Försämrad hälsa.

[koroshiya]

Där är en artikel på SVT som visar att bara några mil från titanernas land i Göteborg, hade folk det inte så bra. Det här är då i en kulturens utlöpare i Varnhem.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/ ... i-ansiktet

[Hans]

Det är inte bra för hälsan, inte bara den fysiska utan även mentala, att bo väster om Vättern, i Sverige. Jag bor väster nu men utanför riskområdet.

Intressant, tack. Finns det någon jämförelse med befolkningen några hundra år senare eller tidigare?

MVH

Hans

[hilbert]

Jag vet att Peter Englund pratade om att om man går 200-300 år tillbaka i tiden så levde nästan alla människor med ständig värk.

[Markus Holst]

Det är inte bra för hälsan, inte bara den fysiska utan även mentala, att bo väster om Vättern, i Sverige. Jag bor väster nu men utanför riskområdet.

MVH

Hans

Erkänn, det är brännmaneterna du är rädd för.

[Hans]

Jag har badat i vattnet vid Känsö mitten av juni, det var för kallt för brännmaneter.

MVH

Hans

[a81]

Jag vet att Peter Englund pratade om att om man går 200-300 år tillbaka i tiden så levde nästan alla människor med ständig värk.

Säkert hade väldigt många medelålders och äldre personer olika obehandlade krämpor, men jag undrar om verkligen "nästan alla" hade "ständig värk". De flesta var säkert väldigt vältränade förr i tiden. Idag är liksom alla som inte är elitidrottare ganska svaga och bräckliga. Däremot håller vi oss länge på samma halvtaskiga nivå. Jag läste någonstans att vi liksom är som 70-åringar hela livet jämfört med naturfolk. (Menar inte att svenskar för några hundra år sedan var naturfolk, men en typisk svensk bonde för 200-300 år sedan var säkert starkare och smidigare än en genomsnittlig nutida svensk.)

[von Adler]

Jag vet att Peter Englund pratade om att om man går 200-300 år tillbaka i tiden så levde nästan alla människor med ständig värk.

Säkert hade väldigt många medelålders och äldre personer olika obehandlade krämpor, men jag undrar om verkligen "nästan alla" hade "ständig värk". De flesta var säkert väldigt vältränade förr i tiden. Idag är liksom alla som inte är elitidrottare ganska svaga och bräckliga. Däremot håller vi oss länge på samma halvtaskiga nivå. Jag läste någonstans att vi liksom är som 70-åringar hela livet jämfört med naturfolk. (Menar inte att svenskar för några hundra år sedan var naturfolk, men en typisk svensk bonde för 200-300 år sedan var säkert starkare och smidigare än en genomsnittlig nutida svensk.)

Jag tror du skarpt underskattar hur mycket repetetivt och tungt arbete sliter på kroppen - i skogsbruket, jordbruket och den tidiga industrin. Min gammelmormor och mormor var växeltelefonister och slet ut axlar och armar med de repetetiva rörelserna med att dra sladdar och koppla in. Båda satt med korsade armar och händer som klor mot bröstet om de inte tvingade ut armarna.

Morfar gick relativt tidigt över till att bli fackorganisatör, men han hann ändå slita ut axlarna till den grad att han hade svårt att hålla händerna ovanför huvudet någon längre stund genom att dra plank på sågverket.

Jag tror mer på hilbert här. Ständiga smärtor.

[Mackan L]

Om vi snackar vikingarnas hälsa måste vi nämna vikingabajskorven i York (Jorvik). Stackars vikingen:

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Lloyds_Bank_coprolite

The coprolite was found in 1972 beneath the site of what was to become the branch of Lloyds Bank on Pavement in York, and may be the largest example of fossilised human faeces (palaeofaeces) ever found,[2] measuring 20 centimetres (8 in) long and 5 centimetres (2 in) wide. Analysis of the stool has indicated that its producer subsisted largely on meat and bread, despite evidence suggesting that other people at the same place and time had access to fruits, leeks, shellfish, and nuts.[3] The stool had undergone mineralisation, unlike some other human coprolites which are preserved by desiccation.[4] The presence of several hundred parasitic eggs suggests the person was riddled with intestinal worms (specifically maw-worms and whipworms[5]). In 1991, Andrew Jones, a York Archaeological Trust employee and palaeoscatologist, made international news with his appraisal of the item for insurance purposes: "This is the most exciting piece of excrement I've ever seen ... In its own way, it's as irreplaceable as the Crown Jewels".[6] The layers that covered the coprolite were moist and peaty. The archaeologists also recovered preserved timber, textiles and leather from the site.[7]

[adlercreutz]

Jag vet att Peter Englund pratade om att om man går 200-300 år tillbaka i tiden så levde nästan alla människor med ständig värk.

