Vad hände på 500-talet ? Hemvändare ?

[History freak]

Ni på Weibullsidan som förnekar nästan alla källor bör nog ta er en funderare på Fornsigtuna (Signhildsberg). Detta är alltså platsen som Snorre angav som Odens slutdestination. De som har kunnande och förstår att läsa marken behöver inte ens gräva för att förstå att detta var en väldigt ovanlig plats med alla de förutsättningar som är nödvändiga för en extrem stormansbosättning. Notera att där finns 14. st. husplatåer varav tre hade härbärgerat långhus på 50 meters längd, fyra storhögar, en tingshög och flera omgivande gravfält Detta är skälet för att många vill få till stånd en ordentlig utgrävning med tillförlitliga dateringar.

[Karsten Krambs]

Kronologi - heruler - efter mine studier af de antikke kilder

År 255-6, i året 255 opfandt goterne og deres naboer sarmaterne en ny angrebsform - plyndring fra søsiden. Fra havne beliggende på den nordre kyst af Sortehavet, der egentligt var forbeholdt handelsfolkene, stjal barbarerne deres skibe. Hurtigt dukkede piraterne op udenfor byer, der ikke havde kendt til forsvar i århundreder. I 256 faldt byen Pityus og senere den meget rige by Trebizond i nord-øst Tyrkiet, hvor byens forsvar ganske enkelt flygtede. Det rige bytte fra Trebizond fyldte en stor flåde af skibe, der var blevet fundet i havnen. Trebizond er kendt for sine guldminer.

År 267-9, en flåde transporterede goterne fra floden Dniester - samtidig med en flåde af heruler fra Det Azovske Hav og begge frem mod Bosporus, hvor de angreb Byzans og Kyzikos uden succes. Flåden fortsatte ind i Det Ægæiske Hav, hvor den delte sig i tre styrker der derefter opererede uafhængigt af hinanden.

Herulernes flåde kom til syne ved Thessaloniki, hvor de belejrede byen og plyndrede en hel del andre byer som Lemnos og Skyros i Chalkidiki. Senere blev Athen Korinth, Argos og Sparta plyndret. Det romerske ’Athenian militia’ - ledet af Dexippus - drev barbarene nordpå, hvor de blev fanget af den romerske hær under kejser Gallienus i slaget ved Naissus. Herulernes hærfører Naulobatus accepterede en ærefuld kapitulation, hvorefter han sammen med sin enheds krigere åbenbart fik tilbudt tjeneste i den romerske hær.

Den anden flådestyrke - oprindeligt fra Dniester - bestod af en koalition af skyther, goter, gepider, peucini (bastarnae) og heruler. Styrken satte kurs mod Lilleasien igen og plyndrede på vejen frem øerne Rhodos og Kreta.

År 360, heruler og bataver og to ’numeri Moesiacorum’ sendes i Julians tid til Britain under kommando af magister militum Lupicinus for at nedkæmpe et oprør. Senere returnerede heruler og bataver til kontinentet.

År 365, bataverne (batavi-seniores) kommer i unåde hos kejser Valentinian, da de flygtede i et slag mod barbarene. Kejseren beordrede dem til at aflevere deres våben og mente de skulle sælges som slaver. Bataverne bad om at bevise deres loyalitet og angreb med stor styrke fjenderne. Rygtet fortæller, at det lykkedes barbarene at latterliggøre både bataver og heruler, da de stjal begge enheders banner.

År 367-8, vinteren 367 gjorde garnisonen ved Hadrians mur oprør og tillod piktere fra Caledonia at overskride grænsen. Foråret 368 samlede Flavius Theodosius en styrke (crack troops) i Bononia (Bologna) bestående af fire enheder bataver, heruler, Iovii og victores. Før tropperne ankom udnyttede Theodosius en pause i vintervejret og krydsede Kanalen mod Richborough for personligt at samle efterretninger. Han opdagede at de britiske tropper enten var blevet overrasket, nægtede at kæmpe eller var deserteret. Mange havde måske heller ikke fået betaling. Da crack-tropperne ankom marcherede de til London, der blev gjort til base. Ved årets udgang var disciplin og orden genoprettet, specielt blev der givet amnesti til visse tropper, der var deserteret og barbarene var drevet tilbage over grænsen. Theodosius returnerede til Rom som en helt.

