Falun-Västerdalarnas Järnväg

[Göstring]

Kommit fram te Smedsbo än?

Vi gör ett litet uppehåll vid Bomsarvet.

[Göstring]

Går väl att cykla/ köra bil hela vägen till smedsbo? eller iaf nästan.

Är det nån som har en karta över den äldre smalspåriga jvg sträckning?

Den syns rätt bra på Riksantikvarieämbetets karta.

[Göstring]

Sista etappen, på den av Riksantikvarieämbetet blå-markerade sträckan, går från Forshuvudbron och nästan till Nordanbäck.

f00.jpg (178.56 KiB) Visad 1666 gånger

[Göstring]

Här försvinner banvallen in bakom sandlådan.

f1.jpg (79.98 KiB) Visad 1665 gånger

Björkarna står tätt på den gamla banvallen.

f2.jpg (117.48 KiB) Visad 1665 gånger

[Göstring]

Här har järnvägen gått över vägen till Gerbergärdet.

f3.jpg (107.26 KiB) Visad 1665 gånger

Trädbevuxen banvall i ett annars öppet område.

f4.jpg (95.57 KiB) Visad 1664 gånger

[Göstring]

Förbi Bomsarvet har järnvägen uppenbarligen gått i ett dike.

f5.jpg (90.18 KiB) Visad 1664 gånger

Efter Bomsarvet, en kostig.

f6.jpg (81.37 KiB) Visad 1665 gånger

[Axial]

Inom Borlänge har den gamla banvallen blivit cykelspår.

Där den andra blåmarkerade sträckan börjar syns inte mycket som tyder på att det gått en järnväg här.

Efter idrottsanläggningen har man troligen använt den gamla banan som grund för en villagata.

(Bilderna som hör till citatet har jag utelämnat)

Om man använder sig av satellit-läget på Google maps och tittar på området så ser man ganska tydligt var järnvägen gått.
http://maps.google.se/maps?hl=sv&ie=UTF ... 7&t=h&z=15
Cykelvägen som Göstring fotat syns som en svart skugga och löper mellan Morbyggevägen och Klockstigen. Gatunamnet Stickspåret är ju nästan övertydligt.
Sträckningen följer vidare där Fabriksgatan går idag (inget konstigt alls, det finns nämligen en Gamla fabriksgatan också, med annan sträckning), längs det som nu är Blomsterstigen, vidare genom skogspartiet "bakom" idrottsplatsen och sedan längs Bysjövägen fram till de tre betongrören på Göstrings foto.
http://maps.google.se/maps?hl=sv&ie=UTF ... 7&t=h&z=15

Det ska kanske nämnas i rättvisans och petighetens namn att just de arbetarbaracker som syns på Göstrings foto inte är baracker utan relativt nybyggda hyreshus, dock byggda i sådan stil att de passar in i området. Det framgår av Google maps att de fotograferade husen skulle ha legat precis på banvallen om de hade byggts på 20-talet.
Vi pratar alltså om de tre hus som syns på den här bilden:
http://maps.google.se/maps?hl=sv&ie=UTF ... 7&t=h&z=15

[Göstring]

Det ska kanske nämnas i ... petighetens namn ...

Petighet är bra. Det kanske finns mer som behöver påpekas?

[Axial]

Det ska kanske nämnas i ... petighetens namn ...

Petighet är bra. Det kanske finns mer som behöver påpekas?

Det kan vara så att jag får anledning att göra korrigerande påpekanden avseende mitt förra inlägg.

Jag var in på biblioteket häromdagen för att kolla hur pass mycket information som egentligen finns om Bysjöområdet, bland annat försöka hitta en entydig karta över järnvägens sträckning. Och det visade sig vara enklare sagt än gjort, hittills har jag inte hittat något svart-på-vitt-belägg för att järnvägen verkligen vek av förbi idrottsplatsen. Det som är uppenbart är att järnvägen följde nuvarande Morbyggevägen och Fabriksgatan rakt ned till pappersbruket och det verkar även ha funnits ett spår som gick "runt" Sjöberget i anslutning till detta spår, ungefär där industriområdet ligger i dag.

