Här kommer det en sammanställd lista från
http://www.sofi.se om svenska dialekter samt lite grann om ortnamn och personnamn.
########################################################################
1. DIALEKTER
1.1 Atlas Linguarum Europae(ALE-projektet)
Ledningen (Gerd Eklund)
I det internationella dialektprojektet Atlas Linguarum Europae, Europeisk språkatlas, som växte fram under slutet av 1960-talet, deltar alla länder i det geografiska Europa från Atlanten i väster till Ural och Kaukasus i öster. Syftet är att kartera samtida dialektala data och att utifrån ett jämförbart material från samtliga språk i Europa försöka förklara och belysa olika språkfenomen och kulturella företeelser. Projektet stöds av UNESCO.Del 6 i Vol. I utkommer under 2003 och del 7 planeras att skickas till tryckeriet.
Samarbete sker med de nordiska länderna och med företrädare för det övriga Europa bl.a. genom det årligen återkommande ALE Editorial Board Meeting. I Sverige innebär projektet ett samarbete mellan SOFI och Uppsala universitet..
1.2 Estlandssvensk ordbok tillgänglig via Internet
Fonogramenheten
Förberedande arbete med att digitalisera Nils Tibergs Estlandssvenska ordbok.Registrering av metadata och inscanning/tillgängliggörande av ordboksmanuskriptet via lagringsformatet XML.
SOFI samverkar externt med forskare från Stockholms universitet genom deras anslag från Riksbankens Jubileumsfond.
1.3 Nordnorrländska dialekter
Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM)
Syftet är att göra en presentation av dialekterna i norra Norrland. Presentationen ska bestå av inspelningar på ljudband, eller CD, med en transkription och översättning av de inspelade partierna, samt kommentarer i ett texthäfte. Grundmaterialet är sammanställt, transkriptioner och översättningar färdigställda. Kommentardelen återstår att slutbehandla.
1.4 Ordbok över folkmålen i Övre Dalarna (OÖD)
Dialektavdelningen
Ordboken behandlar dalmålen i området från Gagnef i söder till Älvdalen och Transtrand längst i norr. Dialekterna i området fördelar sig på de olika målområdena Ovansiljan, Nedansiljan och Västerdalarna. Ett karakteristiskt drag i ordboken är de noggranna form-, betydelse- och synonymuppgifterna samt betydelseangivelsernas översättning till engelska. Häfte 38 beräknas färdigredigeras under året.
1.5 Ordbok över Sveriges dialekter (OSD)
Dialektavdelningen
Projektet Ordbok över Sveriges dialekter skall bl.a. med angivande av ordens, uttalsformernas och betydelsernas geografiska förekomst/utbredning redogöra för i princip hela det svenska dialektala ordförrådet inom Sveriges nuvarande gränser, sådant det är åtkomligt genom handskrivna eller tryckta källor både från äldre och yngre tid. Huvudsyftet är att skapa en lättillgänglig kunskapsbank för forskning rörande svensk kultur och för språkvetenskapen och allmänheten tillgängliggöra den del av kulturarvet som dialekternas ordskatt utgör. Under 2003 fortsätts uppbyggnaden av en Internetversion. I denna kommer de hittills tryckta delarna av ordboken att publiceras och nya ordboksartiklar att läggas ut efter hand som de blir färdigställda. Detta väntas bl.a. medföra en spridning av ordboken till delvis nya användargrupper och ökad interaktion mellan användare och redaktion samt ge möjligheter att göra framställningen fylligare och mera lättillgänglig. Vidare sker ett arbete med uppordning av ordbokens samlingar.
Samarbete sker med ämnesföreträdare från universitetsområdet och skilda ordboksföretag, särskilt Svenska Akademiens ordbok..
1.6 Upplands folkmål
Dialektavdelningen
Syftet är dels att göra utskrifter av äldre uppländska inspelningar, dels att göra nyinspelningar på vissa orter för att dialektutvecklingen i landskapet skall kunna följas. Inspelningarna avses främst inriktas mot kvinnliga informanter, då kvinnors arbete, liv och språk är mindre väl belysta i tidigare material. Projektet avslutas 2003.
