När blev Blekinge danskt?

[Jens Yde]

Så Cecilia von Heijne, Fredrik Svanberg, Peter Sawyer, Mats Anglert, Thomas Persson mfl använder inte konkreta akademiska fakta?

Hvad siger eksperterne til, at den totale solformørkelse i april år 413 havde sin grænse knivskarpt, hvor Fredsstenen i Brøms står? Det er på grænsen mellem Blekinge Län og Kalmar Län, mellem Blekinge og Småland. Jeg påstår til orientering, at solformørkelsen satte gang i udvandringen fra Sønderjylland/Angel til England.

”Redan år 1050 var området plats för uppgörelser. Då träffade den svenske kungen Edmund den gamle (alias Emund Slemme) danske kungen Sven Estridsson i det så kallade Danaholms möte, här ska även rågången mellan de två rikena ha satts upp och utmärkts med 6 stora stenar. En av dessa sägs vara en tre meter hög sten vid Bröms, strax norr om bäcken.

Mitt i Brömsebäcken slöts freden i Brömsebro mellan Danmark och Sverige den 13 augusti år 1645 och detta blev startskottet för Sveriges stormaktstid. Resultatet blev att Sverige erhöll Jämtland, Härjedalen, Gotland, Halland och Ösel från Danmark”.
Kilde: Torsås Kommun.

http://www2.torsas.se/sv/se-gora/a43793 ... id%3D69807
http://eclipse.gsfc.nasa.gov/SEsearch/S ... l=04130416

[Anganatyr]

Så Cecilia von Heijne, Fredrik Svanberg, Peter Sawyer, Mats Anglert, Thomas Persson mfl använder inte konkreta akademiska fakta?

Hvad siger eksperterne til, at den totale solformørkelse i april år 413 havde sin grænse knivskarpt, hvor Fredsstenen i Brøms står? Det er på grænsen mellem Blekinge Län og Kalmar Län, mellem Blekinge og Småland. Jeg påstår til orientering, at solformørkelsen satte gang i udvandringen fra Sønderjylland/Angel til England.

”Redan år 1050 var området plats för uppgörelser. Då träffade den svenske kungen Edmund den gamle (alias Emund Slemme) danske kungen Sven Estridsson i det så kallade Danaholms möte, här ska även rågången mellan de två rikena ha satts upp och utmärkts med 6 stora stenar. En av dessa sägs vara en tre meter hög sten vid Bröms, strax norr om bäcken.

Mitt i Brömsebäcken slöts freden i Brömsebro mellan Danmark och Sverige den 13 augusti år 1645 och detta blev startskottet för Sveriges stormaktstid. Resultatet blev att Sverige erhöll Jämtland, Härjedalen, Gotland, Halland och Ösel från Danmark”.
Kilde: Torsås Kommun.

http://www2.torsas.se/sv/se-gora/a43793 ... id%3D69807
http://eclipse.gsfc.nasa.gov/SEsearch/S ... l=04130416

Inte ens kungarna som nämns i Landamæri 1 är samtida. Dessutom är det äldsta bevarade versionen av texten från 1280-talet. Det är ju några år tillbaka till vikingatiden, och då påverkas också tillförlitligheten till sanningshalten i dokumentet.

I Landamæri 1 nämns att Blekinge ingår i det danska riket. För att Landamæri 1 skall vara ett korrekt traktat så måste Blekinge ha varit danskt under den tid som gränsläggningstraktaten avser. Problemet är bara att Blekinge sannolikt inte blev danskt förrän under 1200-talet. Det första säkra beviset för att Blekinge är danskt finns i huvudstycket i Kung Valdemars jordebok som är daterat till 1231.

