Varför/hur slutade man tala svenska i Satakundas kusttrakter?

Diskussioner om språkhistoria, allmän språkvetenskap och den komparativa språkforskningen.
Användarvisningsbild
a81
Medlem
Inlägg: 3913
Blev medlem: 14 jun 2005 15:31
Ort: Uppsala

Varför/hur slutade man tala svenska i Satakundas kusttrakter?

Inlägg av a81 » 05 jul 2024 23:58

Läste detta på Wikipedia om Vittisbofjärds socken i nuvarande (utökade) Björneborgs stad:

Ännu i början av 1800-talet var majoriteten av befolkningen svenskspråkig, men förfinskningen av trakten skedde relativt snabbt och år 1911 kunde tidningen Syd-Österbotten i Kristinestad rapportera att av den tidigare svenskspråkiga majoriteten var nästan ingenting kvar. År 1912 rapporterade Hufvudstadsbladet i Helsingfors om "den sista svensken" i Vittisbofjärd, Petter Gustaf Sjölund, en fiskare som beskrevs som "den enda nu lefvande människa, som bevarar någon hågkomst af den märkliga, numer utdöda svenska dialekten i Hvittisbofjärd".

Sastmola socken norr om Vittisbofjärd var även det en tvåspråkig socken, men idag sedan länge är helt finskspråkig. Ytterligare lite norrut (på andra sidan gränsen till Österbotten) ligger nuvarande Kristinestads stad (inklusive landsbygdssocknar), som än idag är tvåspråkigt med svenska som majoritetsspråk. Hur blev det denna enorma skillnad?

Går man istället söderut mot Björneborg och Raumo och landsbygden däromkring verkar man ha talat svenska (delvis) förr i tiden, men områdena är idag er eller mindre 100 procent finskspråkiga.

Varför blev det så här? I resten av Svenskfinland har ju inte svenskan fallit bort så här, utan har möjligen minskat i andel av befolkningen p.g.a. växande städer och inflyttning av finsktalande. Om majoriteten talade svenska I början av 1800-talet, men endast mycket få (gissningsvis äldre) talade svenska I början av 1910-talet, så måste något radikalt ha inträffat på 1810-, 1820, 1830-talet ungefär. Jag gissar att Sjölund som nämns ovan var född omkring 1830.

Femtiotrean
Medlem
Inlägg: 5685
Blev medlem: 06 dec 2011 15:33

Re: Varför/hur slutade man tala svenska i Satakundas kusttrakter?

Inlägg av Femtiotrean » 06 jul 2024 10:31

På 1600-talet var Vittisbofjärd övervägande svenskt, och i slutet
av 1700-talet var svenskan och finskan jämnstarka med varandra.
Förfinskningen som tog fart på 1800-talet berättar mycket om en äldre
tids attityder till folk som talade dialekt. En lokal rusthållare ville 1840
avskaffa de svenska gudstjänsterna med hänvisning till att de flesta
svenskspråkiga ändå kunde finska. De svenskspråkiga sockenborna
försvarade sina gudstjänster med att de förutom vardagsspråket även
förstod det svenska kyrkospråket. Under 1860-, 1870- och 1880-talen
började sockenprästerna motarbeta svenskan som skriftskole- och läsförhörsspråk.
De motiverade sin ståndpunkt med att de svenskspråkiga talade ”en så förvrängd
svenska” att de lika så bra kunde lära sig en riktig finska. Krav på kunskap
i finska för att få gå till Herrens nattvard fick till sist ungdomarna att skämmas
för och överge sin svenska, mot föräldrarnas vilja. De svenskspråkigas ställning var
nu så försvagad att de inte längre kunde bjuda motstånd som de hade gjort
när rusthållaren 1840 ville avskaffa svenskan som gudstjänstspråk.
Ann-Marie Ivars: Dialekter och småstadsspråk

https://www.sls.fi/publications/dialekt ... tadssprak/

Användarvisningsbild
a81
Medlem
Inlägg: 3913
Blev medlem: 14 jun 2005 15:31
Ort: Uppsala

Re: Varför/hur slutade man tala svenska i Satakundas kusttrakter?

