Ja hur fungerade egentligen samhället på vikingatiden? Hade t.e.x var fri markägare kvinnor såväl som män en röst vid tinget? Och i såfall var alla röster lika värda? Var vikingarna så demokratiska som det ofta framhålls och varför i så fall?
MVH
Björn Lundh
Vikingarnas maktstrukturer
Men vikingatiden är ju lång, kan sägas börja med anfallet mot Lindisfarne 793 och avslutas med slaget vid Stamford bridge 1066. Under denna långa tid förändras de nordiska samhällena kraftigt, religionsskifte, statsbildning med kungamakt som kräver våldsmonopol osv.
Hur var kvinnans ställning? Ja, förmodligen undertryckt. Men för att kunna svara mer i detalj på detta så krävs skriftliga källor. Som saknas.
Att tala om vikingatidens människor som demokratiska är malplacerat. Det handlar om ett helt annat samhälle med andra spelregler. Livet kretsar kring byn och släkten. Mänskliga egenskaper som uppskattas är mod, vältalighet, generositet, gästfrihet, religiositet.
Jag tror att en svensk från 800-talet och t.ex en person från Afghanistans bergstrakter år 2003 skulle kunna förstå varandra bra. Men en svensk från 800-talet och en svensk från år 2003 skulle inte förstå varandra alls.
För att försöka förstå den tidiga vikingatidens människor kan etnografiska analogier vara intressanta. Det gäller t.ex hövdingarnas ställning, vikingarnas plundringståg osv.
Både Tacitus och Rimbert skriver ju en del om detta, och det stämmer väl med vad man vet om primitiva samhällen i senare tid, t.ex nordamerikas indianer.
Hur var kvinnans ställning? Ja, förmodligen undertryckt. Men för att kunna svara mer i detalj på detta så krävs skriftliga källor. Som saknas.
Att tala om vikingatidens människor som demokratiska är malplacerat. Det handlar om ett helt annat samhälle med andra spelregler. Livet kretsar kring byn och släkten. Mänskliga egenskaper som uppskattas är mod, vältalighet, generositet, gästfrihet, religiositet.
Jag tror att en svensk från 800-talet och t.ex en person från Afghanistans bergstrakter år 2003 skulle kunna förstå varandra bra. Men en svensk från 800-talet och en svensk från år 2003 skulle inte förstå varandra alls.
För att försöka förstå den tidiga vikingatidens människor kan etnografiska analogier vara intressanta. Det gäller t.ex hövdingarnas ställning, vikingarnas plundringståg osv.
Både Tacitus och Rimbert skriver ju en del om detta, och det stämmer väl med vad man vet om primitiva samhällen i senare tid, t.ex nordamerikas indianer.
Okey så demokrati är fel ordval......... Men ofta läser man om hur alla hade en röst och att kvinnor kunde skilja sig o.s.v. Framförallt hur folk ur andra folkgrupper såg detta som anmärkningsvärt. Men var det verkligen så? Jag tvivlar och i nyare litteratur tycker jag det känns som forskarna oxå börjar tänka efter.
Att det kanske inte var ett så frihets"ägande" folk som bodde i norden och kanske framförallt på Island. Framförallt på Island säger jag för de flesta tinghistorier kommer därifrån.
Kanske var det så att hövdingar hade mer eller mindre livegna bönder under sig snarare än att alla markägare kunde göra som det ville?
En god Islänning skulle plöja de äldres åkrar innan han plöjde sin egen har jag läst någonstans som ett exempel på att beslut gällande ?vad säger man? (the comunity) som fattades gemensamt vid tinget. Kanske bestämdes det även vad som skulle odlas vem som skulle föra upp fåren på bete o.s.v? På Island är ju just släppandet och "intagandet" av fåren fortfarande en gemensam grej..... nästan en högtid i stil med skördetid. Så förmodligen gjorde även vikingarna gemensam sak av fårsköttseln, eller någon som vet annat?
Kanske var det då så att gubben med mest får (eller mest svärd) helt sonika bestämde hur arbetet skulle fördelas? Han hade inte lika mycket att förlora om året skulle bli dåligt som små bönder med mindre resurser som eventuellt skulle behöva just hans hjälp för att få mat till vintern? Storbönderna skapade ett beroende för att hålla sig väl med dem? Ungefär så tänker jag. Att en häradshövding talade för hela sitt härad vid ting och d.y.l om inte annat för att tinget annars skulle ta veckor att genomföra för att lyssna på allas önskan.
/B
Att det kanske inte var ett så frihets"ägande" folk som bodde i norden och kanske framförallt på Island. Framförallt på Island säger jag för de flesta tinghistorier kommer därifrån.
Kanske var det så att hövdingar hade mer eller mindre livegna bönder under sig snarare än att alla markägare kunde göra som det ville?