Ca 890 nämns Blekinge som tillhörande svearna i Wulfstans reseskildring. Redan på 1060-talet skall landskapet ha kristnats av biskop Egino från Dalby. Vid denna tidpunkt låg hela Skandinavien under ärkebiskopen i Hamburg-Bremen. Kyrkan i de olika länderna i Skandinavien konkurrerade alltså inte med varandra, utan de samarbetade. Adam av Bremen skriver i fjärde bokens fjortonde kapitel:

”Men om vi vänder tillbaka till det baltiska havets mynning i norr, möter vi först nordmännen, därefter skjuter det danska landskapet Skåne fram, och öster därom bebor götarna ett vidsträckt område upp till Birka”.

I fjärde bokens sjunde kapitel skriver Adam följande:

”Skåne är den yttersta delen av Danmark och utgör en halvö”.

Alltså inget om att Blekinge är danskt vid tidpunkten. Det intressanta här är att Adam av Bremen skriver själv att han fått sina uppgifter från den danske kungen Sven Estridsen. Denne kung skall enligt en del hypoteser vara den kung som skall stå på Landamæri 1, och inte Sven Tveskägg. Då skall traktaten dateras till mellan 1050-1060. Adam av Bremen träffade kung Sven efter denna tidsperiod och skrev sina fyra böcker på 1070-talet (alltså 10-30 år efter att gränsdragningen skall ha ägt rum). Adam nämner inte något om någon gränsläggning eller att Blekinge skulle vara danskt. Istället skriver han som nämnts ovan.

Jag rekommenderar att du läser Peter Sawyers bok "När Sverige blev Sverige".

[Jens Yde]

Blev grænsen ved himlens hjælp sat ved Bröms i Blekinge, så er det jo relevant at se på grænsedragningen i den anden ende, ved Götaelvens udmunding i nuværende Göteborg.

Resultat: Som det er tilfældet i april år 413 med Bröms i Blekinge var der i juni år 364 en total solformørkelse over Sydnorge og Bohus Län, hvis kant gik knivskarpt hen over det sted, hvor færgen fra Frederikshavn i dag ligger til i Göteborg og over domkirken.
http://eclipse.gsfc.nasa.gov/SEsearch/S ... l=03640616

Siden jernalderen har landet dér hævet sig nogle få meter. Derfor er det ikke let på nutidige kort at finde Danaholmen, hvor konger mødtes for tusind år siden.

Danaholmen är en ö som ligger utanför Göta älvs mynning i Göteborg. Den ligger i Danafjorden. Ön omnämns för första gången i Västgötalagens gränslista i en handskrift från 1280-talet som Danæ holmbær. Listan inleds på följande sätt: ”Danaholmen är delad i tre lotter. En lott äger Uppsalakungen, en annan äger danskarnas kung, en tredje äger Norges kung.” (wikipedia)

Karsten Krambs mener, at med Danaholmen er der tale om nuværende Hisingen i Göteborg. Hisingen er nu Sveriges femtestørste ø.
http://www.vikingetidenskonger.dk/wp-co ... holmen.pdf

Gunnar Olsson påpeger, at fra 800-tallets begyndelse og indtil nogle årtier ind i 1200-tallet er vestkysten i sin helhed behersket af Danmark, dog fra og med 1000-tallet opdelt mellem Danmark og Norge. Engang i første halvdel af 1200-tallet er Danmarks grænse mod nord ved Götaelven rykket nogle mil mod syd, idet det lykkedes svenskerne at skabe en korridor ud til havet mellem Danmark og Norge.
http://danskestudier.dk/materiale/1983.pdf

Det er i overensstemmelse med også middelalderlig tankegang at skulle føre ejendomsretten til et landområde så langt tilbage som muligt, til arilds tid, jo større ælde, jo større hævd.

Ca 890 nämns Blekinge som tillhörande svearna i Wulfstans reseskildring.
Jag rekommenderar att du läser Peter Sawyers bok "När Sverige blev Sverige".

Wulfstan kan have ret. Sveerne kan jo have erobret området for en tid. Wulfstan kan også have hørt forkert.

Jeg anbefaler, at svenskere studerer solformørkelser fra ældre jernalder, hvis de vil vide mere om, hvordan Sverige blev til Sverige.