Kommentar:
Interessant er det at første gang vi hører om heruler er ved Det Azovske Hav i den nordøstlige del af Sortehavet. Interessant er også, at herulerne måske allerede før år 267 organiserer sig som pirater med skibe og huserer langs kysterne af Sortehavet. Kilderne nævner herulerne som ledere af den ene af de nævnte flådeenheder, hvilket er stof til eftertanke. Samtidig nævner kilderne, at de oprindelige herulske enheder var fodfolk (infanteri) med lette våben. Har jeg misforstået noget eller har der hidtil været tale om at herulerne oprindeligt var et rytterfolk?

Det ser også ud til, at herulernes hærfører Naulobatus og hans enhed ansættes af kejser Gallienus i den romerske hær ca. år 268.

I beretningerne findes ingen oplysning der fortæller, at herulerne blev fast stationeret i Britain efter episoden år 368. Herulerne nævnes som en auxilia enhed og med sikkerhed kaldes bataverne ’auxilia palatina’ (infanteri), en enhed i den sene romerske hær, der var aktiv i det 4. og 5. århundrede - og først oprettet af Constantine I i 325. ’Crack troops’ er mindre mobile elite-enheder med stor erfaring.

[History freak]

Tack Karsten Krambs ! Det var mycket intressanta uppgifter.

Detta visar att Herulerna var mycket mångsidiga i sitt sätt att strida. De var alltså även skickliga sjökrigare.

Var det herulerna som kom till Mälardalen kan detta vara förklaringen till att de efter etableringen blev "stora i skepp" och blev dominerande på haven. De blev Svear. Notera att segelkonsten tog en stort steg framåt vid denna tid och långskeppen utvecklades. Det ser ut som om svearna angrep Sveriges östkust från Mälardalen ner till Blekinge de följande århundrandena och besatte denna kustremsa och förmodligen även Öland. Notera de väldiga fornborgarna på Öland från denna tid. Notera också att Götavirke, också från denna tid, var en väldig försvarsanläggning som försvarade Östergötlands inland mot fientliga angrepp. Uppenbarligen var Götar och Svear fiender.

Jag menar alltså att hemvändarna kom med överlägsna kunskaper i kultur, vapen, skeppsbyggnad, taktik och krigsföring. Efter etableringen smälte man samman med urbefolkningen, växte snabbt i antal och blev den dominerande kraften i Östersjöområdet. C.a 550 var man så starka att man ingick avtal med gutarna som gynnade båda parter. Gutarnas handelsskepp skyddades då av Svearnas flottor. Allt började c:a 512 när man anlände till Mälardalen.

Mycket talar för att vi nu är närmare sanningen, åtminstone om vi skall tro den respekterade historikern Prokopios som beskrev just detta.

[History freak]

Kan vara på sin plats att återge vad Prokopios verkligen skrev:

" Ledda av talrika medlemmar av sin kungaätt passerade de slavernas alla folkland, tågade härifrån genom en stor sträcka öde land och kom till ett folk som heter Varner. Därefter drog de skyndsamt genom Danernas folkländer utan att barbarerna där tillfogade dem något ont. Därifrån kom de till havet, gick till sjöss och for till ön Thule där de stannade. En folkrik stam därstädes var Götarna, och det var bredvid dem som de Heruliska nykomlingarna stannade.”

Bredvid Götarna ? Han anger inte väderstreck. Kan lika väl vara norr om Götarna som något annat väderstreck. Jag tycker att den geografiska placeringen är tydlig. Men meningsmotståndarna vill gärna "glömma" Prokopios.