Å andra sidan så tycker iallafall jag att det är uppenbart att det gått ett spår enligt tidigare angiven sträckning.

Men jag ska ned till bibblan nu idag och kolla upp det här ordentligt, får jag ihop tillräckligt med info kanske det rentav blir en egen tråd, om intresse finns?

[Göstring]

Men jag ska ned till bibblan nu idag och kolla upp det här ordentligt, får jag ihop tillräckligt med info kanske det rentav blir en egen tråd, om intresse finns?

Har du någon uppgift om när Forshuvudbron byggdes? Jag antar bara löst att den är jämngammal med banan.

Det är väldigt intressant att se hur olika människor uppfattar samma sak, så ta gärna lite foton om du har tillfälle.

[Axial]

Men jag ska ned till bibblan nu idag och kolla upp det här ordentligt, får jag ihop tillräckligt med info kanske det rentav blir en egen tråd, om intresse finns?

Har du någon uppgift om när Forshuvudbron byggdes? Jag antar bara löst att den är jämngammal med banan.

Det är väldigt intressant att se hur olika människor uppfattar samma sak, så ta gärna lite foton om du har tillfälle.

Jag hade redan vobblat iväg till bibblan när du skrev din fråga men enligt den här sidan så öppnades sträckan
Falun - Repbäcken för trafik provisoriskt 17/12 1903 och i allmän trafik 23/6 1904.
http://www.jvmv.se/bandelsregister/LOK- ... C3%A5r1904
Vad man menar med "provisoriskt" vet jag inte. Jag läste nånting om det på bibblan och det var även nånting om en färja men vad det var kommer jag inte ihåg. Men jag måste ändå dit igen så...

Iallafall så hittade jag en riktigt bra detaljplan både över järnvägsspåren i Kvarnsveden och Bysjöverken, men just nu finns det vissa problem med att få in bilderna i datorn. Man kan inte låna hem (delar av) materialet och det finns ingen scanner på bibblan. Återstår att kopiera och scanna på hemmaplan, men min scanner är hos brorsan och därmed inte tillgänglig före helgen. Jag provade att fotografera men det blev inget vidare.

Hur som helst så gick järnvägen mycket riktigt där vi trott att den gick, dvs förbi idrottsplatsen. Möjligen är det inte cykelvägen som är gamla banvallen utan en liten grusväg som går parallellt med denna och isåfall är det ett bandike

Jag var ut och fotograferade lite längs Bysjön redan förra lördagen men dels behövs det nog en bättre kamera och helst en bättre fotograf och dels har detaljplanen över Bysjöverken gett några nya uppslag, för jösses! vad saker det funnits där, på den begränsade ytan mellan berget och sjön. Och det är lika märkligt hur lite spår det finns kvar av det hela, även om det naturligtvis underlättar med 17 års dumpning av sopor i området...En annan bidragande orsak är att man troligen gått in ganska målmedvetet för att riva allt som inte skulle vara kvar när sågen lades ned. I en artikel i nr.2/1960 av tidningen Bergslaget skriver Oscar Linde att det är tragiskt med alla gamla industriruiner som får stå och förfalla och han låter förstå att det är bra att det inte kommer att bli så i Bysjön.

Utifrån de nya uppgifterna tog jag en cykeltur nu på eftermiddagen för att se om det finns några spår kvar men det är som förgjort. Möjligen har jag hittat spår av vallarna som kabelkranen rullade längs, men det kan lika gärna vara en urdikning. Tidigare har jag också sett spår av (troligen) själva sågen i form av betongplintar längs banvallen.

[Axial]

Nu ska vi se då. Efter visst utövande av artistiska förmågor och lite klipp och klister så har jag lyckats fixa till en ungefärlig bild av de järnvägsspår som rör Bysjöverken. Det har även funnits spår som lett från pappersbruket mot järnverket och själva Borlänge, samt spår genom pappersbruket mot Övermora, men dessa har jag hoppat över.
Källförteckning följer sist i nästa inlägg.