Inlägg av a81 » 07 jul 2024 10:20

OK, intressant. Jag kan förstå att tvåspråkighet och "konstig" svensk dialekt drev på språkbytet i just Vittisbofjärd, men man kan undra:

1. Hur kom finskan till Vittisbofjärd på 1700-talet? Inflyttning?
2. Såg det likadant ut längs hela Satakundakusten? Jag tänker att t.ex. en svenskspråkig borgare i Raumo eller Björneborg talade mer vanlig (finlands)svenska.

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 13919
Blev medlem: 04 sep 2006 14:28
Ort: Västergötland

Re: Varför/hur slutade man tala svenska i Satakundas kusttrakter?

Inlägg av Markus Holst » 07 jul 2024 13:34

Vet man idag hur denna dialekt lät? Som närpesmålet, kanske?

Användarvisningsbild
a81
Medlem
Inlägg: 3913
Blev medlem: 14 jun 2005 15:31
Ort: Uppsala

Re: Varför/hur slutade man tala svenska i Satakundas kusttrakter?

Inlägg av a81 » 07 jul 2024 14:46

Det finns lite på Wikipedia-sidan om Vittisbofjärd:

Brö je hlut (slut), ja gåtar (måste) ga ti kvärne å mal. Vi ha hlahta (slaktat) ronari (bässen), ja ska kör haun me hlega (släden) ti stagi (staden) å ja ska int plut (pruta). Karnge (hustru min) splitur vippona (spritar rörtofs) å flekku menn ska plåkk sjåortrun (hjortron).

Frågan är om man någonsin talade svenska längre söderut längs Satakundakusten. I t.ex. Euraåminne, idag mest känt för Olkiluoto kärnkraftverk, verkar det i princip bara vara finska ortnamn (utan svenska varianter). Sockennamnet Euraåminne är dock en svensk variant av Eurajoki.

Se: https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Eura%C3%A5minne

Femtiotrean
Medlem
Inlägg: 5685
Blev medlem: 06 dec 2011 15:33

Re: Varför/hur slutade man tala svenska i Satakundas kusttrakter?

Inlägg av Femtiotrean » 08 jul 2024 07:19

Vittisbofjärdsmålet skilde sig från Sastmolamålet genom att diftongera långt o till åo, t.ex. båol ’bord’, ståor ’stor’.
Bland alla svenskadialekter i Finland var Vittisbofjärd ensamt om övergången av d till g efter vokal, t.ex. agärton ’aderton’, båoga ’bodarna’ och slegameig ’slädmede’.
En annan novation inom konsonantismen (gemensam med Sastmola) var n-bortfallet i ordslut, både i ord där det
ursprungligen var långt som i steini ’stenen’ och i ord där det var kort som i sta:ngge ’stången’ och båoga ’bodarna’.
Bortfallet kan ha ett samband med den finska Björneborgsdialekten som nästan helt saknar n i slutet av ord.

Vittisbofjärdsmålet hade för övrigt en ålderdomlig karaktär. Framför kk, pp bevarades o i ord som stokk ’stock’,
kopp ’kopp’ (jämför finskans tukki, kuppi); så även i Sastmolaordet loppo ’loppa’. I kortstaviga maskuliner av typen
mosse och bråne stod stamvokalen likaså kvar som o, mosa och brona. Ändelsevokalen var o i ord som gry:to och
svälor ’svalor’, inte å som i Lappfjärdsmålets gry:tå och gry:tår. – Uttalet stokk, mosa är bevarat även i Uppland,
Korpo och östra Nyland. Uttalet kopp, loppå är belagt i äldre Lappfjärds- och Sidebydialekt.

I uddljud bevarades g, k och sk (liksom i Nagu, Pargas och Mellannyland) oförmjukade i ord som gä:lo ’gärda’,
känn ’känna’ och skiu:t ’skjuta’ samt i inljud i ord som båoke ’boken’, dyngjo ’dynga’.
I förbindelserna skj, sj och stj bevarade j-ljudet sin halvvokaliska i-karaktär. Exempel på det är ord som
skiu:t ’skjuta’, siu:k ’sjuk’ och stiä:l ’stjäla’. Framför detta i stod l kvar i liu:s ’ljus’ och liu:g ’ljuga’, liksom
h i hiu:l ’hjul’ och hiälp ’hjälpa’. De senare kunde på sydösterbottniskt vis också uttalas med sj, således sju:l, sjåon ’hjon’.
https://www.sls.fi/wp-content/uploads/m ... 3/1683.pdf

Användarvisningsbild
a81
Medlem
Inlägg: 3913
Blev medlem: 14 jun 2005 15:31
Ort: Uppsala

Re: Varför/hur slutade man tala svenska i Satakundas kusttrakter?