[Karsten Krambs]

Kan vara på sin plats att återge vad Prokopios verkligen skrev:

" Ledda av talrika medlemmar av sin kungaätt passerade de slavernas alla folkland, tågade härifrån genom en stor sträcka öde land och kom till ett folk som heter Varner. Därefter drog de skyndsamt genom Danernas folkländer utan att barbarerna där tillfogade dem något ont. Därifrån kom de till havet, gick till sjöss och for till ön Thule där de stannade. En folkrik stam därstädes var Götarna, och det var bredvid dem som de Heruliska nykomlingarna stannade.”

Bredvid Götarna ? Han anger inte väderstreck. Kan lika väl vara norr om Götarna som något annat väderstreck. Jag tycker att den geografiska placeringen är tydlig. Men meningsmotståndarna vill gärna "glömma" Prokopios.

History freak; vi har allerede én gang i denne tråd behandlet Procopius og folket 'varnerne'. Se link -

viewtopic.php?f=36&t=45452&start=345#p746540

viewtopic.php?f=36&t=45452&start=360#p746649

Procopius nævner en stamme med navnet Gautoi - og ingen véd hvad han mener med Thule.

[Karsten Krambs]

De var alltså även skickliga sjökrigare. [ . .] Var det herulerna som kom till Mälardalen kan detta vara förklaringen till att de efter etableringen blev "stora i skepp" och blev dominerande på haven.

Ups; nu bliver det igen til logiske følgeslutninger.

At herulerne driver sørøveri år 267 i Sortehavet og at de første svenske bådgrave er fra 580/590 - giver en numerisk forskel på 318 år. Det bliver til rigtig mange generationer efter hændelsen år 267. Har du tænkt på det?

Læg også mærke til, at der er et hul i min kronologi over herulernes færden. Fra år 269 til år 360 hører vi ikke om herulerne i de historiske kilder - ifølge mine egne studier. Måske kunne Troels hjælpe lidt til her - han har arbejdet med stoffet i lang tid.

[dersa]

History Freak läs vad våra nordiska vänner skriver!! Ska vi analysera vad som sägs om heruler så fanns det en del som krigade till sjöss och en del som krigade till lands, kanske både i nom kavalleri och infanteri, om dessa heruler hade någon gemensam nämnare, förutom vad de kallades, har vi ingen aning om idag. Däremot så vet vi att vi har ett antal stenar med ordet eril, som inte på något sätt bekräftar att ett helt folk kommit till nuvarande Sverige, på någon plats. Snorres skriver över huvud taget inte om återvänder, han skriver om åsar som kom till norden och lade grunden för olika stammar kungaätter, som jag skrivit tidigare. Naturligtvis så fanns det grupper, från olika delar i Norden reste ut i världen och som lyckades komma tillbaka med nya idéer och kunskaper, samt att det kom hit människor som var födda någon annanstans och de hade såklart erfarenheter som urinvånarna tog till sig! Det jag kunnat läsa till mig om fynden i Finnestorp så är det att de betseldelar man funnit är typiskt nordiska, klädesspännen visar på att människorna här klädde sig på liknande sätt som i de romerska områdena, vapnen var smidda på samma sätt som på kontinenten. Offren man hittat är inte alla offrade vid samma tidpunkt, utan under , ett par hundra år, så någon f örtrupp har vi inte belägg för. En annan vaktande del i din hypotes är vår bodde de olika stammarna på 400 talet?? Du skriver att heruler blev svear?? Menar du att det det inte fanns svear innan, och kan vi vara säkra på att det var götar som herulerna bosatte sig bredvid??
Det finns en hel del brister i din hypotes som jag tycker du bör ta åt dig av och justera din hypotes efter om du inte hittar annan fakta som väger tyngre än framlagda motargument.

[History freak]

Karsten Krambs: Just kombinationen Gautoi och Thule anses av väldigt många bara kan vara Götar och Sverige. Det är också min uppfattning. Men som jag sagt många gånger tidigare, detta är en tid då källorna är få och tolkningarna är många.

