Gotlands historie

Diskussioner kring händelser under nordisk forntid & vikingatid.
Notarius
Medlem
Inlägg: 493
Blev medlem: 27 december 2011, 23:20

Re: Gotlands historie

Inlägg av Notarius » 30 december 2015, 22:33

Karsten Krambs skrev:Gutasaga (af ukendt forfatter) skrev ca. 1208 e.Kr.
Ifølge Gutasaga indgik Gotland en frivillig samarbejdsaftale med Svearne. Sagaen skriver: Guterne sendte bud til svearnes rige, hvor Awair Strabain fra Alva sogn sluttede fred med deres konge. Han indgik en fast aftale med svearnes konge om tres mark sølv om året i skat. Konge skulle have fyrre af de treds mark, jarlen tyve. Nu kunne guterne frit og uden fare rejse uden told eller andre afgifter til ethvert sted i svearnes rige. Alva sogn ligger ikke langt fra Havdhem.

Derefter nævnes Olaf den Hellige der flygtede fra Norge (1028) og lagde til på Gotland i havnen Akergarn. Her mødte han Ormica af Hejnum med flere der efterfølgende skulle have bygget et bønnehus samme sted. Derfra rejste Olaf til Jaroslav i Holmgård. Hejnum sogn og stedet hvor Olaf efter sigende lagde til hedder i dag Sankt Olofsholm. Ormica’s bønnehus var muligvis en trækirke som i 1200-tallet blev afløst af en stenkirke. Aktstykker og breve nævner et Olafskapel i området år 1246.

Det mærkelige navn »Ormica« er nævnt på en runesten G 216 fra Timans, Roma sogn, Dede ting, dateret til ca. 1050-1100. Teksten lyder –

ormiga : ulfua-r : krikiaR : iaursaliR (:) islat : serklat

Ormika, Ulfair (Ulfgair), Greker, Jerusalem, Island, Särkland.
Ormika, Ulfair (Ulfgair), Grækenland, Jerusalem, Island, Særkland.

Ormika og Ulfair tolkes som to handelsfolk.

Sagaen skriver: Selv om guterne var hedninge, sejlede de med købmandsvarer til både kristne og hedenske lande. Botair af Akebäck hed den mand, der byggede den første kirke, men ’folket’ ville ikke acceptere det, så den blev brændt. Derfor hedder stedet nu Kulstäde. Derpå byggede Botair en ny kirke, der ikke blev brændt. Botair’s svigerfar Lickair den Vise lod sig døbe med kone, børn og tiende og lod en kirke bygge på sin gård. Stedet hedder nu Stenkyrka, den første kirke i Gotlands nordlige treding. Derefter blev der bygget kirker i Atlingbo (mellemste treding) og Fardhem (sydlige treding). Botair tolkes som en præst der blev taget med hjem fra udlandet. Akebäck ligger midt på øen i nærheden af Roma kloster. Stenkyrka ligger nordøst for Visby.

Kilde: Nordens Gotiske Storhedstid, Peter Andersen Vinilandicus, Syddansk Universitetsforlag, 2012.

PS.: Gutasaga er som navnet antyder en beretning – måske med en gran af sandhed?
Gannholm mener, at Awair Strabain fra Alva kan være model for Beowulf. Jeg er ikke kommet ret meget længere i bogen, men ved dog fra tidligere, at den teori stammer fra Gad Rausing, der mente at Beowulf sejlede til Stevns Klint, og i det nabolag findes stednavne, som han mente, ser interessante ud.
Hvornår (hvor tidligt kan den brændte kirke være bygget?)

N

Notarius
Medlem
Inlägg: 493
Blev medlem: 27 december 2011, 23:20

Re: Gotlands historie

Inlägg av Notarius » 30 december 2015, 22:39

Omkring 1140

Notarius
Medlem
Inlägg: 493
Blev medlem: 27 december 2011, 23:20

Re: Gotlands historie

Inlägg av Notarius » 31 december 2015, 10:01

Notarius skrev:Omkring 1140
Her kan man læse, at Gotland var selvstændig "men forbundet med sverige" indtil danskerne indtog øen i 1361:
"Gotlands historia har formats av öns läge mitt i egentliga Östersjön. Under vikingatiden blev ön mycket rik på handel. Ön var ursprungligen en oberoende nation, förbunden med Sverige, men övertogs av Danmark 1361 och kom inte i svensk ägo förrän freden i Brömsebro 1645."
https://sv.wikipedia.org/wiki/Gotlands_historia
*
Her kan man læse, at myten om, at Uppland skulle have påvirket Gotland nok ikke er rigtig. Man får indtryk af, at det snarere kan være omvendt.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Gotlands_historia

