Resedags…

[sveahk]

En dag tog vi kurviga och trånga vägar genom Toskana till staden Volterra. Urgammal etruskerstad, förmodligen bebodd sedan 3.000 år (mer om det senare). Spektakulärt ligger staden där uppe, på en kulle, med stor stadsmur, starkt befäst - 79 AD tog det Sulla två års belägring innan han lyckades erövra staden.

2.000 år senare gick det väsentligt snabbare. 9 juli 1944: Amerikanska trupper, 88th Infantry Division, The Blue Devils, lyckades driva en kil i den tyska försvarslinjen, efter starkt motstånd kunde de marschera in i Volterra, utan att staden starkt förstördes. Så här beskrivs det i en 88. History:
"On 5 and 6 July 1944, the 88th was once again back at the front. The confident, heavily armed Germans were waiting. The 88th was ordered to seize the ancient Etruscan fortress town of Volterra, location of a large German garrison. The 349th flanked the town on the right, the 350th flanked from the left, and the two met in the middle. By 2200 on 8 July, the town was in American hands.“
https://armyhistory.org/the-88th-infant ... -in-italy/

blue devils.jpg

patch-88th-patch-devil.gif

Italienarna minns gärna tidigare hjältedåd och offer, därför är det inte förunderligt att de första minnestavlorna har satts upp på stadsmuren, redan innan staden beträds - här är två:

IMG_0298.jpeg

Amerikanska soldater marscherar in i staden - och tavlan till höger visar på de 40.000 italienarna som fick lämna sina liv i nazistiska Arbetsläger och KZ.

Intressant är ett par filmsnuttar - 4 minuter - som jag hittade (kvalitet inte super, och tyvärr bara på italienska - men ändå...) - GIs på väg in i Volterra, och partisaner som samlat ihop områdets fascister och driver dem genom stadens gator. Verkar ske utan större problem, fascisterna tilläts t.o.m.ge en avskedspuss till fru och väninna! Vad som hände se’n—?



Mer om Volterra kommer...

Hans K

[sveahk]

Innan vi traskar in på Volterras stengator, låt oss kort betrakta ytterligare ett minnesmärke på yttermuren (det fanns knappt tio!).

IMG_0302.jpeg

Den visar soldater från området som förlorade livet under åren som Italien var inblandad i andra världskriget. När jag ser en så'n tavla letar jag automatiskt efter ev. flygare, och faktiskt fann jag två - "aviere" - som det heter: Giulio Giovannelli och Ottorino Bruschi.

Tillåt mig bjuda på Ottorino Bruschi - och hans korta krigshistoria. Han var radiotelegrafist, flög i italienskt byggda Savoia Marchetti 79, "il Sparviero", Sparvhöken. Ett plan som man redan satt in under det spanska inbördeskriget, bl.a. mot Guernica! Om Bruschi tillbringat flygande tid i Spanien under inbördeskriget där...vet vi tyvärr inte.

IMG_8775.JPG

Men - 1940 var Italien med igen i ett världskrig, den här gången på Tysklands sida. Hade väl väntat något för att se hur det gick för Tyskland i sitt angreppskrig - men den 10 juni förklarade Italien krig mot England och Frankrike.

Regia Aeronautica, 15. Stormo (Flygflottilj) med S.M.79 fanns då redan I Libyen, och den 22 juni var det dags för stridsdopet, tolv maskiner gjorde en nattlig raid, flög mot egyptiska Marsa Matrouh, då engelsk militär bas. Ottorino Bruschi flög i en av Sparvhökarna. Intensiv luftvärnseld över målet träffade hans plan, piloten försökte hålla det stabilt, men kolliderade i mörkret med en annan 79:a. Bruschis maskin störtade i lågor, den andra kunde nödlanda.....Ett kort krig blev det för Volterras son...

F.ö. en knapp vecka senare blev den legendära italienska flygaren Italo Balbo nedskjuten över Tobruk - "friendly fire", av det egna luftvärnet...