Dersa: Du har i många år förföljt mig likt ett gläfsande illasinnat troll som ljugit och hittat på med enda avsikten att förstöra min trovärdighet. Döm då om min förvåning då du nu kommer med ett inlägg som åtminstone lite kan respekteras. Bra, fortsätt på den vägen ! Därför får du nu svar.

Jaha, du förstår nu att Herulerna var ett mycket mångsidig krigarfolk. Det har skrivits om detta mycket. Den gemensamma nämnaren borde var självklar även för dig. Den gemensamma nämnaren är naturligtvis namnet.

Ordet eril är intressant p.g.a. namnlikheten eril - heril - herul. Eril anses betyda Jarl/earl. Romarna kan helt enkelt ha skapat namnet Herulerna p.g.a. att denna fokgrupps ledarskikt kallades Jarlarna vilket sedan blev hela gruppens namn. Eril på runstenarna kan därför ha en tydlig koppling till herulernas ledarskikt. Det handlar alltså om befäl som återvänt från krigstjänst hos romarna under en längre tid, d.v.s. även före 500-talet.

Betr. Finnestorp har jag redan kommenterat saken. Det var uppenbarligen en offerplats som använts i flera hundra år. Därför återfinns också föremål från flera hundra år. Men där finns en hel del mycket högklassiga romerska vapen, i många fall förgyllda med högklassiga utsmyckningar som vi inte återfinner i nordiska fynd. Nej någon förtrupp går naturligtvis inte att bevisa. Det var bara en logisk förklaring till att de faktiskt tycks ha förlorat ett slag. En liten grupp må vara fantastiska krigare, men om de numerärt var mycket underlägsna blev de ändå slaktade. Romerska vapen skilde sig åt en hel del jämfört med nordiska, särskilt när det gäller utsmyckningen.

Jag skrev faktiskt att folken sammansmälte. Naturligtvis med Svearna. Hemvändarna kom med en överlägsen kultur och militär styrka, tog kontroll över sitt utvalda område och blev med tiden den gruppering som kom att dominera hela Mälardalen.

Ja, skall vi tro Prokopios var det nog ingen tvekan om att de bosatte sig bredvid Götarna.

Fakta är en akut bristvara om denna fantastiskt intressanta tid. Därmed finns utrymme för många tolkningar. Men då bör vi införa logiskt tänkande och vad som är sannolikt för att kunna få en mer klar bild. Ödmjukhet i ordvalet, min vän, är mycket viktigt i detta sammanhang. Man spinner ett nät av pusselbitar och indicier och logiska resonemang som med tiden blir allt tätare. Som jag skrivit tidigare uttrycker jag mig aldrig i påstående form och jag är alltid beredd att justera min hypotes om nya fakta kommer fram.

Återigen vill jag säga att jag blev överraskad av att du faktiskt denna gång kom med förnuftig argumentation. Kanske har min argumentation lärt dig något ? Respekt är något som man måste förtjäna !

[Karsten Krambs]

Hvad hændte før år 500 e.Kr. ?

I Britain trak man de første tropper ud allerede år 383. Efter Theodosius død januar år 395, var den faktiske magthaver i vest den romaniserede magister militum og germanerhøvding Stilicho. I forbindelse med interne romerske stridigheder trak Stilicho forstærkninger fra Britain og Rhingrænsen hjem til Italien. Det opdagede germanerne på den anden side af Rhinen og nytårsnat 406-7 myldrede tusindvis af vandaler, alanere, suebere og burgundere ind i Gallien. Der var let adgang til området da det var en streng vinter og Rhinen var tilfrosset hele vejen ud til havet. Briterne blev fra denne dato overladt til sig selv og formelt udtræder Britannien af det Romerske rige år 430. Både anglere og saksere var ved at underlægge sig Britannien, som dermed en tid forsvandt ud af historien.