Säkert hade väldigt många medelålders och äldre personer olika obehandlade krämpor, men jag undrar om verkligen "nästan alla" hade "ständig värk". De flesta var säkert väldigt vältränade förr i tiden. Idag är liksom alla som inte är elitidrottare ganska svaga och bräckliga. Däremot håller vi oss länge på samma halvtaskiga nivå. Jag läste någonstans att vi liksom är som 70-åringar hela livet jämfört med naturfolk. (Menar inte att svenskar för några hundra år sedan var naturfolk, men en typisk svensk bonde för 200-300 år sedan var säkert starkare och smidigare än en genomsnittlig nutida svensk.)

Jag tror du skarpt underskattar hur mycket repetetivt och tungt arbete sliter på kroppen - i skogsbruket, jordbruket och den tidiga industrin. Min gammelmormor och mormor var växeltelefonister och slet ut axlar och armar med de repetetiva rörelserna med att dra sladdar och koppla in. Båda satt med korsade armar och händer som klor mot bröstet om de inte tvingade ut armarna.

Morfar gick relativt tidigt över till att bli fackorganisatör, men han hann ändå slita ut axlarna till den grad att han hade svårt att hålla händerna ovanför huvudet någon längre stund genom att dra plank på sågverket.

Jag tror mer på hilbert här. Ständiga smärtor.

Lägg till bristsjukdomar och tandvärk.

[Hans]

... vikingabajskorven ...

Det var ett riktigt sk*tinlägg kan jag ärligt säga.

Intressant, tack.

MVH

Hans

[Markus Holst]

Fler än jag som får lite dåliga vibbar när ni funderar på hur det känns att trycka ut den där?

[Stefan Lundgren]

För att göra ett ämne som har varit stort och omfattande p g a den bl a historiska forskningen har varit. Så försöker jag vara så kortfattat som möjligt.

Hur folk mådde under fornnordisk tid så har forskarna tittat på tänder och i magtrakten, på den tiden tiden var det normalt att leva i 40-50 år och människohälsan genom historien kan man skriva en eller flera böcker om. Tandhygienen har blivit bättre och möjligen annorlunda under 1900-talets andra del.

Det är mycket som läkarna klarar av idag som de inte gjorde bara för 70-80 år sedan, en utveckling och skillnad som har gått snabbt.

Visserligen långt fram i tiden, men kunde inte låta bli att tänka på det……..Det var iallafall runt det förra sekelskiftet som en medelålders kvinna blev ormbiten. Hon gjorde nog rätt när hon började att suga i såret, men giftet kom tillbaka till blodet p g a att hennes munhälsa var så dåligt (tyvärr så dog hon).

Stefan

[hilbert]

Relaterat:

et var biskop Peder Winstrup som övertalade den svenske kungen att inrätta ett universitet i Lund. Nu blir han själv, i mumifierad form, en av de stora attraktionerna när universitetet firar sitt 350-årsjubileum 2018. Hans kvarlevor är en guldgruva för forskarna och undersökningarna har bjudit på många överraskningar.
--
Biskopen fick, förstås, en gräddfil till röntgenundersökningar och annan bilddiagnostik. Resultaten visade att han måste ha plågats svårt av karies och infektioner i munhålan.
---
Han led också av artros i i höfter och knän, förbening i ryggraden, förkalkningar i blodkärl och gallsten. En del symtom som vi i dag kallar vällevnadssjukdomar. Spår av slem i andningsvägarna tyder på att han varit sängliggande en tid före döden.

https://kulturportallund.se/peder-winst ... idskapsel/

[a81]

Om vi fokuserar på "för 200-300 år sedan", alltså ungefär 1700-1850 så har jag svårt att tro att "alla" led av ständig värk. Visst, framåt 1800-talets mitt började det bli lite vanligare med monotona industriarbeten, men på det stora hela var Sverige under hela perioden 1700-1850 ett nästan 100 procent agrart land.

Jordbruksarbete är väl inte så dåligt för kroppen? Dessutom var ofta bonden och hans hustru lite av arbetsledare, särskilt om vi tänker oss 1800-tal. Grovjobbet gjordes ofta av deras barn, av pigor och drängar, etc., alltså yngre personer. Jag tänker att torftig och bristfällig mat, social orättvisa, alkoholism, mycket begränsad sjukvård, etc. var ett större problem än att bli utarbetad i bondesverige.

Socker var länge dyrt. Dåliga tänder var nog inget större problem förrän på 1800-talet?

[Markus Holst]

Årstafrun var I början av 1800-talet glad att hon bara var utan tänder i överkäten. I underkäken fanns fortfarande några.