Ortnamn

Diskussioner om språkhistoria, allmän språkvetenskap och den komparativa språkforskningen.
Stefan Lundgren
Stödjande medlem 2022
Inlägg: 11932
Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
Ort: Uppland
Kontakt:

Inlägg av Stefan Lundgren » 7 februari 2005, 14:33

elof skrev:
Jag har visserligen aldrig använt Svensk geografisk årsbok, men ibland brukar den citeras. Någon som vet mer?
Sveriges/svensk geografisk årsbok handlar inte enbart om ortnamnen, jag har själv använt några artiklar som referent. Däremot är böckerna kring ortnamnens ursprung specialiserade på en speciell typ.
Ex

Namn som avslutas på:

-torp
-löv

Ortnamn som slutar på -ryd i Småland

Det finns även ortnamnsböcker som handlar för ett specifikt landskap.

Stefan

Användarvisningsbild
Olof Ekström
Medlem
Inlägg: 583
Blev medlem: 3 september 2003, 16:36
Ort: Bälinge, Uppland och Östergötland

Inlägg av Olof Ekström » 8 februari 2005, 00:22

Tack Stefan L - SOFI är fint, men det går tyvärr inte att bygga på.... databasen är stängd, de vill inte dela med sig av data och det går inte att utvinna något ur pdf-erna.

Tyvärr. Man kunde ju ha nån slags villfarelse om att man hade viss äganderätt till den där datasamlingen, men det är som med runtextdatabasen, ingen rätt utom att titta.

Stefan Lundgren
Stödjande medlem 2022
Inlägg: 11932
Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
Ort: Uppland
Kontakt:

Inlägg av Stefan Lundgren » 8 februari 2005, 12:19

Olof Ekström skrev:Tack Stefan L - SOFI är fint, men det går tyvärr inte att bygga på.... databasen är stängd, de vill inte dela med sig av data och det går inte att utvinna något ur pdf-erna.
Tyvärr. Man kunde ju ha nån slags villfarelse om att man hade viss äganderätt till den där datasamlingen, men det är som med runtextdatabasen, ingen rätt utom att titta.[/
quote]

Ja, det kanske beror på att du inte har uppdaterat eller accepterat villkoren för pdf-hantering. Men det finns böcker också.

Stefan

Användarvisningsbild
Olof Ekström
Medlem
Inlägg: 583
Blev medlem: 3 september 2003, 16:36
Ort: Bälinge, Uppland och Östergötland

Inlägg av Olof Ekström » 8 februari 2005, 13:49

Nejdå, jag kan läsa sidorna helt ok, det är inte det. Det är villkoren för kopiering av innehållet, och bristen på öppenhet i systemen, som sätter käppar i hjulen.

Stefan Lundgren
Stödjande medlem 2022
Inlägg: 11932
Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
Ort: Uppland
Kontakt:

Inlägg av Stefan Lundgren » 8 februari 2005, 13:52

Ja, det har jag också stött på....Men det står ju inte så mycket i dem och då kan man ju lugnt göra en avskrift.

Stefan

Användarvisningsbild
Olof Ekström
Medlem
Inlägg: 583
Blev medlem: 3 september 2003, 16:36
Ort: Bälinge, Uppland och Östergötland

Inlägg av Olof Ekström » 8 februari 2005, 14:06

Man kan inte bygga upp system på sån grund. Enstaka sidor är jag inte intresserad av, bara någorlunda mängder. Datasammanställningar skyddas av upphovsrätt, och om (när) någon klagar har du inget system längre.

Stefan Lundgren
Stödjande medlem 2022
Inlägg: 11932
Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
Ort: Uppland
Kontakt:

Inlägg av Stefan Lundgren » 10 februari 2005, 16:51

Ortnamndatabasen som lanseras av Sofibiblioteket är ett stoff på vad som finns i själva ortnamnarkivet i Uppsala, sedan finns det böcker också som inte är tillståndskrävande på. :D

Stefan

Användarvisningsbild
Olof Ekström
Medlem
Inlägg: 583
Blev medlem: 3 september 2003, 16:36
Ort: Bälinge, Uppland och Östergötland

Inlägg av Olof Ekström » 10 februari 2005, 16:53

Sammanställningar i böcker omfattas automatiskt av upphovsrätt. Att sitta och knåpa in arkivdata i Uppsala har jag tyvärr ingen möjlighet att ägna mina dagar åt...

Stefan Lundgren
Stödjande medlem 2022
Inlägg: 11932
Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
Ort: Uppland
Kontakt:

Inlägg av Stefan Lundgren » 10 februari 2005, 16:58

Alla har sina tillgängliga resurser.