1.7 Utgivning av dialektinspelningar
Dialektavdelningen och Fonogramenheten
Efterfrågan på inspelningar av svenska dialekter har under senare år ökat starkt från både skolan, universiteten och allmänheten. Projektets syfte är dels att fylla ett grundläggande behov genom utgivning år 2003 av en CD med ett urval goda dialektprov (med utskrifter) från alla svenska landskap, dels att ge ut en serie cd-skivor för ett antal enskilda landskap. Serien som inletts med Västergötland och Värmland avses 2003 fortsättas med utgivning av Dalarna och Västmanland.
1.8 Värmländska dialekter
Ledningen (Gerd Eklund)
Under 2003 kommer att färdigställas ett manus till en populärvetenskaplig bok om de värmländska dialekterna.
1.9 Västsvenskans regionalisering
Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG)
Syftet är att undersöka hur språket i Västsverige, särskilt i Göteborg med omnejd förändrats efter 1950. Hur har västgötskan, halländskan och bohuslänskan i de till storstaden Göteborg närliggande områdena utjämnats och förändrats som en följd av den folkomflyttning som skett under efterkrigstiden med flytt såväl till storstaden som från storstaden, och med de ökade pendlingsmöjligheterna? Hur har göteborgskan påverkats? Arbetet 2003 syftar till att förbereda för en större projektansökan så att medel utifrån kan erhållas för att finansiera projektets fortsättning.
Samarbete sker med Göteborgs universitet.
1.10 Älvdalsmålet
Dialektavdelningen
Sedan 1995 har nya, språkhistoriskt intressanta, rön gjorts om Älvdalsmålets fonologi och morfologi. Projektet syftar till att fullfölja fältundersökningarna av det nu snabbt bortdöende målet och att fortsätta undersökningen av bl.a. de nya rönens innebörd för svensk och nordisk språkhistoria. Projektet avses avslutas 2004.
2. FOLKMINNEN
2.1 Folklig sång och musik i Västsverige
Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG)
En större samling folklig sång och musikt från 1900-talet har, genom samarbete med Musik i Väst, införlivats i DAG. Samlingen bildar utgångspunkt för ett projekt, vars syfte är att forska omkring, bevara och levandegöra västsvenska sång- och musiktraditioner. Materialet ska kompletteras och föras in i DAG:s register, bandinspelningar ska digitaliseras. Genom samarbete med andra lokala aktörer planeras också en utökning av samlingen med målsättning att DAG skall bli en forskningsresurs och ett levande arkiv för vis- och folkmusikintresserade i Västsverige.
Samarbete med Göteborgs universitet, Musik i Väst.
2.2 Folklivsforskning i Roslagen
Folkminnesavdelningen
Projektets syfte är att samla in ytterligare folkminnen. Inspelningarna avses främst inriktas mot kvinnliga informanter, då kvinnor arbete, liv och språk är mindre väl belysta i tidigare inspelningar och uppteckningar. Projektet avslutas 2003.
2.3 Jazz i övre Norrland
Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM)
Dokumentation av jazzens genomslag och utbredning i övre Norrland från 1920-talet till i dag.
2.4 Det mytiska landskapet. Folklore, populärkultur och levande rollspel
Folkminnesavdelningen
Syftet är att visa hur kommersiellt framställd populärkultur förändrar föreställningar om traditionella supranormala väsen och företeelser, samtidigt som den skapar nya föreställningar. Levande rollspel studeras i sammanhanget som en exponent för detta förändrade synsätt. Under året sker en fortsatt analys av insamlat material, kompletteringar, kontroller och färdigställande av manuskript. Projektet avses avslutas under 2003.
2.5 Sagan i nutid
Folkminnesavdelningen
Traditionell folkdiktning i modern, framför allt litterär, omgestaltning för ungdomar och vuxna. Undersökningen kommer inte att enbart begränsas till sagor och sagomotiv utan även omfatta sägendiktning. Avsikten är att fokusera på den kvinnliga gestaltningen och undersöka hur explicita eller implicita, strukturellt betingade, förändringar görs med syfte att tilldela kvinnorna ny status och nya roller. Hur förhåller sig de moderna framställningarna till primärkällorna - traditionsuppteckningar? Under året sker en fortsatt materialinsamling och litteraturgenomgång.
