Plural för neutrala a-stammar (barnen, barnena, barna?)
Plural för neutrala a-stammar (barnen, barnena, barna?)
På min dialekt (uppländska) säger man "barna" för barn i best. form pl. (sv. barnen), men för alla andra neutrala a-stammar har vi ändningar på -ena. Jag är ganska säker på att "barna" är en kortform för "barnena", men varför har den uppstått enbart för det substantivet? Är det föresten någon som säger "barnena" i sin dialekt?
Re: Plural för neutrala a-stammar (barnen, barnena, barna?)
Lättare att säga, verkar vara den naturliga förklaringen.
Re: Plural för neutrala a-stammar (barnen, barnena, barna?)
Jo, helt klart handlar det om att det är lättare att säga. Frågan är dock varför just enbart i det ordet. Det är nämligen lättare att säga skeppa framför skeppena, åra framför årena osv. Jfr. de svenska/norska dialekter som faktiskt har dessa former på -a (även -e/-i).Sumsar skrev:Lättare att säga, verkar vara den naturliga förklaringen.
- Dûrion Annûndil
- Medlem
- Inlägg: 4941
- Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
- Ort: Lite nordöst om Stockholm...
Re: Plural för neutrala a-stammar (barnen, barnena, barna?)
Skulle det inte vara förvirrande att förkorta dessa ord på detta sättet, eftersom dessa ord redan finns och då har en annan betydelse (en skeppa, en åra)?Karl H. skrev:Jo, helt klart handlar det om att det är lättare att säga. Frågan är dock varför just enbart i det ordet. Det är nämligen lättare att säga skeppa framför skeppena, åra framför årena osv. Jfr. de svenska/norska dialekter som faktiskt har dessa former på -a (även -e/-i).Sumsar skrev:Lättare att säga, verkar vara den naturliga förklaringen.
Mvh -Dan
Re: Plural för neutrala a-stammar (barnen, barnena, barna?)
Någon förvirring uppstår inte, eftersom det är olika accenter; akut respektive grav. Jfr. de dialekter som faktiskt har a-mål.Dûrion Annûndil skrev:Skulle det inte vara förvirrande att förkorta dessa ord på detta sättet, eftersom dessa ord redan finns och då har en annan betydelse (en skeppa, en åra)?Karl H. skrev:Jo, helt klart handlar det om att det är lättare att säga. Frågan är dock varför just enbart i det ordet. Det är nämligen lättare att säga skeppa framför skeppena, åra framför årena osv. Jfr. de svenska/norska dialekter som faktiskt har dessa former på -a (även -e/-i).Sumsar skrev:Lättare att säga, verkar vara den naturliga förklaringen.
Mvh -Dan
- Dûrion Annûndil
- Medlem
- Inlägg: 4941
- Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
- Ort: Lite nordöst om Stockholm...
På min dialekt (södra Uppland) heter det skeppena, årena osv. i best. form pl. Det enda undantaget är sv. barnen som sägs barna och inte barnena som man skulle kunna vänta sig. Jag känner inte till någon dialekt som har formerna skeppa, åra i best. form sg. Däremot finns dessa former i pl. Dessa dialekter har då även former som sola, tida osv. för de starka fem. i best. form sg.Dûrion Annûndil skrev:Okej. Men barna är väl en kortform av barnen, inte barnena? Och skeppen och åren är väl bestämd form plural, medan på dialekt så är skeppa och åra bestämd form singular?
Mvh -Dan
- Den stegrande kamelen
- Medlem
- Inlägg: 991
- Blev medlem: 23 mars 2002, 21:08
- Ort: Göteborg
- Kontakt:
- Dûrion Annûndil
- Medlem
- Inlägg: 4941
- Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
- Ort: Lite nordöst om Stockholm...