En god Islänning skulle plöja de äldres åkrar innan han plöjde sin egen har jag läst någonstans som ett exempel på att beslut gällande ?vad säger man? (the comunity) som fattades gemensamt vid tinget. Kanske bestämdes det även vad som skulle odlas vem som skulle föra upp fåren på bete o.s.v? På Island är ju just släppandet och "intagandet" av fåren fortfarande en gemensam grej..... nästan en högtid i stil med skördetid. Så förmodligen gjorde även vikingarna gemensam sak av fårsköttseln, eller någon som vet annat?
Kanske var det då så att gubben med mest får (eller mest svärd) helt sonika bestämde hur arbetet skulle fördelas? Han hade inte lika mycket att förlora om året skulle bli dåligt som små bönder med mindre resurser som eventuellt skulle behöva just hans hjälp för att få mat till vintern? Storbönderna skapade ett beroende för att hålla sig väl med dem? Ungefär så tänker jag. Att en häradshövding talade för hela sitt härad vid ting och d.y.l om inte annat för att tinget annars skulle ta veckor att genomföra för att lyssna på allas önskan.
/B
Jo visst men när jag säger vikingatid brukar de flesta förstå att jag menar vikingatid i allmänhet..... Det man läser i populärvetenskaplig litteratur. Typ Boken om vikingarna Catharina Ingelman-Sundberg o.s.v. Hur många snöar in sig på exakta skillnader mellan Eirik Jarls anslutning till Danske kungen Knut den store i england 1015 och Olavs dop och försök att minska makten hos de stora hövdingarna fram till 1027? Vilket knut försöker utnyttja o.s.v?????Totmes skrev:Men vikingatiden är ju lång, kan sägas börja med anfallet mot Lindisfarne 793 och avslutas med slaget vid Stamford bridge 1066. Under denna långa tid förändras de nordiska samhällena kraftigt, religionsskifte, statsbildning med kungamakt som kräver våldsmonopol osv..
Egentligen är det bara floskler som inte har någon större betydelse, i alla fall inte för folket i byn. Omdanande går inte så fort.
Om man inte är tokigt intresserad och nöjer sig med att läsa litteratur om vikingar i största allmänhet tror jag inte man snöar in sig mer än att man får översiktsbilden av att nordborna hade ett öppnare samhälle där alla kunde göra sig hörda och framförallt att alla var beroende av gruppen samtidigt som samhället var beroende av individernas pliktkänsla mot samfundet för att verkställa de beslut som fattats. Det är vad jag undrar över. Var det verkligen så? Sedan om vi ska vara så noggranna att vi analyserar minsta lilla så gärna för mig det vore riktigt intressant i det här ämnet tycker jag!
En skriftlig källa skulle kunna vara den gamla arabiska skriften gällande den spanska "diplomaten" Al-Ghazal (770-864) och dennes affär med en nordisk drottning. Al-Ghazad ska ha oroat sig för vad folk skulle tycka om deras "orena" förhållande varpå han slutade gå till drottningen. Hon blev i sin tur vred och då hon fick förklaringen varför han valt att utebli skrattade hon och förklarade att han inte behövde oroa sig och så sa hon; "Vi kvinnor har ett fritt val, vi stannar bara hos våra män så länge vi vill och lämnar dem när vi inte tycker om dem". Ska försöka kolla upp vad skriften hette, kommer inte ihåg det just nu.Hur var kvinnans ställning? Ja, förmodligen undertryckt. Men för att kunna svara mer i detalj på detta så krävs skriftliga källor. Som saknas.
Jo det är ju det jag tycker och i.o.f sig har jag väl aldrig läst att de var demokratiska men näst intill eller i alla fall känns det som det är den bilden som förmedlats.Att tala om vikingatidens människor som demokratiska är malplacerat. Det handlar om ett helt annat samhälle med andra spelregler. Livet kretsar kring byn och släkten. Mänskliga egenskaper som uppskattas är mod, vältalighet, generositet, gästfrihet, religiositet.
Detta nämns i tråden Vikinarna- feodala och jag håller fullständigt med!Jag tror att en svensk från 800-talet och t.ex en person från Afghanistans bergstrakter år 2003 skulle kunna förstå varandra bra. Men en svensk från 800-talet och en svensk från år 2003 skulle inte förstå varandra alls.
Berätta gärna mer så har vi någonstans att hugga in! En trådände att börja nysta iFör att försöka förstå den tidiga vikingatidens människor kan etnografiska analogier vara intressanta. Det gäller t.ex hövdingarnas ställning, vikingarnas plundringståg osv.
Både Tacitus och Rimbert skriver ju en del om detta, och det stämmer väl med vad man vet om primitiva samhällen i senare tid, t.ex nordamerikas indianer.
MVH
Björn
Känner du till "Vikingatidens ABC", en arkeologisk uppslagsbok om vikingatiden utgiven av Historiska museét. Dom lär arbeta på en ny uppslagsbok för hela järnåldern men jag vet inte om den är klar ännu.
En bok som gav mig mycket av förståelse för primitiva samhällen är Marshall Sahlins "Stone age economics". Den var en aha-upplevelse. Min syn på forntiden kan delas in i före-Sahlins och efter-Sahlins.