Inlägg av a81 » 09 jul 2024 00:10

Tittar man på den här kartan får men känslan att nästan alla finska kusttrakter en gång i tiden varit svenskspråkiga:

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/%C3%96s ... a_m%C3%A5l

Det förklaras på Wikipedia också hur svenskan i nordvästra Satakunda (Björneborg och norrut) var en österbottnisk dialekt.

Frågan är dock: Talade befolkningen någonsin svenska mellan Åbo och Björneborg = Satakundas västkust? Och talade man någonsin svenska norr om Karleby?

Användarvisningsbild
cats
Medlem
Inlägg: 2287
Blev medlem: 08 jan 2007 15:26
Ort: cats

Re: Varför/hur slutade man tala svenska i Satakundas kusttrakter?

Inlägg av cats » 09 jul 2024 05:43

a81 skrev:
07 jul 2024 10:20
OK, intressant. Jag kan förstå att tvåspråkighet och "konstig" svensk dialekt drev på språkbytet i just Vittisbofjärd, men man kan undra:

1. Hur kom finskan till Vittisbofjärd på 1700-talet? Inflyttning?
2. Såg det likadant ut längs hela Satakundakusten? Jag tänker att t.ex. en svenskspråkig borgare i Raumo eller Björneborg talade mer vanlig (finlands)svenska.
Märk väl att det Ivars säger, om att det var den konstiga dialekten drev på språkbytet, endast användes som argument av de som ville få bort svenskan. Inte att det var den verkliga orsaken.

Man kan få intrycket av citatet att finskan i Satakunda är ”ren” finska, men det finns få ställen i Finland där finskan är så svårförståelig som i det landskapet. Att prästerna använde argumentet om en svårförståelig svenska var nog ett rätt konstgjort argument. Om konstiga dialekter hade varit motorin som drivit på språkförändringen hade nog Närpes varit finskspråkigt vid det här laget. Men istället för att driva fram det finska språket har dialkter snarare fungerat som ett skydd. Det är lättare att tala ett främmande språk om man är väl insatt i det egna, och vice versa, det är svårt att lära sig ett främmande språk om man inte kan tala sitt modersmål bra.

Användarvisningsbild
a81
Medlem
Inlägg: 3913
Blev medlem: 14 jun 2005 15:31
Ort: Uppsala

Re: Varför/hur slutade man tala svenska i Satakundas kusttrakter?

Inlägg av a81 » 09 jul 2024 09:51

Jo, men det visar väl ändå visar hur man såg på dialekter och språk på 1800-talet. Som en parallell gissar jag att det hade varit lättare att behålla finskan i svenska Tornedalen, som något slags lokalt officiellt språk, om den inte hade varit meänkieli utan något slags standardfinska.

Jag undrar också om den där kartan (se länken i mitt föregående inlägg), fanns det svensktalande i någon större utsträckning mellan Åbo och Björneborg (nordvästra Egenliga Finland och västra Satakunda) och norr om Karleby uppmot Uleåborg (längre norrut längs Österbottenskusten)?

Ördög
Medlem
Inlägg: 394
Blev medlem: 24 mar 2004 09:26
Ort: Helsingfors

Re: Varför/hur slutade man tala svenska i Satakundas kusttrakter?

Inlägg av Ördög » 10 jul 2024 20:02

Det torde ha skrivits en del om detta i tidningspressen under tidigt 1900-tal. Sök i Nationalbibliotekets digitala arkiv.

Sastmola sockens förfinskning. - Syd-Österbotten 19.12.1908
https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanom ... 48?&page=2

Användarvisningsbild
a81
Medlem
Inlägg: 3913
Blev medlem: 14 jun 2005 15:31
Ort: Uppsala

Re: Varför/hur slutade man tala svenska i Satakundas kusttrakter?