Året 408 regnes for romernes tab af Gallien til germanerne.
Året 416 foederati (II) indgås mellem Rom og vestgoterne.
Året 425 foederati (III) indgås mellem Theodoric og Flavius Aëtius.
Året 455 vandalerne indtager Rom.
Året 476 herulernes konge Odoaker afløser kejser Romulus, der sættes på en årlig pension på 6000 solidus.
Året 486 merovingerkongen Klodevig sejrer over Syagrius, den sidste romerske statholder.

Hvor blev (vest)herulerne af ?

Troels skriver i sin analyse, at (vest)herulerne plyndrer - som pirater - kysterne i Gallien år 409 (Hieromnimus) og Spanien 455 og 459 (Hydacius). Troels skriver yderligere, ”det er ret tydeligt ud fra teksten at de herulske lejesoldater (auxilia?) i de romerske hære indtil 454 alle var vestlige heruler, der var rekrutteret sammen med bataverne og bosat ved mundingen af Rhinen”.

Erik Christiansen skriver om tiden: ”Germanerne var rykket ind i Romerriget for at bo der, og fortvivlet opdagede de, at det begyndte at smuldre væk. Forbindelsesnettet imellem de vestlige dele gik i opløsning. Legionærer gik hjem, da der ikke længere var nogen til at udbetale deres sold. Mange steder brød rets- og skattevæsenet sammen, og lokalbefolkningen blev skøttet af store jorddrotter fra deres gårde. År 451 stormede hunnerkongen Attilas rytterskarer ind i Gallien og plyndrede Metz. Det lykkedes imidlertid general (Flavius) Aëtius, den faktiske magthaver af det vestlige rige, at samle en større styrke af romerske (auxilia) og germanske soldater (foederati som vestgotere, alanere), som ved Chalons-sur Marne jog hunnerne på flugt. Men næste år var de tilbage og plyndrede denne gang Italien. Attila døde år 453. Over store dele af Gallien og Spanien boede der nu germanere, formelt som foederati (rugii, heruli, sciri), reelt mere og mere som selvstændige riger, der ofte lå i krig med hinanden”.

Noter:
Foederati: ”Fødererede” germanere får ret til at slå sig ned på romersk jord til gengæld for at kæmpe for romerne, men under egne høvdinge.
Heruler: bosatte sig i nordlige Ungarn tæt på stammen sciri.

Kommentar:
Efter Romerrigets sammenbrud år 408 - efter Stilichos taktiske og fatale fejlmanøvre, forsvinder (vest)herulerne ud af de romerske militære kilder. Hvis Troels nævnte kilder har ret, bliver herulernes 'romerske auxilia enhed' opløst årene 406-7 og stammen overgår til en autonom tilværelse som sørøvere år 409 - og de næste mange år.

Jeg tvivler på Troels forklaring omkring (vest)herulernes fortsatte tilværelse som romerske auxilia helt frem til år 454. I Flavius Aëtius koalition mod hunnerkongen Attila nævnes (vest)herulerne ikke, men derimod nævnes (øst)heruler? som allierede på Attilas side (paying homeage). Er der her tale om et loyalitets brud? Heller ikke Troels forklaring om (vest)herulernes bosættelse ved Rhinens munding, er sandsynlig. Kilderne forklarer, at stammerne sciri og heruli begge bosatte sig i det nordlige Ungarn.

Der er således ikke noget der taler for - og det er meget lidt sandsynligt - at en større (vest)herulsk gruppe skulle fortsætte deres vandring videre op mod nord - og Skandinavien. Intet i kildeberetningerne tyder på det.

[History freak]

Men Karsten, din redogörelse gäller ju händelser före kriget mot langobarderna i början av 500-talet. Hur kan detta kunna utgöra skäl för att inte en vandring mot Norden kunde ske i början av 500-talet ? Skälet tycks ju ha varit att Herulerna då förlorade kriget mot langobarderna och var därför tvungna att söka sig en annan plats.

[Gyldenløve]

Varinnae/Varini/Varni (moderne dansk: Værnerne?)

