Runer på et kranie fra Ribe

[Karsten Krambs]

Del af et menneskekranie med indridsede runer. Datering: 725-760.

Der står:
UlfuR auk Óðinn auk Hó-TíuR. Hialp buri es viðR þæima værki. Auk dverg unninn. Bóur(r).

Ulf/ulv og Odin og Høj-Tyr. Hullet/Buri er hjælp mod dette værk (denne smerte). Og dværgen overvundet. Bourr.

Alternativ oversættelse: Ulfur og Odin og Hydyr hjalp Ris mod Awærki og Tverkun Egbor.





Se videre her: http://runer.ku.dk/VisGenstand.aspx?Titel=Ribe-hjerneskal

[Varulv]

Runer på menneskebein som et kranie? Finnes det liknende funn fra før, eller det helt nytt? Formen på hullet tyder på at det var hendt etter bæreren av kraniet var død, for ved trepanering var det alltid skjæret eller boret ut et hull fra yttersiden - ikke fra innsiden. Dessuten måtte det ha hendt like etter bærerens død mens benet var bløtt.

Ut fra hva den ene tolkningen mente, er det grunn til å anta at det finnes en hypotese, at bæreren av kraniet er "dvergen" som var "utpekt som sykdomvolderen". Det var ikke uvanlig etter eldre overtro å anklage andre for å ha framkalt sykdom eller smerte på mennesker, i det som nå kalles hekseri i store deler av verden i dag (som spesielt i Afrika og Sørøst-Asia kan lede til drap). Så fall var det hendt et drap hvor deretter ristet inn runene som "sikkerhetstiltak" mot den døde som kan ha blitt drept for hekseriforbrytelser. Deretter kan man ha boret hullet for å bruke kraniet i ettertiden. Dermed ble det begravd i Ribe, kanskje i siste instans for å verge seg mot magien.

[anber]

Jag har studerat teckningen av benfragmentet och har en avvikande uppfattning om uttydandet av runorna i den avslutande delen. (Jag utelämnar medvetet den inledande namndelen )

Vedertagen tolkning:

HiAlbburiisuiþR | þAimAuiarkiAuktuirkuninbuuR

HiAlb buri(i)s : uiþR | þAiMA uiArki Auk tuirk unin buur

Hialp buri es viðR þæima værki. Auk dverg unninn. Bóur(r)

Min tolkning:

HiAlbburiunuiþR | þAimAviArkiAuktHrAuninþuuR

HiAlb buri unuiþR | þAimA vi Argi Aukt HrAunin þuur

hjálp bori ónu-eiðr þaima vé argi aukt hraunin þoor

Jag tolkar det som att ristaren vill sätta nid på några som utökar sin (motbjudande) helgedom med ett stentorn.
Ónu-eiðr borde betyda någon som inte är edsvuren. Utlänning eller med avvikande tro eller bådadera.

Eftersom man fann benbiten i Ribe domkyrka så borde skriften vara samtida med det första tornet på platsen.
Hur påverkar det dateringen?

[Odinkarr]

Jeg læser dette:

”Ulfúrr (Ulven) og Othin (Óðinn) og Hátýr (dyreskindet)
hjælper Buris (Boris) ved dette virke...”

Min vurdering er at ”Ulfúrr” er Wuffinga-ættens ulvehund, dvs. Den danske Hund (Grand Danois), hvis shamaniske opgave er som hjælpeånd, og findes gengivet visuelt som så på utallige afbildninger fra samtiden.

”Othin” skal opfattes som shamanen Woðan.

I så fald kan “Hátýr” have betydningen ”dyreskind” og være Det Behornede Dyr, der altid er nødvendig for at gennemføre rejsen mellem verdener

(Moltke skriver bare ”Hydyr”. "Há" (oldnordisk) = skind. "Hætera, hæteru" (oldengelsk) = klæder i flertal. "Hatyr" (oldengelsk) = klædet).