Inlägg av a81 » 10 jul 2024 23:11

Det var intressant att läsa. Dock får jag inte riktigt ihop bilden. Artikelförfattaren 1908 hänvisar till en berättelse av en 60-årig bonde i början av 1880-talet, alltså en man född i början av 1820-talet. Den 60-årige bonden berättade om hur prosten Anton Forss, under bondens barndom, krävde finskakunskaper för att ungdomarna skulle få konfirmeras. Detta bör således ha hänt i början av 1830-talet eller däromkring. Problemet är att Anton Forss levde 1830-1899 och blev komminister i Sastmola 1856, kyrkoherde först 1871(?):

https://forum.rotter.se/index.php?topic=51760.0

Kan bonden på 1880-talet ha menat fadern Johan Henrik Forss (1793-1861), som också var kyrkoherde i Sastmola?

Artikeln från 1908 menar att man i början av 1800-talet talade svenska Sastmola och Vittisbofjärds socknar, i alla fall i de större byarna närmare kusten. Även i Norrmarks och Ulvsbys socknar uppges man delvis (i något mindre omfattning) ha talat svenska i början av 1800-talet. Svensktalande fanns alltså ner till Björneborgstrakten i början av 1800-talet. Sedan menar artikelförfattaren (1908) att språkgränsen gick ännu längre söderut ännu tidigare, men jag förstår inte vad man bygger det resonemanget på.

Användarvisningsbild
a81
Medlem
Inlägg: 3913
Blev medlem: 14 jun 2005 15:31
Ort: Uppsala

Re: Varför/hur slutade man tala svenska i Satakundas kusttrakter?

Inlägg av a81 » 11 jul 2024 12:20

Fast det finns gamla svenska ortnamn längre söderut längs Satakundakusten, t.ex.:

Påmarks (Pomarkku på finska) socken
Sittlax i Luvia socken
Kvivlax i Euraåminne socken
Nackeby (Nakkila på finska) socken med flera föråldrade svenska ortnamn.

Så nog talade i alla fall delar av befolkningen svenska även söder om Björneborg, men det verkar ha varit tvåspråkigt. Frågan är när man slutade tala svenska. Enligt artikeln från 1908 gick spårkgränsen i början av 1800-talet vid Björneborg ungefär och det verkar ha varit tvåspråkig i det området. Längre söderut mot Raumo verkar man ha slutat tala svenska redan på den svenska tiden före 1809 (även om det säkert fanns borgare i just staden Raumo som talade svenska).

Användarvisningsbild
cats
Medlem
Inlägg: 2287
Blev medlem: 08 jan 2007 15:26
Ort: cats

Re: Varför/hur slutade man tala svenska i Satakundas kusttrakter?

Inlägg av cats » 12 jul 2024 05:45

a81 skrev:
11 jul 2024 12:20
Fast det finns gamla svenska ortnamn längre söderut längs Satakundakusten, t.ex.:

Påmarks (Pomarkku på finska) socken
Sittlax i Luvia socken
Kvivlax i Euraåminne socken
Nackeby (Nakkila på finska) socken med flera föråldrade svenska ortnamn.

Så nog talade i alla fall delar av befolkningen svenska även söder om Björneborg, men det verkar ha varit tvåspråkigt. Frågan är när man slutade tala svenska. Enligt artikeln från 1908 gick spårkgränsen i början av 1800-talet vid Björneborg ungefär och det verkar ha varit tvåspråkig i det området. Längre söderut mot Raumo verkar man ha slutat tala svenska redan på den svenska tiden före 1809 (även om det säkert fanns borgare i just staden Raumo som talade svenska).
Att en ort också har ett svenskt namn indikerar inte alltid att man talat svenska på orten. De flesta orter, i varje fall lite viktigare, har i Finland ett svenskt namn förutom sitt finska. Det hänger samman med att landet är tvåspråkigt och att man alltid översätter namn i finskan.

Användarvisningsbild
cats
Medlem
Inlägg: 2287
Blev medlem: 08 jan 2007 15:26
Ort: cats

Re: Varför/hur slutade man tala svenska i Satakundas kusttrakter?

Inlägg av cats » 12 jul 2024 06:49

Här finns en förteckning över svenska ortnamn i Finland

https://www.sprakinstitutet.fi/sv/spra ... _i_finland