Slavisktalande befolkning väster om språkgränsen

[Probstner]

Under århundradena mellan avarernas inträngande i Centraleuropa och det karolingiska rikets relativa stabilisering i öster spreds slavisktalande grupper ungefär fram till en linje Holstein-Elbe (med Wendland på västsidan)-Saale-Oberfranken-Böhmerwald-Enns-Tauern-Karniska Alperna och ned genom nordöstligaste delarna av dagens Italien. Visserligen tycks det ha funnits bosättningar kvar av germansktalande grupper också österom denna linje åtminstone in på 900-talet, men traditionell forskning tycks betrakta det karolingiska rikets ötsgräns i stort sett som en språkgräns.

Samtidigt har jag i land stött på uppgifter som slaviskspråkiga bosättningar också väster om denna linje. De slaviska ortnamnen i södrq delen av de danska öarna kanske kan ses som en utlöpare från bosättningarna i Holstein, men för länge sedan läste jag (minns inte längre var) om slaviska bosättningar på norra Jylland. Ett annat exempel är humlegården Hallertaui mellersta Bayern, en bra bit väster om den traditionellt antagna språkgränsen. I en tysk ölbok från 1980-talet bekrivs att de första humleodlingarna där grundades av slaver, först i byn Geisfeld "vars namn är slaviskt" och den förste namngivne humleodlaren Baaz anses också ha ett slavskt namn. Om detta stämmer - hur kom de dit? Är det etablerad kunskap att Hallertau var befolkat av slavisktalande grupper? Jag har varit inne på att det kan handla om frigivna trälar, men det är en egen fantasi. Att humlen spreds österfrån till Centraleuropa verkar alla eniga om, så det finns viss rimlighet i att det kan ha varit slavisktalande människor som började odla humle i Bayern

Ett tredje exempel är de uppgifter jag sett (vet inte heller var) om slaviskspråkig bosättning ganska långt västerut i Alpländerna - östra Tyrolen är ganska lättsmält eftersom området hänger samman med Kärnten som var i stort sett helt slaviskspråkigt före högmedeltidens östkolonisation. Men Berchtesgadener Land i sydöstra Bayern ligger ganska långt från den etablerade språkgränsen. Kan det vara så att Alpernas olikq dalar befolkades mer huller om buller av grupper med olika språk och kommande från olika håll? De forna tyska språköarna bl a norr om Verona skulle i så fall vara exempelpå samma sak, liksom det språkliga lapptäcket i delar av schweiziska Alperna.

Alla kunskaper, spåningar och hänvsningar av intresse.

[Jurgen Wullenwever]

Det var nog inte så tättbefolkat dåförtiden, föreställer jag mig, och välbevakade gränser kanske var sällsynta, så då borde det ha varit möjligt för smärre och större grupper att röra sig till nya bosättningar.

[Petter A]

Det verkar inte alls otroligt - slaverna spred ju sig väldigt snabbt till en stor del av Europa. Det verkar ju smått otroligt att slaviska var ett språk under den äldre medeltiden, men kyrkoslaviska, som är ett i någon mån levande språk, är ju en rest av detta. Jag är inte speciellt bekant med slavernas expansion, det finns väl inte så många historiska källor heller. Men spridningen måste ju ha varit anmärkningsvärt snabb och det förekom säkert kolonisation av områden vi idag inte vet om, eftersom det inte lämnat tydliga spår i historien.