3. NAMN
3.1 Ortnamn
3.1.1 Digitalisering av SOFIs ortnamnssamlingar, "Ortnamnsdataprojektet"
Namnavdelningen och Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund (DAL)
En datorisering av SOFI:s ortnamnssamlingar, som utgör ca 10 miljoner blad, har pågått sedan 1996, bl.a. inom ramen för det s.k. SESAM-projektet. Vid utgången av 1998 var det topografiska registret i Uppsala med ca 3,7 miljoner blad scannat och indexerat. Detta har sedan 2001 till del lagts ut på Internet. Under året kommer ytterligare delar att läggas ut och ett fortsatt förberedelsearbete att ske för en datorisering av samlingarna vid Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund.
3.1.2 Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län (OGB)
Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG)
Syftet är att häradsvis vetenskapligt bearbeta bebyggelsenamn och naturnamn i f.d. Göteborgs och Bohus län samt att publicera forskningsresultaten. Varje del i serieverket redovisar namnförrådet i ett härad. Delprojekten OGB 13 Ortnamnen i Stångenäs härad och OGB 14 Ortnamnen i Sotenäs härad bedrivs företrädesvis externt. Delprojektet OGB 19:1 Bebyggelsenamnen i Tanums härad bedrivs externt och avses resultera i en doktorsavhandling i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Tryckning beräknas till 2005. Delprojektet OGB 19:2 Naturnamnen i Tanums härad avser en undersökning av naturnamn och kulturnamn som ej avser bebyggelse i Tanums härad. Ett manuskript föreligger och är under bearbetning. Tryckning beräknas till 2004. OGB 19:2 kommer att utgöra en del av en doktorsavhandling i nordiska språk, vilken beräknas kunna läggas fram 2004.
Samarbete sker med Seminariet för nordisk namnforskning i Uppsala och med Göteborgs universitet
3.1.3 Skånes ortnamn (SkO)
Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund (DAL)
Syftet är att på vetenskaplig grund fortsätta utgivningen av häradsdelar i serien Skånes ortnamn, varav nio delar hittills publicerats. För delprojektet SkO A 12 Luggude härad samt städerna Helsingborg och Höganäs återstår redaktionella bearbetningar och kontroller samt register. Tryckning planeras 2003. För delprojektet SkO A 15 Oxie härad och Malmö stad föreligger endast vissa förarbeten. Tryckning planeras år 2004. Delprojektet SkO A 19 Torna härad och Lunds stad förväntas bedrivas externt. Delprojektet SkO A 22 Västra Göinge härad och Hässleholms stad har påbörjats.
3.1.4 Sveriges ortnamn (SO)
Namnavdelningen
Den vetenskapliga serien Sveriges ortnamn skall även i fortsättningen ges ut. Tack vare de digitala medlens utveckling och tillämpning kommer arbetet med serien att kunna rationaliseras. Varje del ingår i en större helhet, men utgör samtidigt en självständig vetenskaplig redovisning av utvalda regionala områdens namnskatt. Översiktliga beskrivningar av ett områdes ortnamnsskick bör finnas som komplement till namnartiklarna. Under våren 2003 kommer vissa verksamheter vid Namnavdelningen, bl.a. beträffande den 21:a internationella namnforskningskongressen, att avslutas. Härefter kommer uppläggningen av de fortsatta publikationerna kommer att diskuteras.
Till projektet har knutits en vetenskaplig expertgrupp bestående av forskare inom namnvetenskap vid Uppsala universitet samt en företrädare för Kammarkollegiet. I den fortsatta utgivningen övervägs också ett tvärvetenskapligt samarbete med bl.a. kulturgeografer och arkeologer vid Uppsala universitet
3.1.5 Övre Norrlands ortnamn
Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM)
Syftet är att på vetenskaplig grund fortsätta utgivningen av kommundelar i serien Övre Norrlands ortnamn. Delprojektet ÖNOV 11 omfattar en bearbetning av ortnamnen i Västerbottens län, Umeå kommun. Delprojektet ÖNON 5 omfattar en bearbetning av ortnamnen i Gällivare kommun. Denna sker i samarbete med Namnavdelningen.