A= läge för Kvarnsvedens järnvägsstation. Ungefärligen där Stinsens väg möter Morbyggevägen. På andra sidan Morbyggevägen fanns ett stort vedupplag. Jvgstn upphörde med trafiken 1960 och byggnaden brändes av brandkåren 1972.

B,C= läge för sågens brädgård och stenkolsupplag till pappersbruket. Området mellan Bysjövägen och industriområdet kallas idag för Furulund och är med några få undantag ett villaområde uppfört på 70-talet. Industriområdet (närmast berget) är troligen anlagt i samma veva. Består av gatorna Kolargatan, Stybbgatan och Koksgatan. Namnen är valda för att minna om "kolboa" där stenkolen lagrades. Just Stybbgatan är lite extra fyndigt eftersom kolstybb är en biprodukt av kol och användes för idrottsplatsernas löparbanor. Gatunamnen i villaområdet har i sin tur andra namn som ska påminna om den idrottsliga aktivitet som pågår vid IP och i Mellstaområdet. Tidigt i Bysjöverkens historia kördes även vedkol från Bysjön till järnverket längs detta stickspår. Kolargatan fick sitt namn 1971 och jag utgår från att det är samma för de andra två.

D= Bysjöverken. (se nästa inlägg) Här gick huvudspåret för spåret Västerdalarna-Falun.

Överhuvudtaget är det väldigt svårt att orientera sig i området utifrån gamla kartor och fotografier, vilket beror på att dagens Kvarnsveden dels inte funnits i mycket mer än 100 år och dels på att stora delar av området sedan dess blivit ombyggt iallafall en gång. Inte ens de större gatorna har samma sträckning nu som då (jfr tidigare inlägg om Fabriksgatan). De enda egentliga fixpunkterna när man tittar på gamla kort är Kvarnsvedens skola samt arbetarbarackerna vid Bysjön, Sjöberget och i viss mån idrottsplatsen.

Namnet Kvarnsveden dyker tydligen upp i jordeboken först 1843 och stavas då Quarnsveden. Då åsyftar man en svedjning för åkerbruk och den kvarn som åsyftas är troligen en kvarn som låg ungefär där Forshuvuds kraftstation ligger idag. Jämför med de omkringliggande byarna Sör Amsberg, Övermora, Yttermora och Ängesgårdarna (på andra sidan älven) som är flera hundra år äldre.

[Axial]

Vi fortsätter raskt med själva Bysjöverken. Jag utgår från att ärade trådläsare vid det här laget kan orientera sig på den lokala kartan.

Skulle någon moderator finna det lämpligt att istället ha en egen tråd om Bysjöverken så är jag helt med på det.
Jag vill också vara noga med att påpeka att nedan bifogad skiss inte alls är direkt skalenlig utan bara visar ungefärliga lägen för olika byggnationer. Som avståndsreferens kan nämnas att från vänstra kanten av (b) och till mitten av (c) är det drygt 20 meter och från samma (b) till (q) drygt 55 meter. Alltså uppmätt på den detaljplan som jag inte kan få in i datorn just nu

Det hela börjar egentligen med flottningen av timmer längs dalälven och Bergslagets (sedermera Stora Kopparberg AB) sågverk som låg i Domnarvet, på östra sidan av älven, där idag SSAB Tunnplåt har brett ut sig. Tägtens skiljeställe var det första av fyra skiljen vid tunaforsarna och låg alltså i älven utanför sjön. Övriga skiljen var ( i ordning) Domnarvet, Nyckelby och Torsång. Namnet Tägten kommer sig troligen av en gård i Ängesgårdarna, numera genom olika arvsskiften uppdelad i Oppigården och Nerigården. Tägtens skilje ansågs vara det som bäst kunde hantera virke när det var högvatten i älven.