Plinius den Ældre: "Naturalis Historiae" (IV:99) skriver år 77 e.Kr. "Varinnae" og mener stammen befinder sig et eller andet sted omkring Sønderjylland. Tacitus: "Germania" (Bog I: 40) skriver år 98 e.Kr. "et Anglii et Varini et Eudoses" (og Angler og Varin og Jyder).

Udfra arkæologiske observationer har Museum Sønderjylland defineret en kulturkreds, som de kalder Over Jestal-kredsen.
Over Jestal-kredsen befandt sig angiveligt i Sønderjylland mellem Jyderne og Anglerne i de første to århundreder e.v.t.

Kunne Værnerne (Varini) være denne kulturkreds mellem Anglerne (Anglii) og Jyderne (Eudoses?).
Udfra bebyggelser og gravanlæg tolker Museum Sønderjylland (ifølge Billede 1.) Varnæs-halvøen som tilhørende Over Jestal-kredsen inden presset fra Anglerne i løbet af d. 2. årh. e.v.t. blev for stort.

http://oldtidsglimt.dk/location/overjer ... s-pompeji/
https://m.youtube.com/watch?v=ShSEqVi7i ... BBZ9ZuiRWw

Procopius: ”De Bello Gothico” (VI: XV) skriver ca. år 550 e.Kr. "Varni" og stedplacerer nu stammen længere mod syd ved de østsaksiske heder nord for Rhinen. Det må være udslaget af begivenhederne i midten af 400 tallet e.Kr. i Kong Frode I.'s regeringstid, der forårsager stammens folkevandring længere mod syd.

Som vi kan se befinder "Wernum, Werin, Varinnae, Varini"-stammen sig i Sønderjylland frem til ca. år 446 e.Kr.

Under titlen "Anglerne kommer!" kan man på oldtidsglimt.dk (Museum Sønderjylland) læse:
"Omkring 200 e.Kr. er Over Jerstal-kredsens bønder, krigere og fyrster blevet opslugt, fordrevet eller udryddet."

Værnernes "folkevandring længere mod syd" kan altså eventuelt have fundet sted allerede århundrederne før "Kong Frode I.'s regeringstid"; fremprovokeret ikke af Danerne, men af Anglerne.
Danerne fremprovokerede så senere Anglernes udvandring - eller alternativt udnyttede Danerne blot det nyopståede tomrum. Våbenofringerne i de forgående perioder tyder dog på kampe og egentlige krigstilstande.

http://oldtidsglimt.dk/location/anglerne-kommer/
https://m.youtube.com/watch?ebc=ANyPxKq ... pSakN9V4Tg

Jeg er, som I kan se, derfor 100% sikker på at "Werin, Varin"-stammen er en sønderjysk stamme, der var naboer til Anglerne, og jyderne.

Udfra arkæologisk data ser du ud til at have ret Flemming, mht. dette udsagn i de første to århundreder e.v.t. (hvis Over Jestal-kredsen = Værnerne).
Hvor befandt Værnerne sig så i 500-tallet?
1) nogle blev måske i Sønderjylland under ledelse af først Anglerne, og senere under Danerne.
2) andre var måske draget til Østersøens sydbred (er Warnemünd og Warnow måske en rest efter Værnerne?).

[Karsten Krambs]

Men Karsten, din redogörelse gäller ju händelser före kriget mot langobarderna i början av 500-talet. Hur kan detta kunna utgöra skäl för att inte en vandring mot Norden kunde ske i början av 500-talet ? Skälet tycks ju ha varit att Herulerna då förlorade kriget mot langobarderna och var därför tvungna att söka sig en annan plats.

Præcis; mit sidste indlæg dækkede emnet "Hvad hændte før år 500 e.Kr. ?"

Indtil nu er flere historiske brikker faldet på plads -

Herulernes oprindelsessted i 200-tallet var Det Azovske Hav i det nordlige Sortehavet. 'History freaks' hypotese om herulernes hjemland som Sverige falder til jorden og dermed trådens tema om 'hemvändare'.