Det var några år sedan jag funderade mycket på vikingatiden, men jag är fortfarande mycket intresserad. Därför vill jag tänka noga innan jag skriver några inlägg. Om jag skriver några alls. Ju mer man lär sig, desto tveksammare blir man.
En bok som gav mig mycket av förståelse för primitiva samhällen är Marshall Sahlins "Stone age economics". Den var en aha-upplevelse. Min syn på forntiden kan delas in i före-Sahlins och efter-Sahlins.
Det var några år sedan jag funderade mycket på vikingatiden, men jag är fortfarande mycket intresserad. Därför vill jag tänka noga innan jag skriver några inlägg. Om jag skriver några alls. Ju mer man lär sig, desto tveksammare blir man.
-
Christer Samuelsson
- Medlem
- Inlägg: 844
- Blev medlem: 25 oktober 2002, 16:49
- Ort: Wilattunge
Ja om detta kan man hålla med. En fördjupning i ämnet har gjorts av en rysk herre och professor vid namn Pritsak. Han har skrivit boken "The origin of Rus" Det är ett jättearbete och hans slutsatser är inte så lättsmälta. Han anser att Vikingatidens maktstrukturer grundar sig mer på klaner och förbund och alls icke på släkt och geografiska betingelser. Man kan läsa lite mer om honom här:Totmes skrev:Känner du till "Vikingatidens ABC", en arkeologisk uppslagsbok om vikingatiden utgiven av Historiska museét. Dom lär arbeta på en ny uppslagsbok för hela järnåldern men jag vet inte om den är klar ännu.
En bok som gav mig mycket av förståelse för primitiva samhällen är Marshall Sahlins "Stone age economics". Den var en aha-upplevelse. Min syn på forntiden kan delas in i före-Sahlins och efter-Sahlins.
Det var några år sedan jag funderade mycket på vikingatiden, men jag är fortfarande mycket intresserad. Därför vill jag tänka noga innan jag skriver några inlägg. Om jag skriver några alls. Ju mer man lär sig, desto tveksammare blir man.
http://www.stetson.edu/~psteeves/classes/pritsak.html
Christer Samuelsson.
Ett problem är väl bristen på källor, de äldsta (svenska) lagarna som jag förstått, är från efter vikingatiden. Kvar blir fragment i form av runstenar, samt en analys av de senare första dokumenterade lagarna, d s.k. edsöreslagarna. De tillkom under tidig medeltid för att fylla behovet av rikstäckande regler. De reglerade kvinnofrid, hemfrid, tingsfrid och kyrkofrid. Skriver någon (tex Birger jarl) en lag om kvinnofrod år 1250 kan man möjligen förmoda att detta alltså inte fanns innan, men säker kan man ju inte vara?
Kan man förvänta sig att sagorna ger en saklig och objektiv bild ev det vikingatida juridiska Sverige? Kanske, men ändå mer osäkert...
Skrev en början till Intro om det juridiska samhället på Wikipedia, hoppas de som kan något om detta vill fylla på, det är en bra kombination till diskussionen här.
Tex uppgiften
Fick inte kvinnor närvara på tinget?
Kan man förvänta sig att sagorna ger en saklig och objektiv bild ev det vikingatida juridiska Sverige? Kanske, men ändå mer osäkert...
Skrev en början till Intro om det juridiska samhället på Wikipedia, hoppas de som kan något om detta vill fylla på, det är en bra kombination till diskussionen här.
Tex uppgiften
är den riktig och korrekt?Wikipedia skrev:Alla fria män besatta inom området hade rättighet att sluta upp. uteslutna var kvinnor, trälar, legohjon och annat löst folk.
Fick inte kvinnor närvara på tinget?
Som du säger får man ju mest gissa utifrån källor skrivna efter vikingatiden, arabiska samtida källor främst Ibn Rustah som beskriver en begravning iform av en högläggning och statsskicket som ruserna hade.
Jag ska inte säga att Ibn Rustha är amtida för det vet jag inte men jag har fått för mig det,,,, ska kolla det!
Men din fråga gällande kvinnor; Nej de fick inte vara med på tinget, men inte för att det var kvinnor utan för att det bara var fria markägare eller deras representant som fick vara där. Däremot kunde en kvinna ärva sin make/far samt genom arvsrät inom ätten bli mycket betydande markägare och således delta vid tingen.
Till sist har jag för mig att det finns en bevarad dagordning från ett Isländskt ting dock antar jag att det är från kristen tid dvs efter år 1000 men jag är som vanligt inte säker.
/B
Jag ska inte säga att Ibn Rustha är amtida för det vet jag inte men jag har fått för mig det,,,, ska kolla det!
Men din fråga gällande kvinnor; Nej de fick inte vara med på tinget, men inte för att det var kvinnor utan för att det bara var fria markägare eller deras representant som fick vara där. Däremot kunde en kvinna ärva sin make/far samt genom arvsrät inom ätten bli mycket betydande markägare och således delta vid tingen.
Till sist har jag för mig att det finns en bevarad dagordning från ett Isländskt ting dock antar jag att det är från kristen tid dvs efter år 1000 men jag är som vanligt inte säker.
/B