---------------------------

Dessutom, visste ni det här - Under uppdraget den 28 juni - när Balbo dog - antog Stormo för första gången ett lika innovativt som enkelt system för konventionell signalering mellan flygplanen (främst då S.M.79) i formationen under dagsflygningar - baserat på användningen av flaggor i olika färger (röda, som betydde ”Varning, fiendens jaktplan!”; vita, som betydde ”Larm upphävt!”; gröna, som betydde ”Förbered er för att släppa(bomber)!”) som visades från den bakre kulspruteplatsen. Systemets effektivitet ledde till att denna typ av signalering infördes i förbandets praxis.
Kanske hade de behövt ytterligare en färg - som varnade för det egna luftvärnet....!

Nej, nu går vi in i Volterra...

Hans K

[Hans]

Tack.

Var står modellerna?

MVH

Hans

[sveahk]

Tack.

Var står modellerna?

MVH

Hans

https://en.wikipedia.org/wiki/Volandia

Hans K

[Hans]

Tack. Förr i tiden hade de många på Milano Malpensa men de kanske har flyttat.

MVH

Hans

[sveahk]

Samma antar jag -
"PIAZZAI MODELS: Exhibition of the Piazzai Collection, comprising over 1200 models that illustrate the history of world aviation, from the pioneers to space conquest."

Hans K

[sveahk]

Vi traskar in i Volterra. Staden som en gång i tiden hette Velathri, en etruskisk stad, byggd och befäst så omkring 400 f.Kr, alltså gammal som gatan. Då hette området Etrurien, nu Toskana. Etruskerna, var kom de ifrån, infödda eller invandrade? Ett språk, ja, vad talade de? Inte var det latin, kanske något grekiskt, i alla fall ser skriften så ut...

Ett par undrande frågor, som jag tror fortfarande inte är helt och entydigt besvarade!?

Men ett etruskiskt museum har Volterra, Museo Etrusco Guarnacci, ett offentligt arkeologiskt museum i ett gammalt palats. Grundat 1761 av aristokraten och abboten Mario Guarnacci. Faktiskt ett av de första offentliga museerna överhuvudtaget i Italien.

Guarnacci samlade på det flesta, speciellt om det hade ett etruskiskt ursprung - och allt fick staden Volterra vid hans död. Främst då över 600 (!) konstnärligt snitsade etruskiska gravurnor, sarkofager av alabaster eller terrakotta, som speciellt tillverkats för att samla askan efter de avlidna.

Äh...här måste jag kort avbryta - tillåt en personlig kommentar:
När jag läser om "samlare" från tidigare århundraden, som går in i gamla gravkamrar, hedniska gravar om ni så vill (i alla fall innan dagens religioner tog överhand), och plockar ut ALLT - också det som en gång i tiden lades in i graven för att enligt deras tro förljuva den avlidnes tid i dödsriket - som nu abboten gjorde på 1700-talet - ja, är han då inte också en "Tombaroli" (en gravrövare)? Som "arkeologen" Carlo Lerici sade: “...grave-robbing is the second oldest profession in the world.”

Hmmm...

Alltså, tillbaka till Volterras etruskiska museum. I museumspalatset finns det minst ett fyrtiotal rum, tre våningar högt, tror jag, med MÄNGDER av gravgods, framför allt just dessa små sarkofager, ungefär 1/2 meter långa, och de kan se ut så här:

IMG_0329.jpeg

IMG_0328.jpeg

Vackra eller hur! Fantastiskt snitsade figurer, motiv framför allt ur den grekiska mytologin och Homeros och andra grekiska diktares verk.

Ett exempel på ett rum, taget ut museumskatalogen -
Sal XVIII
Urnorna här föreställer myten om Orestes, temat för Aiskylos trilogi: Agamemnon mördas av Aigisthos och Klytaimnestra, Orestes hämnas sin fars mord och furierna förföljer Orestes.

Här en bild av rum XIII -

ett rum.jpg

MEN - stopp och belägg! Det blir efter ett tag för MYCKET! Det är på tok för mycket utställt, det som kunde vara intressant blir bara suddigt, benen rör sig snabbt genom rummen - too much, även för en i normalfall intresserad museibesökare som Hans K! För att inte tala om hans fru!

IMG_0309 2.jpeg

Man blir av mångfalden tyvärr totalt slutkörd - synd!

Alltså STOPP, och ut...och in "in the next whiskybar..."

IMG_0315 2.jpeg

Men - det går vidare...

Hans K

[Hans]

https://en.wikipedia.org/wiki/Volterra

Lite avundsjuk blir jag, har bara sett Aosta, Rom med förorter och Sicilien i Italien. Trieste också samt Garda och Turin.

MVH

Hans

[sveahk]

Du har sett Sicilien, säger du - var var du?

Hans K

[Hans]

Taormina, med lite dagsturer bl.a. till Etna. Varmt som tusan och kyligt där uppe. Men dotter var sex månader gammal och extrem blondin, gamla och yngre tanter stoppade mig när jag gick med barnvagnen så jag fick lära mig 'Hanna, feminoche, sej mesi'. Inga kommentarer om min stavning. Vad som mest slog mig var en läderklädd snubbe, på MC, utan hjälm men med solglasögon tvärnitar och kommer för att beundra barnet.

MVH

Hans

[koroshiya]

Taormina, med lite dagsturer bl.a. till Etna. Varmt som tusan och kyligt där uppe. Men dotter var sex månader gammal och extrem blondin, gamla och yngre tanter stoppade mig när jag gick med barnvagnen så jag fick lära mig 'Hanna, feminoche, sej mesi'. Inga kommentarer om min stavning. Vad som mest slog mig var en läderklädd snubbe, på MC, utan hjälm men med solglasögon tvärnitar och kommer för att beundra barnet.

MVH

Hans

Mycket god pizza.

Både Sicilien och Kalabrien är fantastiska områden för turister.

Det finns mynt från Akragas som är mer än 2500 år gamla.

På något sätt är det otroligt att vara i ett område som människor faktiskt skrev något om, för mycket länge sedan, och där man ser byggnaderna framför ögat.

[Hans]

Jo, det är lite fascinerande att stå i t.ex.:

https://www.traveltaormina.com/en/monum ... rmina.html

Stället vi bodde på var nära havet och med en enorm pool. Små luftkonditionerade stugor. Halvpension med hyfsad frukost och ypperlig middagsbuffé. Sedan hittade vi en liten familjerestaurang inte allt för långt bort. Där hann vi att bli gränsande till stamkunder vid luncherna. Underbar mat. Nästan som hemlagad.

MVH

Hans

[Hans]

Vad jag kommer ihåg, mer än 20 år sedan, var vi mest i de östra delarna. Med en bebis och en fyraåring får man ta det lite lugnt.



MVH

Hans

[Hans]

Ytterligare ett litet minne från den resan. Huvuddelen av gästerna var faktiskt italienska. Och snacksaliga. Det var innan jag själv hade mobil. Men när man ser massor upp till midjan i havet ståendes och snackar på mobilen så reagerade jag med att bestämma att mobil, det väntar jag med. Alla tre barnen hade mobil innan mig.

MVH

Hans

[koroshiya]

...
Äh...här måste jag kort avbryta - tillåt en personlig kommentar:
När jag läser om "samlare" från tidigare århundraden, som går in i gamla gravkamrar, hedniska gravar om ni så vill (i alla fall innan dagens religioner tog överhand), och plockar ut ALLT - också det som en gång i tiden lades in i graven för att enligt deras tro förljuva den avlidnes tid i dödsriket - som nu abboten gjorde på 1700-talet - ja, är han då inte också en "Tombaroli" (en gravrövare)? Som "arkeologen" Carlo Lerici sade: “...grave-robbing is the second oldest profession in the world.”
...
Hans K

Syftet betyder en del för mig, men en utgrävare på 1700-talet skulle nog absolut ses som en gravplundrare idag.

Idag har man massor av ny teknik som kan göra just studerandet av gravar ganska skonsamt, och särskilt då när de består av täckta kammare. Liksom med titthålskirurgi har man titthålsarkeologi, man borrar sig ned och kollar med en slangkamera.

GU har ett projekt där man skapar datorbilder på olika gravar, så att man kan kolla på nätet hur de ser ut.

https://etruscan.dh.gu.se/

Det finns en hel del "roliga" bilder på gamle kungen när han är och gräver i Etrurien. På någon så busar Margrethe med honom. För en kung måste det ha känts skönt att kunna umgås med folk som man delar ett intresse med, och där man inte måste tänka på etikett hela tiden. Minns jag rätt framstod han som ganska social, typ att han käkade med de andra och sådant. För de som deltog måste det nog ha varit en förunderlig känsla till en början: "jaha, nu sitter jag här och tar ett glas vin med kungen, och pratar om vad vi har gjort idag".