Hele runeindskriften er en trylleformel til at beskytte ejeren Buris (Boris) mod febersygdom. At trylleformlen er indridset på en hovedskal, hvortil ordet ”uiArki” (virke) henviser, kan alene have betydningen at den beskyttende ”kraft” kommer fra hovedskallen. Jeg mener ikke ”uiArki” (virke) er en henvisning til ”smerte/værk”. Der er 3 beskyttere af samme årsag til at det kræver 3 beskyttende (og forbandede) runer. Skål!

mvh

Flemming

[anber]

För det första vill jag be om ursäkt för den slarviga "bakgrundschecken". Vid en snabbtitt på http://runer.ku.dk/VisGenstand.aspx?Titel=Ribe-hjerneskal tittade jag på "Fundsted" och läste slarvigt "Ribe Domkirke". (Jag tror att jag hade runstensfyndet där 2011 i bakhuvudet, en förklaring, ingen ursäkt).

För det andra så vill jag reservera mig angående läsningen "þuur" jämfört med "buur" som sista ord. Jag har försökt titta på fotografier av skallfragmentet men det är mycket svårt att avgöra om det är þ eller b. Det som talar för ett b är längden på huvudstaven i förhållande till "bågen" och det korta diagonalstreck som antyds på teckningen. Det gör inte så stor skillnad eftersom "buur" blir hus i stället för torn.
Så jag vidhåller att ristaren önskar "hål i huvudet" på dem som gör en utbyggnad av sten till sin helgedom.
(Jag kan sträcka mig till att ändra þaima till þæima...)

Sök gärna själva på ordrötterna i valfritt fornnordiskt lexikon:
hjálp
bora
ón (eller án)
eiðr
þeir
vé
arg (eller argr)
auka
hraun
buur (eller búr)

Gör desamma med:
Hialp buri es viðR þæima værki (vjærki? min anm.). Auk dverg unninn. Bóur(r)

Vilket verkar mest logiskt?

Det som blir riktigt intressant (om man tror min tolkning) blir ju att man kan spekulera om ett samband med den första kyrkan i nuvarande Danmark som påstås vara byggd i Ribelund på Ansgars tid, (ca 855), bara ett "stenkast" från fyndplatsen.
//anders

[anber]

Man har inte tidigare gett någon nöjaktig förklaring på borrhålet, varför ristningen inte var sliten utan verkade ha "tappats bort" strax efter ristandet.
Min tolkning ger svar på detta och ger även en trolig förklaring till att ristningen är avsevärt senare än den stratigrafiska uppskattningen. En nidformel som denna riktad till guden/gudarna kunde naturligtvis inte visas öppet utan grävdes ned. Hur djupt är 100-150 år?
//anders

[ted90]

Tack killar för en lång tid söker denna information!

[anber]

Jag skulle vilja korrigera min tolkning ännu en gång.
Förra gången tolkade jag "hraunin" som ett attribut men efter att hittat verbet "hrynja" och funnit kopplingar till "hraun" är jag böjd att ompröva detta till ett verb.
Jag vill även gå tillbaka till att det sista ordet är "þoor". Orsaken till detta är att jag undrat över varför Tor inte finns med bland de åkallade gudarna trots att han rapporterats som den populäraste guden. (Det finns indikationer på att namnet stavats "Thoor" iaf ännu på 1600-talet.)
Förklaringen till det kan vara att den bildstod eller det träd eller något annat som representerat honom har fallit/rivits ned. (Jag vågar inte vara mer specifik om vad det kan ha varit.)

Detta ger vid handen att inskriften alltså vill "sätta nid" på dem som i samband med utökningen av sin helgedom fällt, rivit ned, förstört det som representerat Tor.
hjálp bori ónu-eiðr þaima vé argi aukt hraunin þoor

//anders
----
Source: Cleasby/Vigfusson, page b0288, entry 64

HRYNJA, pres. hryn, pret. hrundi, part. hrunit :-- to fall to ruin, tumble down; björgin hrynja, Edda 41; veggrinn var hruninn (dilapidated), Fær. 111; veggrinn hrundi fyrir eldinum, Orkn. 350; hversu múrar hafa niðr hrunit, Karl. 130; grjót eða björg eða jörð hrynr, Skálda 169; þá munu þeir taka at segja fjöllunum, hrynið yfir oss, Luke xxiii. 30; og stjörnur himins hrundu á jörðina (better hröpuðu), Rev. vi. 13, cp. Matth. vii. 25, 27, where hrundi would be the right word, although féll is here used in the Icel. version.


Source: Cleasby/Vigfusson, page b0288, entry 16

hrun, n. [hrynja], ruin, collapse. 2. = hraun, Skáld H. 2. 32.

[Maleah]

Dette er meget stor og strålende oplysninger