3.2 Personnamn
3.2.1 Bortom heder och ära. Människor i marginalen i nordisk medeltid
Namnavdelningen
Syftet med projektet är att studera medeltida föreställningar om rumslighet, genus och ett accepterat liv. Underlaget för studien utgörs av svenska, danska, norska och isländska medeltidslagar. Metodiskt sett kan projektet genom en systematisk analys av okvädningsord och annan social terminologi bidra till hur medeltidsmänniskan uttryckte sin uppfattning om samhällsrelationer och sin syn på dem som befann sig i samhällets utkanter. Det kan därutöver ge perspektiv på motsvarande problematik i vår egen tid. Under 2003 kommer marginalbilder i medeltida handskrifter att undersökas och en artikel om lagar som historiska källor att färdigställas. Projektet är finansierat av Vetenskapsrådet.
3.2.2 Fornsvenska personbinamn ur ett semantiskt perspektiv
Namnavdelningen
SOFI avser att påbörja en studie om fornsvenska personbinamn ur ett semantiskt perspektiv. Personbinamn kan ofta vara karaktäriserande och ha sin upprinnelse i utmärkande drag hos en person genom att beskriva hans yttre eller ta fasta på egenskaper, förmågor eller sysselsättning och därigenom spegla samhällsutvecklingen i stort. Studien syftar till att förbereda ett större projekt.
Samarbete sker med Uppsala universitet
3.2.3 Förnamn i Sverige
Namnavdelningen
Avtal har träffats mellan SOFI, Svenska språknämnden och Liber AB om publicering av Förnamn i Sverige. Boken är i första hand avsedd för forskare vid universitet och högskolor samt för gymnasie- och högstadieskolor. Projektet skall vara färdigt senast den 1 september 2003.
3.2.4 Lexikon över urnordiska personnamn
Namnavdelningen
Projektplanen följer i stort den skiss till Ordbog over urnordiske personnavne som 1993 lades fram av den danske forskaren John Kousgård Sorensen. Källor som skall excerperas är urnordiska runinskrifter, ortnamn innehållande personnamn (i första hand -lev-namn) samt litterära texter författade under perioden från Kristi födelse till omkring 700 e.Kr. Lexikonet avses utgöra grunden för vidare forskning, såsom jämförelser med samtida väst- och östgermanskt liksom med senare norskt vikingatida och medeltida namnskick. Projektet genomförs med bidrag från Kungl Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien och avslutas vid utgången av 2003.
Projektet bedrivs av en person som är professor i Nordiska språk vid Uppsala universitet och som har ett omfattande kontaktnät inom personnamnsforskningen.
3.2.5 Namn i en äldre bruksmiljö
Namnavdelningen
Projektet kommer i en inledande fas att studera enbart personnamnen i och runt Uddeholmsbruken i Värmland under perioden tidigt 1700-tal till sekelskiftet 1900. I undersökningen djupstuderas förhållandena inom Uddeholmsbruken och den omgivande bondemiljön för att kunna lämna ett bidrag till kartläggningen av svenskt släktnamnsskicks uppkomst.Tyngdpunkten skall ligga på följande frågeställningar:
- hur stor andel av olika befolkningsgrupper bär släktnamn vid olika perioder?
- hur förändras och assimileras utländska släktnamn (finska, tyska, vallonska)?
- när börjar kvinnor i olika grupper, såväl gifta som ogifta, använda släktnamn?
- när börjar gifta kvinnor anta makens släktnamn?
- hur påverkas förnamnsskicket av språk- och kulturmötena?
3.2.6 Sveriges medeltida personnamn
Namnavdelningen
Sveriges medeltida personnamn (SMP) skall uppta samtliga personnamn, både förnamn och binamn, som brukats i Sverige under medeltiden. Huvudsyftet med denna publikation är att manifestera den del av vår nationella kultur som våra personnamn speglar. Namngivningen präglar i hög grad inflytelser utifrån samtidigt som nedärvda traditioner är synliga. Helgons och vikingars namn blandas, omstöps och förnyas under den period ordboken omspänner, d.v.s. från 1100-talet till ca 1520. Häfte 14 föreligger i manus och kommer att gå i tryck under första hälften av 2003. Därefter påbörjas arbetet med häfte 15.
########################################################################
Stefan
)
, Varjag