N

Användarvisningsbild
Karsten Krambs
Medlem
Inlägg: 1496
Blev medlem: 13 juli 2009, 18:02
Ort: Danmark
Kontakt:

Re: Gotlands historie

Inlägg av Karsten Krambs » 31 december 2015, 12:24

Gutasaga, fortsat –

"Inden Gotland antog en permanent biskop, kom der biskopper til Gotland. De var pilgrimme på vej til det hellige land Jerusalem eller på vej tilbage. Dengang gik vejen til Jerusalem over øst gennem Rusland og Grækenland. Da guterne havde omvendt sig til kristendommen, sendte de bud til den højeste biskop i Linköping, for det var ham, der boede nærmest".

Den før nævnte runesten G 216 (fra 1050-1100) nævner to personnavne som muligvis har besøgt stederne Grækenland, Jerusalem, Island, Særkland.

ormiga : ulfua-r : krikiaR : iaursaliR (:) islat : serklat

Oldnordisk transskription:
Ormika, Ulfhva[t]r(?), GrikkiaR, IorsaliR, Island, Særkland.
Citat: Otto von Friesen spekulerar i att Ormika och Ulfair varit två handelsmän som besökt de namngivna platserna under sina resor. Andra har spekulerat i att Ormika kan vara just Ormika från Hejnum och att han istället varit på pilgrimsresa.
Grikkium, Grækenland, var vikingernes betegnelse for Byzans. IaursaliR, Jerusalem, er en old-gutnisk (forngutnisk) form for Jerusalem. Særkland er den muslimske verden.

Ifølge tråden ’De ældste privilegier for klostret i Væ (Vä)’ var Stenar af Linköping biskop allerede år 1170.

Användarvisningsbild
Valdemar Sappi
Medlem
Inlägg: 1436
Blev medlem: 12 december 2009, 14:22

Re: Gotlands historie

Inlägg av Valdemar Sappi » 31 december 2015, 15:29

Karsten, tror nog det vore bra om du började se det som så att friser och gutar har mycket av gemensam historia. De måste ha haft mycket utvecklade personliga förbindelser. Inte minst under silvertiden.
Skulle inte förvåna mig om frisernas Rungholt en gång var Hamburgs konkurrent om gutetrafiken. Just detta kan bara bli en gissning förstås
"Eldskytten", "Ge mig fri": http://eldskytten.se "Jag lyfter på min stormhatt i salut för din kringsyn och källkunskap beträffande östersjöväldet och det sena 1300-talet." Historieprofessor Nils Blomkvist.

Användarvisningsbild
Karsten Krambs
Medlem
Inlägg: 1496
Blev medlem: 13 juli 2009, 18:02
Ort: Danmark
Kontakt:

Re: Gotlands historie

Inlägg av Karsten Krambs » 31 december 2015, 15:41

Vi fortsætter i det nye år. Godt nytår til alle.

Användarvisningsbild
Valdemar Sappi
Medlem
Inlägg: 1436
Blev medlem: 12 december 2009, 14:22

Re: Gotlands historie

Inlägg av Valdemar Sappi » 31 december 2015, 16:02

Gott nytt!
"Eldskytten", "Ge mig fri": http://eldskytten.se "Jag lyfter på min stormhatt i salut för din kringsyn och källkunskap beträffande östersjöväldet och det sena 1300-talet." Historieprofessor Nils Blomkvist.

Notarius
Medlem
Inlägg: 493
Blev medlem: 27 december 2011, 23:20

Re: Gotlands historie

Inlägg av Notarius » 31 december 2015, 17:11

Ja, Godt nytår.

Notarius
Medlem
Inlägg: 493
Blev medlem: 27 december 2011, 23:20

Re: Gotlands historie

Inlägg av Notarius » 31 december 2015, 17:44

Karsten Krambs skrev:Gutasaga, fortsat –

Ifølge tråden ’De ældste privilegier for klostret i Væ (Vä)’ var Stenar af Linköping biskop allerede år 1170.
Var han den første?

Användarvisningsbild
Karsten Krambs
Medlem
Inlägg: 1496
Blev medlem: 13 juli 2009, 18:02
Ort: Danmark
Kontakt:

Re: Gotlands historie

Inlägg av Karsten Krambs » 1 januari 2016, 13:54

Notarius skrev:
Karsten Krambs skrev:Gutasaga, fortsat –
Ifølge tråden ’De ældste privilegier for klostret i Væ (Vä)’ var Stenar af Linköping biskop allerede år 1170.
Var han den første?
@ Notarius: Du kender sikkert til Florensdokumentet fra ca. 1120. En Gotlandsk portal skriver sådan -
Florensdokumentet från cirka 1120 meddelar följande:

'Öarna i svearnas rike: Östergötland, Västergötland, Västmanland, Södermanland, Närke, Tiundaland, Fjädrundaland, Attundaland, Gotland, Värend, Finland, Estland, Hälsingland, Värmland, Tjust.'