Herulernes egne tropper var infanteri dvs. fodfolk med lette våben. Myten om at de var et rytterfolk er dermed diskutabelt.

En fraktion af vest-heruler bliver romerske krigere - auxilia - ca. år 268, åbenbart for første gang.

Vest-herulernes 'romerske auxilia enhed' ser ud til at blive opløst årene 406-7. Om der er andre fraktioner af heruler i den romerske hær, er pt. uvist.

Troels hypotese bygger på, at heruler fra Rhin-mundingen og den frisiske kyst trækker op mod nord - og Skandinavien. Denne teori står til debat, da kilderne i denne periode skriver, at folkestammer som sciri og heruli begge bosatte sig i det nordlige Ungarn.

[History freak]

History Freak, fanns det eller götar på 500-talet??, Och om de fanns var bodde de? Vad var kriteriet för att tillhöra en grupp på 500-talet, vad var det gemensamma?? Vad var en herul??, Ett folk som man föddes in i, eller kunde man ansluta sig och bli en herul?? På vilket sätt att anser du att en folkgrupp utvecklades från att vara en folkgrupp efter ett antal år blivit en befattning-Jarl??
Det finns en hel del bristeri din hypotes, och tyvärr många på en grundläggande nivå, tyvärr så väljer du att inte bemöta dessa med fakta utan kommer med personangrepp eller bara inte låtsas om dem.. Du har en hypotes som inte håller, däremot så finns det en del saker som kan stämma, men helheten är väldigt perforerad..

Suck !!!! Så vad det med den något återvunna respekten. Som vanligt måste man konstatera att det inte lönar sig att visa vänlighet mot troll. Nu är du tillbaka med hackspetsmentaliteten som endast syftar till att förstöra min trovärdighet. Svaren på alla dina frågor finns om du orkar läsa tråden och fattar vad som står där.. Nu återgår jag till att ignorera dig.

[History freak]

Men Karsten, din redogörelse gäller ju händelser före kriget mot langobarderna i början av 500-talet. Hur kan detta kunna utgöra skäl för att inte en vandring mot Norden kunde ske i början av 500-talet ? Skälet tycks ju ha varit att Herulerna då förlorade kriget mot langobarderna och var därför tvungna att söka sig en annan plats.

Præcis; mit sidste indlæg dækkede emnet "Hvad hændte før år 500 e.Kr. ?"

Indtil nu er flere historiske brikker faldet på plads -

Herulernes oprindelsessted i 200-tallet var Det Azovske Hav i det nordlige Sortehavet. 'History freaks' hypotese om herulernes hjemland som Sverige falder til jorden og dermed trådens tema om 'hemvändare'.

Herulernes egne tropper var infanteri dvs. fodfolk med lette våben. Myten om at de var et rytterfolk er dermed diskutabelt.

En fraktion af vest-heruler bliver romerske krigere - auxilia - ca. år 268, åbenbart for første gang.

Vest-herulernes 'romerske auxilia enhed' ser ud til at blive opløst årene 406-7. Om der er andre fraktioner af heruler i den romerske hær, er pt. uvist.

Troels hypotese bygger på, at heruler fra Rhin-mundingen og den frisiske kyst trækker op mod nord - og Skandinavien. Denne teori står til debat, da kilderne i denne periode skriver, at folkestammer som sciri og heruli begge bosatte sig i det nordlige Ungarn.

Du Har lämnat mycket intressant information om Herulernas historia under flera hundra år. Det är sådan information jag vill se på ett fungerande diskussionsforum. Att belysa bakgrunden till ett skeende är viktigt för att kunna dra slutsatser. På det sättet kan vi slå våra kloka huvuden ihop och nå lite längre i kunskap. Sedan återstår frågan - Vad hände därefter ?

Ja, som jag ser det så samlades de flesta Heruler i Ungern efter romarrikets sammanbrott. De flesta kom nog från Svartahavsområdet och östra medelhavsområdet. Mellan Svartahavsområdet och Skandinavien hade livliga kontakter och handel förekommit under flera hundra år så kontakter med och kunskapen om Skandinavien var utbredd. Det ser ut som om utbyte av legosoldater varit vanligt förkommande under denna långa tid. Jämför Väringar under vikingatiden.