Genom att 1) järnvägen mellan Västerdalarna och Falun (färdig 1904) fick sträckningen förbi skiljet 2) man valde att bygga pappersbruk och kraftstation vid Forshuvud och (lite senare) järnbruket i Domnarvet behövde sågverkets område, så föll det sig naturligt att (som en konsekvens av 1 och 2) anlägga en virkesterminal vid Tägtens skilje. Där ligger den än idag. När senare även 3) tillstötte fann Bergslaget det lämpligt att anlägga Bysjöverken vilket byggdes 1920-22.

Då flyttades såväl träkolstillverkning (inkluderande kemiska fabriker) som sågverk till Bysjön. Även pappersbrukets behov av stenkol kom att lagras i området. På grund av (framförallt) ändrade produktionsmetoder i järnverket så avvecklades Bysjöverken i slutet av 50-talet/början av 60-talet och för kommande verksamhet onödiga byggnationer revs i sin helhet (se ett tidigare inlägg). Mellan 1963 och 1980 så användes området som sopstation och sopförbränningsstation (inte riktigt samma sak tydligen) varefter det sedermera övergått till att vara övningsområde för räddningstjänsten och på senare år även Hagagymnasiets program med denna inriktning. Även hemvärnet övar ibland vid området.

Själva flottningen på dalälven upphörde 1970 och vid Tägtens skilje redan 1969.

a) intagskanal
b) vedupplag
c) kabelkran
d) område för fläkthus för pump, 2 kolugnar, regeneratorhus, vedficka, kondenseringstorn
e) område för acetatfabrik, ångcentral, spritfabrik, tjärfabrik, maskinhus (nuvarande övningslokaler)
f) område för såg, stavverk, sorteringsverk, linbanestation med spånficka
g) elektrisk järnväg till brädgården och Domnarvet
h) spruthus
i) hyvleri och tunnbinderi
j) tunnmagasin
k) cisterner
l) kontor
m) tappningshus för tjära
n) kapverk
o) magasin
p) kondensathus
q) verkstad

EDIT: tillägg: kolugnarna släcktes redan på 30-talet men tändes igen några år under VKII när det behövdes bränsle till gengasaggregaten.

Den kemiska industrin (acetat, sprit och tjära) var en ren biprodukt av kolugnarna. Stavverket tillverkade alltså trästavar med vissa dimensioner som efterfrågades av järnbruket. Kolugnarna producerade 1928:
50 000 läster träkol, 1700 ton trätjära, 1000 ton ättiksyrad kalk, 150 ton metanol, 65 ton svensk denatureringssprit, 35 ton allylalkohol och 150 ton impregneringsoljor.

Källor för dessa inlägg:
"Kvarnsveden, Kultur och Historia" Projektarbete för årsklasserna vid Kvarnsvedens skola 1988-89. Troligen tryckt hösten 89 på kommunens eget tryckeri.
Artikel av Oscar Lindé i nummer 2/1960 av tidningen Bergslaget.
"Borlänges gatunamn" av Olle Stålberg i samarbete med Borlänge kommun. DalaPrint Media AB, Borlänge 2000.
Småtryck utgivet 1954 av Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag, rörande bolagets industrianläggningar vid tunaforsarna.

[Anders Nyman]

Tror nog att det är en och annan som ångrar upprivningen av spåret. Idag är ju kapaciteten mellan Borlänge och Falun ett stort och svårlöst problem.

Ja, behovet av dubbelspår är ju väldigt stort just sträckningen borlänge - Falun och ut mot kusten, å lika Dalabanan från Borlänge neråt Uppsala, men det känns ju som dessa som styr vart pengarna ska gå styr över alla pengar åt alla anndra möjliga håll. Jag satt igår och tittade just på järnvägssträckningen utmed banan ett tag, å det gick ju tåg nästan varje kvart, så det är ju en tung belastning på järnvägen här omkring Bolänge.

[Dalmas]

Jo Borlänge- Falun är en flaskhals och utnyttjad till sitt max 70 tåg per/ dag om jag inte minns fel. Understryks dessutom av att det ställe i Dalarna där det är mest lastbilstrafik i dalarna är vid Ryggen mellan Falun och Hofors.

Så det är förmodligen så att det var ett misstag att riva upp banan likt den upp till Sälen...