Jag vet inte exakt vilken dialekt det är på, men jag har för mig att jag hört det västerut någonstans. På min dialekt i östra Uppland säger man skeppe och åre för "skeppet" och "året" i best. form sg ( ex: "de dä åre som ja så 'ren där elgen... översättning: "Det där året som jag såg den där älgen"). Om någon säger barnena, så är det bara barn som inte hunnit bli rättade ännu med att det heter barna.Karl H. skrev:På min dialekt (södra Uppland) heter det skeppena, årena osv. i best. form pl. Det enda undantaget är sv. barnen som sägs barna och inte barnena som man skulle kunna vänta sig. Jag känner inte till någon dialekt som har formerna skeppa, åra i best. form sg. Däremot finns dessa former i pl. Dessa dialekter har då även former som sola, tida osv. för de starka fem. i best. form sg.Dûrion Annûndil skrev:Okej. Men barna är väl en kortform av barnen, inte barnena? Och skeppen och åren är väl bestämd form plural, medan på dialekt så är skeppa och åra bestämd form singular?
Mvh -Dan
Mvh -Dan
-
- Medlem
- Inlägg: 1000
- Blev medlem: 27 juli 2003, 15:41
Jag tror att jag har börjat säga "barna" på grund av påverkan från en tjejkompis från Rimbo som ständigt sade "barna" om sina barn. Vet inte vad vi brukar säga i Siljansområdet. Finns massor av nära nog otolkbara variationer av dalmål och inte bara de där kända dalaklingande melodierna man oftast hör. Skall fundera på det.
Stämmer att de har a-mål bla annat i Värmland. De säger sola, tida osv. för de starka fem. i best. form sg. Men tror inte de gör det för neut. Hoppas att något värmlänning kommenterar detta.Dûrion Annûndil skrev:Jag vet inte exakt vilken dialekt det är på, men jag har för mig att jag hört det västerut någonstans. På min dialekt i östra Uppland säger man skeppe och åre för "skeppet" och "året" i best. form sg ( ex: "de dä åre som ja så 'ren där elgen... översättning: "Det där året som jag såg den där älgen"). Om någon säger barnena, så är det bara barn som inte hunnit bli rättade ännu med att det heter barna.
Mvh -Dan
Så du är från Roden; otrolig fin dialekt ni har där. Ni har ju bla kvar den gamla maskulinmarkeringen på -er, unger man osv. Den har vi tyvärr förlorat här nede.
Re: Plural för neutrala a-stammar (barnen, barnena, barna?)
För att det inte är ändelse-n:et som lyfts bort utan vokalen före. Om man säger skeppena snabbt, försvinner det obetonade e:et, vilket ger skeppna. I barnena försvinner också det obetonade e:et och dessutom ett n när man skriver.Karl H. skrev:Jo, helt klart handlar det om att det är lättare att säga. Frågan är dock varför just enbart i det ordet. Det är nämligen lättare att säga skeppa framför skeppena, åra framför årena osv. Jfr. de svenska/norska dialekter som faktiskt har dessa former på -a (även -e/-i).Sumsar skrev:Lättare att säga, verkar vara den naturliga förklaringen.
Re: Plural för neutrala a-stammar (barnen, barnena, barna?)
Jag förstår inte vad du vill med inlägget; det är irrelevant. Frågan löd varför barna har en kortform medan de andra orden inte har det. Att det skulle handla om att det är lättare att säga måste ju avslås eftersom det också är lättare att säga skeppa, åra osv.Sumsar skrev:För att det inte är ändelse-n:et som lyfts bort utan vokalen före. Om man säger skeppena snabbt, försvinner det obetonade e:et, vilket ger skeppna. I barnena försvinner också det obetonade e:et och dessutom ett n när man skriver.Karl H. skrev:Jo, helt klart handlar det om att det är lättare att säga. Frågan är dock varför just enbart i det ordet. Det är nämligen lättare att säga skeppa framför skeppena, åra framför årena osv. Jfr. de svenska/norska dialekter som faktiskt har dessa former på -a (även -e/-i).Sumsar skrev:Lättare att säga, verkar vara den naturliga förklaringen.
- Den stegrande kamelen
- Medlem
- Inlägg: 991
- Blev medlem: 23 mars 2002, 21:08
- Ort: Göteborg
- Kontakt: