WilmerT skrev:så kan man faktiskt se ytterligare indicier för att vilja betrakta Storhögarnas Uppland med deras handelsförbindelser och gravskick som någonting äldre - kanske då knutet till en "kvinnokult" - som trängs undan eller assimilieras med Vendeltidens framväxande krigarkultur, en invandrande sveonsk folkstam.
Dessa spekulationer återkommer regelbundet, och får för en okritisk betraktare ibland karaktären av fakta, man kan lockas att tro att detta har vetenskaplig underbyggnad, detta omtalade matriarkat...WilmerT skrev:Angående fornsvenska folkstammar:
Än intressantare är väl att de s k kungshögarna i Gamla Uppsala av mycket att döma snarare är gravplatser för framstående kvinnor, än de sueon-kungar man allmänt vill göra gällande.
Före dessa gravhögar runt 500 e.Kr. finns det tidbestämda liknande gravhögar i Hälsingland, från 300-400-talen som är lika stora som Uppsala-högarna - bortsett från den västra, som ju egentligen ensam är den största - de övriga två är snarare 'normala'.
När vi talar om Tacitus är det ju påfallande att han nämner ett kvinnostyrt (kan ju faktiskt betyda kvinnodyrkande) folk som bor i samma landområden som sueonerna - han kallar dem 'sithoner', att liknas vid Jordanes beteckning 'suetidhi'. Och kanske situn -> Sigtuna?
En teori gör ju gällande att Uppland inte beboddes av "svear" d v s den folkbeteckning sueoner som Adam av Bremen m fl (Snorre, 'sviar') utan av ett kvinnodyrkande/styrt folk - fram tills att sueonerna faktiskt bevisligen befunnit sig i Uppland, d v s från 600-talet när de s k båtgravarna börjar dyka upp med tydliga krigar-företecken i begravningsförfarandet.
Jag frågar därför, finns ett enda vetenskapligt indicium på att det förekommit någon som helst matriarkat på våra breddgrader?
Har t.ex. skeletten i kungshögarna kvinnliga bäckenben?
Eller är allt bara fantasi och spekulationer?
)