Det påstås att man av detta dokument kan utläsa att författaren vad väl insatt i hur det förhöll sig med svearnas rike, ty denne kunde ju namnen på de tre uppländska folklanden (att han därvid säger att Finland, Öster- och Västergötland är öar är förstås bara småsaker). Nåja.

Det menas i alla fall att detta är en källa som visar att man i Florens på 1100-talet inte betraktade Gotland som en suverän stat, utan som en svensk ö.

Men faktum kvarstår fortfarande att det inte finns ett knäpp i Gutalagen om kungens rättigheter, någon Eriksgata på Gotland har det aldrig varit fråga om och att gutarna hade ett eget allting som styrde suveränt.

Florensdokumentet ingår i Codex Ashburnham 1554 i Florensbiblioteket och är publicerat i bl a Fabre & Duchesne 1910, Introduktion s 41 ff.
http://www.guteinfo.com/?id=1947
Senast redigerad av 1 Karsten Krambs, redigerad totalt 1 gånger.

Användarvisningsbild
Karsten Krambs
Medlem
Inlägg: 1496
Blev medlem: 13 juli 2009, 18:02
Ort: Danmark
Kontakt:

Re: Gotlands historie

Inlägg av Karsten Krambs » 1 januari 2016, 14:03

@ Notarius: ser vi på sitet om Svenska kyrkan skriver de om Linköpings stift -
Linköpings stift är känt från det bekanta Florensdokumentet 1120. Stiftet omfattade från början Östergötland, Småland, Öland och Gotland. Numera omfattar stiftet Östergötland och delar av Småland. Linköpings första domkyrka byggdes på 1100-talet. 1153 hölls ett provincialkoncilium i Linköping under ledning av kardinalen Nicolaus Breakspeare (senare påven Hadrianus IV); avsikten kan ha varit att göra Linköping till svenskt ärkebiskopssäte. Så blev det nu inte. Linköpings nuvarande Domkyrka började byggas 1232,
https://www.svenskakyrkan.se/linkopings ... ings-stift

Användarvisningsbild
Karsten Krambs
Medlem
Inlägg: 1496
Blev medlem: 13 juli 2009, 18:02
Ort: Danmark
Kontakt:

Re: Gotlands historie

Inlägg av Karsten Krambs » 1 januari 2016, 14:14

Svenska kyrkan og Linköpings stift har også en side om 'Biskopslängd' - her er navnene for 1100- og 1200-tallet. Vi ser biskop Stenar som en sikker historisk nummer to -

Herbert?
Rikard?
Gisle 1139 - 1160-talet
Stenar 1170 - 1171
Kol 1171 - 1195/6
Johannes
Karl Magnusson 1216 - 1220
Bengt Magnusson 1220 - 1236
Lars 1236 - 1258
Henrik 1258 - 1283
Bo 1258 - 1286
Bengt Birgersson 1286 - 1291
Lars 1292 - 1307

https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=757248
Senast redigerad av 1 Karsten Krambs, redigerad totalt 1 gånger.

Användarvisningsbild
Karsten Krambs
Medlem
Inlägg: 1496
Blev medlem: 13 juli 2009, 18:02
Ort: Danmark
Kontakt:

Re: Gotlands historie

Inlägg av Karsten Krambs » 1 januari 2016, 15:03

Der findes en rapport fra 2010 - Byggnadsarkeologisk undersökning - af Biskopens palats i Liunga kauping, 14C-datering av Linköpings slotts äldsta delar.
Her har man undersøgt resterne af et gammelt kalkstenshus og udført en C14-datering. Citat: "Återstod ett prov, Linko 11, vilket inte bar spår av kontaminering eller reparation och gav ett tillförlitligt resultat. Linko 11 gav resultatet att kalkstenshuset byggdes under 1100-talets första hälft och bör ha stått färdigt vid mitten av 1100-talet". [. .] 14C-dateringarna av kalkbruk i Linköpings slotts äldsta delar, i bottenvåningen av den västra längan, visade vid ett första försök en enstämmig datering av en reparation efter en brand till 1215-1255. Någon säker datering av husets byggnadstid kunde då inte fastställas. En andra omgång murbruk togs i ett schakt utmed kalkstenshusets västra fasad. Ett av dessa prov som inte påverkats av någon brand kunde slutligen dateras till mitten av 1100-talet. Sveriges första kyrkomöte hölls 1153 i Linköping vilket troligen har ett samband med kalkstenshusets uppförande.
citat skrev:Vem var den trolige byggherren till kalkstenshuset som var biskopens representationsbyggnad? Enligt Linköpings rimmade Biskopskrönika var Gisle den tredje biskopen i stiftet, från 1139 och till 1160-talets slut. Biskop Gisle närvarade vid ett koncilium i Lund 1139 och han var själv med om att inviga högaltaret i Lunds domkyrka 1145 (Lejon 2010). Vid Sveriges första stora kyrkomöte 1153 var biskop Gisle värd för både andliga och världsliga herrar som påvens sändebud från Rom, Nicolaus Breakspeare. Biskop Gisle hade således sett prakten i Lund och möjligheten fanns att få Sveriges ärkesäte placerat i sitt eget stift. Av någon anledning misslyckades detta och först elva år senare kom det att hamna i Uppsala. Frågan är vad som hände i Linköping 1153.
Varför skaffade sig biskoparna statusbyggnader på 1100-talet? Lund hade blivit utsett till primas över hela Norden 1104. Kyrkan höll på att etablera
sig i Sverige och de övriga nordiska länderna under 1100-talet. Eftersom ärkestiftet kunde ha placerats i Linköping 1153, borde biskop Gisle ha haft vissa ambitioner för sitt husbyggande.
I påvens brev från 1178 välsignar Alexander III biskopstolens gårdar och först av dem nämns Mansionem in Lincopia (SDHK 242). Denna välsignelse gjordes på uppmaning av biskop Kol, möjligen för att han ville skydda biskopsstolens donerade gårdar från politiska omvälvningar eller från arvsanspråk av släktingar. Hur såg gården ut som påven välsignade? Ja, nu vet vi att det fanns minst ett stenhus och en stenkällare och säkerligen en del trähus.
1100-tals biskopen Absalon i Köpenhamn var en vanlig biskop när han lät uppföra en mäktig borganläggning i byn Havn med start 1167. Hans halvbror var kung och själv blev han senare ärkebiskop i Lund. Kyrkan etablerade sig som makthavare tillsammans med den världsliga makten, vilket var anledningen till att man uppförde statusbyggnader. Nu vet vi att även biskop Gisle i Linköping gjorde det. Kung Knuts torn i S:t Lars från 1176 kom först som nummer två i statusordning. Biskopens bostad i Linköping var etablerad tidigare än detta stenhus, men när det skedde blir nästa uppgift att försöka ta reda på.
http://www.google.dk/url?sa=t&rct=j&q=& ... OVwjbJz-8w

Användarvisningsbild
Karsten Krambs
Medlem
Inlägg: 1496
Blev medlem: 13 juli 2009, 18:02
Ort: Danmark
Kontakt:

Re: Gotlands historie

Inlägg av Karsten Krambs » 1 januari 2016, 15:12

Karsten Krambs skrev:Gutasaga, fortsat – "Inden Gotland antog en permanent biskop, kom der biskopper til Gotland. De var pilgrimme på vej til det hellige land Jerusalem eller på vej tilbage. Dengang gik vejen til Jerusalem over øst gennem Rusland og Grækenland. Da guterne havde omvendt sig til kristendommen, sendte de bud til den højeste biskop i Linköping, for det var ham, der boede nærmest".
En mulighed er, at guterne sendte bud til biskop Gisle i Linköping i tiden efter år 1153, hvor han havde fået afviklet sit provincialkoncilium samt dermed fået sin stilling - rimeligt - konstitueret indenfor kirken. Selvom han ikke fik ærkesædet. Gutasaga kalder ham 'højeste biskop' (Þa sentu þair sendibuþa til hoysta biscups i Leoncopungi, þy et hann war þaim nestr).

Notarius
Medlem
Inlägg: 493
Blev medlem: 27 december 2011, 23:20

Re: Gotlands historie

Inlägg av Notarius » 1 januari 2016, 20:51

Florens-dokumentet omtaler mig bekendt (?) de dele, der indgår i den katolske kirkes missionsområde.
Det er blevet diskuteret i forbindelse med andre områder, som åbenbart ikke indgik i sveariget.

*
OK, der var altså biskop fra 1139 og muligvis før. De tidligste kan udmærket have hørt under Linköpings bispedømme, uanset om øen var selvstændig eller svensk? Florens-dokumentet angiver, at det var sådan, men betyder det, at Gotland indgik i sveariget? Findes andre kilder med information om dette?

Skriv svar