Gotlands historie

[Notarius]

I artiklen: Världshandelsepoken vid Kalmarsund (Hikuin 12, 1986, side 101-112) skrev Nils Blomkvist dette:
"Kring sundet hade så småningom svearna blivit härskare. En god källa från 900 bekräftar att Blekinge, Möre,
Öland och Gotland hörde till dem. Om de vikingatida svearnas "östersjövälde", som skymtar i flera källor,
avser en enda politisk enhet er ovisst." (side 104).

Ingen henvisning til kilderne, men kapitlet slutter med en litteraturliste.

N

[Notarius]

Ellers kan det anbefales at man læser Anders Andrèn: Det medeltida Gotland. Nu har jeg forladt Gotlands historie men er optaget af byzantinsk inspirerede kalkmalerier på Gotland og i middelalderens Danmark.

[Valdemar Sappi]

Står i hyllan.

I morgon har min bok "Eldskytten" release inför 500 medeltidsklädda på Medeltidsmuseet. Detta på Medeltidsveckans halvvägsgille, med medeltida mat och musik av Koenix.
Boken är både en deckare och boken om vad som egentligen hände 1361.
Myten om brandskattningen har begravts. Jag hoppas min bok kommer bidra till att vi slipper se en ny myt ersätta den gamla. Den att staden svek landsbygden.

Boksidan: http://niels-ebbesen.com/

Vad hände egentligen 1361? http://web.comhem.se/rovriddarna//botulf/invasionen.htm

[Notarius]

Goter og gutar:

http://www.guteinfo.com/?id=1945

[Notarius]

Hej Valdemar,
Der står i det gamle dokument:
vi stadfäster dem deres mønt, som de har haft fra gammel tid --

- hvilken mønt var det?

N

[Notarius]

Da man på Gotland ønskede sine kirker optaget på listen over verdensarv, skrev man bl.a. nedenstående, som er citeret fra Gotlands Museum.
*
"På Gotland finns 92 medeltida kyrkor i bruk. En av dem ligger i Visby och är stiftets domkyrka och övriga 91 är utspridda på resten av ön. På medeltiden hade Visby ytterligare minst 12 kyrkor och landsbygden minst 4 till, som idag är ruiner.
Kyrkorna är byggda mellan ca 1150 till 1350 med vissa enstaka fynd och arkeologiska spår av en äldre träkyrkotradition som sträcker sig mellan ca 1050-1150. Byggnaderna är uppförda i kalksten eller sandsten med, i de flesta fall, träeller tegeltak med sadelform. Tornen har traditionellt spetsiga spiror av trä men det finns några mer sentida undantag med huvar som har andra former. Många av fasaderna är putsade och vitkalkade men det finns även kyrkor med oputsade fasader. Huggna utsmyckningar kring portaler är vanliga liksom masverk i fönster och dekorativt huggna lister på socklar. Kyrkornas planer följer ett mönster med många avsteg som beror på avbrutna byggnadsprocesser redan under medeltiden.
Den typiska gotlandskyrkan har ett litet kor med absid eller rakslutande östvägg, ett bredare långhus och ett torn med spira.
Invändigt är kyrkorna präglade av efterreformatoriska inredningar med inslag av medeltida rester så som kalkmålningar på väggarna, murade högaltare i koren, altarskåp i trä, dopfuntar av sand- eller kalksten, träskulpturer och glasmålningar.
Under 1600- och 1700-talen inreddes kyrkorummen med bänkar i fasta bänkkvarter och den för predikan viktiga predikstolen. Många kyrkor vitkalkades och dekorerades med målningar i tidens smak. Senare tillägg under 1800- och 1900-talen är uppvärmningssystem och belysning. Vår tids bidrag är främst vårdoch underhåll av den befintliga kyrkan men också del förändringar som nya förvaringsutrymmen, moderna värmesystem och inspektionsbryggor på vindarna.
Alla tidslager som lagts ovanpå varandra sedan byggnadstiden syns i kyrkorna och även om de inte värderats lika högt genom tiderna så finns spår av hela den kyrkliga historien bevarad i de gotländska kyrkorna."
*
Skriv 'Gotlands medeltida kyrkor - Svenska kyrkan' - i google og du finder PDF-dokumentet.
*
Her er en anden side om kirkerne:
http://www.orgelanders.se/Medeltida.html