Själv brukar jag vara på ortnamnsdatabasen när jag har tid och lust. Men namnen på socknarna är lättare att få vetskap om eftersom de bl a står i NE. :D

Stefan

Stefan Lundgren
Stödjande medlem 2022
Inlägg: 11932
Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
Ort: Uppland
Kontakt:

Re: Ortnamn

Inlägg av Stefan Lundgren » 4 oktober 2009, 02:04

Återupplivar denna tråd igen, med anledning till denna tråd!!!

viewtopic.php?f=24&p=534234#p534234

Som Camilla skrev i ovannämnda tråd så verkar det vara ungefär samma liknelser mellan danska och svenska ortnamn.
I Danmark findes eksempelvis adskillige byer med navnet Nykøbing og Sæby m.m. Også Hammershus og Borringholm findes i både Skåne og på Bornholm, Gladsaxe og Nybølle i Skåne og på Sjælland. Og med tanke på det fællesnordiske gods, er det ikke mærkeligt at der findes byer og steder med samme navne overalt i Norden.
I Danmark socken finns en ort med namnet Vedyxa och detta namn har blivit ändrat genom åren. Har för mig att den första benämningen som var under 1300-talet var en plats som man skaffade sig ved eller högg ner träd. Nu kan man tro att att man ved+yxa, ex en yxa i skogen. Det är ett klassiskt exempel hos ortnamnsforskare att ta upp.

Film är en annan svårmästrad tolkning på ett ortnamn i Uppland.
Likaså den närbelägna Söderskogen, själva platsen ligger på öppen mark och det kan hända att orten låg i ett skogsområdet i samband med det äldsta belägget.

Stefan

Camilla.dk
Medlem
Inlägg: 878
Blev medlem: 21 juli 2009, 00:10
Ort: København & Sandkås

Re: Ortnamn

Inlägg av Camilla.dk » 4 oktober 2009, 10:12

Endelser som -ryd, -torp og -bølle skulle findes overalt i Norden og stamme fra jernalderen:

Om jernalderens stednavne:
Når en gammel landsby ikke kunne udvides, gjorde man torp, dvs. anlagde landsbyer og gårde. Derefter opstår byer med endelser: -thorp, -rup, -strup, -drup, -trup. Torpen blev som regel opkaldt efter den mand der anlagde den: Thorkilstrup, Bramstrup, Fastrup, Skaustrup. Stednavne med endelsen: - Thorp er det hyppigste danske efterled, idet det findes i over 2000 navne. Det betyder "gård", men også "skare" og "ager".


Torp er hovedsageligt blevet til rup på dansk, men findes som torp på svensk.

Dog er -thorp i Sønderjylland ældre end i det øvrige Norden og er i flere tilfælde store, gamle sognebyer, nogle endda herredsbyer (Rangstrup, Tyrstrup). Intet sønderjysk thorp-navn er sammensat med personnavn fra kristen tid. Forleddet var måske oprindelig et personnavn på den mand der ejede den udflyttede gård. Mange har dog fået navn efter ejere udefra: Biscopsthorp = Bistrup eller Bejstrup, Kongstrup, Brydethorp = Brøderup, etc.. Endelig kan -thorp som forled have ord for terrænforhold (Sørup, Skovrup, Skårup, Årup, Stubberup, Mullerup, Ordrup, Vorup, Nyrup) og for kulturforhold (Brøderup, Brørup, Bryrup af bryde "forvalter", Møhlerup af mylnæ "mølle", Borup af Rodethorp).
Efter år 1.000 opstår byer med endelsen -Bøl(l)e der betød bol, bosted, gård og foran endelsen blev sat et mandsnavn: Gundesbøl (Gunnar), Brorsbøl (Broder). Den oprindelige betydning menes at være "enkeltgård", dvs. ikke kollektive bebyggelser som f.eks. udflytninger fra et større landsbysamfund. På Langeland og de sydfynske øer har -bølle byerne en ældre oprindelse. Andre landsbyer blev anlagt ved skove, der var ryddet. Her var endelserne: -Holt, -Skov eller -Rød, dvs. en rydning. Ebberød (Ebbe), Asminderød (Asmund); Birkerød, Esperød er opkaldt efter de træer, der voksede på stedet. -Rød er især udbred på Sjælland og i Skåne.
Kopieret fra siden : http://www.perbenny.dk/dan.html Brudstykker af Danmarks historie, bd. I, 1898 (en ældre sag men stadig den almindelige antagelse)

Stefan Lundgren
Stödjande medlem 2022
Inlägg: 11932
Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
Ort: Uppland
Kontakt:

Re: Ortnamn

Inlägg av Stefan Lundgren » 13 oktober 2009, 12:18

Jag skriver lite kort och danska ortnamn stämmer överens med svenska ortnamn, iallafall med vad dessa kommer ifrån. Vi har mansnamn och geografiska namn, lite underligare namnförtydningar(ett stenblock kan exempelvis heta Palermo och öppen mark i en skog kan exempelvis heta Kansas).