När langobarderna slog herulerna det första årtiondet av 500-talet så måste herulerna finna en ny hemvist. Jag ser beslutet som mycket svårt då en del av herulerna var kristna, en del var hedniskt troende. Det tycks ha varit detta som blev anledningen till att man delade på sig . De kristna gick söderut och de hedniska gick norrut till Skandinavien. Kungafamiljen gick norrut. Ville man bevara sin hedniska tro fanns egentligen inget alternativ då hela Europa söder om Skandinavien var besatt av kristna.

Något man inte får glömma är att de gotiska folken nästan alla anger sitt ursprung till Skandinavien/ östersjöområdet. Det gäller även herulerna. Så Herulerna hade säkert mycket kontakter med sina släktingar i Norden under flera hundra år och beslutet att vandra tillbaka förefaller mig både logiskt och klokt under dessa omständigheter.

[Karsten Krambs]

Heller ikke Troels forklaring om (vest)herulernes bosættelse ved Rhinens munding, er sandsynlig.

Hvad hændte før år 500 e.Kr. ?

’Germania secunda’
Kejser Diocletian reformerede år 292 e.Kr. Romerriget i to administrative dele. Amter blev omorganiseret så Gallia Belgica blev delt i Belgica Prima og Belgica Secunda, som fra denne periode blev kaldt for Germania Secunda.

Som det ses af kort nr. 1 boede der omkring 150 e.Kr. to større stammer ved mundingen af Rhinen, nemlig ’bataverne’ og ’friserne’. En anden mindre stamme var ’canefates’ i det sydlige Holland. Bataverne beskrives i den samtidige romerske litteratur som et krigerisk og tappert folkeslag, og de blev med succes benyttet i den romerske hær, efter at de i slutningen af 1. årh. f.Kr. var blevet Romerrigets allierede. I år 69 e.Kr. ledte bataverne under Julius Civilis germanerne i et oprør mod romerne, men de nedkæmpedes året efter. På øen Betuwe og bakken Valkhof, lå tidligere en oppidum Batavorum og flere Castella blev bygget af romerne i området, som Mosae Traiectum (Maastricht) og Agrippina.


Kort nr. 1: de vigtigste "stammer" i Nordvesteuropa omkring 150 e.Kr.

Mod syd og på den flamske kyst boede stammen ’menapiers’ og i Nord-Brabant ’texuanfriërs’. Stammen ’sunici’ boede muligvis i syd Limburg og ligeledes ’betasii’ er nævnt her. Nord for Rhinen levede ’tubantes’ omkring det nordlige Twente - og syd for Twente og Achterhoek levede stammen ’chamavi’.

I det 3. og 4. århundrede ændrede befolkningen sig i området. Germanske stammer angreb befolkningen og dræbte dem, ligesom mange flygtede og store landområder blev folketomme. Dem, der blev tilbage blev underkuet. Angriberne synes ikke at være af en speciel nationalitet, snarere var det en koalition af forskellige stammer. Mest berygtet var ’frankerne’ men også stammen ’chamavi’ nævnes i det 4. årh. Selv bataverne gav op overfor overmagten og salian-frankerne overtog Betuwe og Kempen, som foederati. Selvom der flyttede ny stammefolk ind blev landområderne stadigvæk kaldt for navnene på de gamle stammeområder.

Læs om salian-frankerne her - https://en.wikipedia.org/wiki/Salian_Franks


Kort nr. 2: Gallien efter den provinsielle reorganisering 292 e.Kr.

Kommentar:
Det ser ikke ud til at der nævnes besøg af herulerne ved Rhinens munding i perioden op mod år 500 e.Kr. Taler vi om sørøveri på den frisiske kyststrækning nævner kilderne sakserne som berygtede pirater i Kanalen og Nordsøen.