[Valdemar Sappi]

Såg just frågan i ditt förra inlägg Notarius. Du menar visst dokumentet från 1361 utställt 29/7, två dagar efter massakern utanför muren.
Det som avses är att Valdemar förutom rätten att handla med sillen i Skåne, även bekräftar Visbys rätt att fortsätta slå mynt.

Det här fribrevet blev betydelselöst redan några dagar senare. För på två på varandra följande Hansadagar i Greifswald (1/8 och 8/9) så utfärdar hansan först handelsförbud och sedan krig mot Danmark.

Läs mer här "Vad hände egentligen 1361": http://web.comhem.se/rovriddarna//botulf/invasionen.htm
Allt detta utvecklar och beskriver jag i min nyss utkomna bok Eldskytten.

[Valdemar Sappi]

Eldskytten får kraftigt stöd av Medeltidsveckan då det är den enda boken som finns i handeln som försöker sig på att beskriva vad som egentligen hände sommaren 1361.
Boken släpptes på Medeltidsveckans halvvägsgille på Medeltidsmuseet nyligen.

Första recensionen i Gotlands Tidningar 9/3: http://web.comhem.se/rovriddarna//botulf/recension.htm

[Valdemar Sappi]

Om Visbys kyrkor:

Första träkyrkan och Gutestuen byggdes ovanpå den gamla offerplatsen vid Viet, först Allhelgonnakyrkan i trä där St Per nu står.
Träkyrkan var sockenkyrka för hela staden fram till sockendelningen 1122.

Straxt intill byggdes St Hans som södra socknens stenkyrka omkring 1160. Första kyrkan i sten.
St Hans blev de förnämas kyrka. St Per de fattigas. De blev senare sammanbyggda tvillingkyrkor i sten.

Det var troligen 1122 som St Clemens började byggas (till norra församlingen). Om denna kyrka byggdes först i trä eller direkt i sten är inte känt

[Notarius]

Sidder nu også med afhandlingen 'Från Gotland till Estland', af Kersti Markus.

[Notarius]

Efter at have læst en del litteratur, er det min opfattelse, at amatørskribenten Tore Gannholm står aldeles uden for en seriøs debat om Gotlands historie, og flere har i tidens løb kritiseret ham kraftigt for dette. Hans formål er åbenbart at tillægge Gotland en større betydning, end øen har haft, uden videnskabeligt belæg for påstande, årstal; hvad årsagen er, kan man gisne om, men måske er det en kraftig trang til at føre sig frem, som der stod i en avis for år tilbage; det er set før.
Efter at have stiftet bekendtskab med amatørskribenten Dick Wase og hans 9-10 siders nedgørelse af den nuværende professor i kunsthistorie, Kersti Markus' doktorafhandling, 'Från Gotland till Estland', har jeg også droppet ham. Når man har arbejdet sig igennem bunker af materiale af universitetsuddannede arkæologer og historikere, indser man hurtigt, at hverken argumenter, retorik eller stil stammer fra en sådan person. Dette vender jeg tilbage til senere.

[Valdemar Sappi]

Tore Ganholm har jag och flera med mig klätt av grundligt här tidigare. Men att placera Dick Wase i samma kategori? Nej du, det är inte lite grovt i mina ögon. En bökig karl med en del besvärliga åsikter. Visst! Men som Gotlandsforskare är han väl ansedd av många som inte skulle ta i Tore med tång.
Obs att jag inte läst vare sig doktorsavhandlingen eller kritiken. Har ingen åsikt i den frågan.