Inlägg
av anber » 15 maj 2016 14:37
Jag skulle vilja korrigera min tolkning ännu en gång.
Förra gången tolkade jag "hraunin" som ett attribut men efter att hittat verbet "hrynja" och funnit kopplingar till "hraun" är jag böjd att ompröva detta till ett verb.
Jag vill även gå tillbaka till att det sista ordet är "þoor". Orsaken till detta är att jag undrat över varför Tor inte finns med bland de åkallade gudarna trots att han rapporterats som den populäraste guden. (Det finns indikationer på att namnet stavats "Thoor" iaf ännu på 1600-talet.)
Förklaringen till det kan vara att den bildstod eller det träd eller något annat som representerat honom har fallit/rivits ned. (Jag vågar inte vara mer specifik om vad det kan ha varit.)
Detta ger vid handen att inskriften alltså vill "sätta nid" på dem som i samband med utökningen av sin helgedom fällt, rivit ned, förstört det som representerat Tor.
hjálp bori ónu-eiðr þaima vé argi aukt hraunin þoor
//anders
----
Source: Cleasby/Vigfusson, page b0288, entry 64
HRYNJA, pres. hryn, pret. hrundi, part. hrunit :-- to fall to ruin, tumble down; björgin hrynja, Edda 41; veggrinn var hruninn (dilapidated), Fær. 111; veggrinn hrundi fyrir eldinum, Orkn. 350; hversu múrar hafa niðr hrunit, Karl. 130; grjót eða björg eða jörð hrynr, Skálda 169; þá munu þeir taka at segja fjöllunum, hrynið yfir oss, Luke xxiii. 30; og stjörnur himins hrundu á jörðina (better hröpuðu), Rev. vi. 13, cp. Matth. vii. 25, 27, where hrundi would be the right word, although féll is here used in the Icel. version.
Source: Cleasby/Vigfusson, page b0288, entry 16
hrun, n. [hrynja], ruin, collapse. 2. = hraun, Skáld H. 2. 32.