiskhuvud med öppen mun.

[Jurgen Wullenwever]

Är tydligen ålderdomligt och underkänt

Det där är så typiskt i Sverige, att vilja avskaffa allt i språket och enbart behålla ett skelett som fylls med nyord och modeuttryck.

Angående modeuttryck upptäckte jag häromdagen att nutida tjugoåringar inte längre är bekanta med det kring 1990 så vanliga "är körd" i betydelsen 'dum i huvudet'.

[Hexmaster]

Det där är så typiskt i Sverige [...]

Nej.


Ord försvinner eftersom de inte används. Det är allt.

Tips: http://www.dn.se/dnbok/enormt-gensvar-i ... n-1.896368

[Jurgen Wullenwever]

Om en skolelev använde vissa ord i uppsatser skulle det nog emottagas med anmärkningar (vilket jag vet av erfarenhet, och då menar jag inte de fall då jag gjorde det, utan när det var någon annans alster som bestallades och blodigt nedsablades). Verbet varda. Uttryck som alldenstund. Exemplen kan mångfaldigas, så säg inte att ärans och hjältarnas språk inte har motarbetats och förlöjligats. Hvi, tör man fråga, men det ligger väl i ondskans natur.

[Ornellaia]

Jag använde ordet "brasklapp" varpå min systerdotter (21 år gammal) undrar vad det betyder. Jag förklarade för henne men hon hade aldrig hört ordet ellet hört talas om Biskop Brask.

Är det:

- bristande svenska?

- bristande historiekunskap? (hon gick ut gymnasiet med mycket goda betyg - vad nu det betyder )

- ett utdöende uttryck som bara gamla gubbar under 40 som jag själv är som använder uttrycket?

[Blixten]

Jag har nog aldrig hört talas om biskop Brask utanför sammanhanget "därför säger man brasklapp".

[Johan Ekstrand]

Vad jag minns från min skoltid fick man lära sig det där med Brasklappen i samma veva som man lärde sig historien kring Stockholms blodbad. Som en kul anekdot, ungefär.

Är möjligen "frukost" ett ord som håller på att börja försvinna? Bland yngre människor är substantivet frulle och verbet frulla nog så vanligt förekommande. Att man har har skapat ett verb för det tycker jag nog inte är så konstigt. Frukostera låter en aning gammalmodigt, om jag ska uttrycka mig försiktigt.

Om en skolelev använde vissa ord i uppsatser skulle det nog emottagas med anmärkningar (vilket jag vet av erfarenhet, och då menar jag inte de fall då jag gjorde det, utan när det var någon annans alster som bestallades och blodigt nedsablades). Verbet varda. Uttryck som alldenstund. Exemplen kan mångfaldigas, så säg inte att ärans och hjältarnas språk inte har motarbetats och förlöjligats. Hvi, tör man fråga, men det ligger väl i ondskans natur.

Om en lärare verkligen påpekade att ord som alldenstund och varda var direkt felaktiga var givetvis den läraren ute och cyklade. En mer allmänt hållen kommentar om ordens kanske bristande användning har jag däremot inga problem med.

[a81]

Är möjligen "frukost" ett ord som håller på att börja försvinna? Bland yngre människor är substantivet frulle och verbet frulla nog så vanligt förekommande.

Jag har aldrig hört det förr och är relativt ung. Kan inte detta vara lite "skolslang", som ungdomar kanske tycker låter rätt i dag, men som kanske om något halvsekel låter lika märkligt som de slanguttryck skolbarn använder i gamla svenska 1940-talsfilmer. Slanguttryck brukar ha kort livslängd.

Dessutom finns det som sagt en del slang som kanske känns rätt i en skolmiljö, men som kan kännas konstig för vuxna att använda: "rygga" = ryggsäck, "mata" (eller "bamba" i Göteborg) = skolbespisning/skolmatsal, "bibbla" = bibliotek, etc.