Ett par orter:

Fiskby utanför Enköping ligger inte ens i närheten av en bäck och då utgår man ifrån att byn hade legat vid vatten under den första beläggelsen.

Alla namnen med Gryt ligger på stenig mark.

Stefan

Pentastar
Medlem
Inlägg: 17
Blev medlem: 19 oktober 2009, 23:08

Re:

Inlägg av Pentastar » 22 oktober 2009, 21:07

Krusse skrev:För en tid sedan kom förslag på att stryka genitivbindningarna inuti dubberord t.ex. ortSnamn. Jag kommer ihåg detta pga. diskussionen att benämna bibliotekens lånEdiskar med enbart låndisk. Men det verkade aldrig bli något av detta förslag vem det nu var som låg bakom - språknämden(?). Det är väl knepigt hur språket hela tiden invecklas, eller hur.
Kyrkagård, kyrkagårdvaktmästare, lärabok, läramedel mfl....
Ja, även puckon får lov att yttra sig i en demokrat :D

Morfologin är inte något som styrs av en slump.
Jag är ganska säker på att sammansättningar fungerar som de gör för för uttalets skull.

Stefan Lundgren
Stödjande medlem 2022
Inlägg: 11932
Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
Ort: Uppland
Kontakt:

Re: Ortnamn

Inlägg av Stefan Lundgren » 9 oktober 2012, 23:53

Bengt Pamp, "Ortnamnen i Sverige".

Skåne torde, liksom det latinska Scandinavia (äldst och riktigast, Scandinavia), återgår till germansk form.

Skulle rekommendera boken om ni vill veta en del om svenska ortnamn.

I Skåne finns exempelvis Helgeå, i Uppland Fyrisån och Gästrikland; Testeboån, flera av dessa å-namn är ganska så unga och trängt bort äldre namn som exempelvis Thund som Genevadsån hette förut.

Stefan

Stefan Lundgren
Stödjande medlem 2022
Inlägg: 11932
Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
Ort: Uppland
Kontakt:

Re: Ortnamn

Inlägg av Stefan Lundgren » 10 oktober 2012, 00:53

JacquesMerde skrev:Stefan Landgren

Skandinavien kommer från Scania, som betyder Skåne. Inte tvärtom som du påstår.
Jordanes kom från ön Skantza vilket är Bornholm.
Skåneland har visst varit eget land, däremot är Skåneland lite missvisande, för egentligen ska det vara Skånes länder, dvs Skåne, Halland inkl Askims härad, Blekinge och Bornholm.
Skånes länder heter på latin Terrae Scaniae, där Terrae betyder länder, e anger plural och Scaniae anger genitiv.

Schonenländer är en tysk variant.
Skåneland har numera ansett den mer lämpliga formen för området.

Sen blanda ihop fantasier, så¨är det något svensk historia är bra på.
T ex om svioner, sweorice, vikingar som de aldrig varit eftersom något Sverige inte fanns då osv osv.

Det är återkommande från Sverige och dess nationalromantiska anhängare att häva ur sig nedlåtande om andra delar som är bevisligen både äldre och tom varit eget rike.
Tom Jämtland har varit eget land, men saknade centralstyre vilket omöjliggjorde et jämtskt rike, men självstyrande små enheter. Detsamma gäller Småland.

Däremot lögner och sagor där påhittade folk, såsom svear förhärligas i sann Rubeckiansk anda är något som konstant spys ut.
Bengt Pamp är en av Sveriges mest kunnigaste ortnamnforskare och det finns också arbeten gjorda i Uppsala som behandlar skånska ortnamn. Det är hans uppgift som jag har skrivit om i denna tråd.
Det är återkommande från Sverige och dess nationalromantiska anhängare att häva ur sig nedlåtande om andra delar som är bevisligen både äldre och tom varit eget rike.
Vad skriver du själv, är det inte nedlåtande då? Du börjar gå mig lite grann på nerverna nu.
'
Stefan

Skriv svar