[Anganatyr]

Blev grænsen ved himlens hjælp sat ved Bröms i Blekinge, så er det jo relevant at se på grænsedragningen i den anden ende, ved Götaelvens udmunding i nuværende Göteborg.

Resultat: Som det er tilfældet i april år 413 med Bröms i Blekinge var der i juni år 364 en total solformørkelse over Sydnorge og Bohus Län, hvis kant gik knivskarpt hen over det sted, hvor færgen fra Frederikshavn i dag ligger til i Göteborg og over domkirken.
http://eclipse.gsfc.nasa.gov/SEsearch/S ... l=03640616

Siden jernalderen har landet dér hævet sig nogle få meter. Derfor er det ikke let på nutidige kort at finde Danaholmen, hvor konger mødtes for tusind år siden.

Danaholmen är en ö som ligger utanför Göta älvs mynning i Göteborg. Den ligger i Danafjorden. Ön omnämns för första gången i Västgötalagens gränslista i en handskrift från 1280-talet som Danæ holmbær. Listan inleds på följande sätt: ”Danaholmen är delad i tre lotter. En lott äger Uppsalakungen, en annan äger danskarnas kung, en tredje äger Norges kung.” (wikipedia)

Karsten Krambs mener, at med Danaholmen er der tale om nuværende Hisingen i Göteborg. Hisingen er nu Sveriges femtestørste ø.
http://www.vikingetidenskonger.dk/wp-co ... holmen.pdf

Gunnar Olsson påpeger, at fra 800-tallets begyndelse og indtil nogle årtier ind i 1200-tallet er vestkysten i sin helhed behersket af Danmark, dog fra og med 1000-tallet opdelt mellem Danmark og Norge. Engang i første halvdel af 1200-tallet er Danmarks grænse mod nord ved Götaelven rykket nogle mil mod syd, idet det lykkedes svenskerne at skabe en korridor ud til havet mellem Danmark og Norge.
http://danskestudier.dk/materiale/1983.pdf

Det er i overensstemmelse med også middelalderlig tankegang at skulle føre ejendomsretten til et landområde så langt tilbage som muligt, til arilds tid, jo større ælde, jo større 413

Ca 890 nämns Blekinge som tillhörande svearna i Wulfstans reseskildring.
Jag rekommenderar att du läser Peter Sawyers bok "När Sverige blev Sverige".

Wulfstan kan have ret. Sveerne kan jo have erobret området for en tid. Wulfstan kan også have hørt forkert.

Jeg anbefaler, at svenskere studerer solformørkelser fra ældre jernalder, hvis de vil vide mere om, hvordan Sverige blev til Sverige.

Ja, var och en får tro vad de vill. Tror du att Danmarks gränser sattes redan 413 på grund av en solförmörkelse! Och sedan höll sig så utan att ändra sig så är det ju upp till dig. Jag känner dock inte till några seriösa forskare som är inne på den linjen.

[Karsten Krambs]

Mina hållpunkt har hela tiden varit att det första säkra beviset för att Blekinge är danskt finns i huvudstycket i "Kung Valdemars jordebok" som är daterad till år 1231.

I et andet forum er der sat fokus på "Saxos Fortale til Danmarks Krønike", hvor han nævner både Skåne, Halland og Blekinge -

Saxo: "Ceterum Hallandia ac Blekingia ab integritate Scaniae ceu rami duplices ex unius arboris stipite promeantes Gothiae Norvagiaeque longae declinationis spatiis diversisque recessuum interstitiis adnectuntur."

Oversat til: Fra Skåne skyder Halland og Bleking sig ud som to grene, der fra den samme stamme bøjer sig vidt ud fra hinanden, idet Halland strækker sig op imod Norge og Bleking imod Gøtland [...]

En anden debattør skriver følgende -

Man finder først bevis for at Blekinge er dansk fra 1231, og deraf slutter man, at det må være svensk forinden [...]. Forklaringen må i så fald være den mest sandsynlige, og det er, at Blekinge ud fra Saxo's tekst var en del af Skåne lige som Halland - eller også må man vælge at sige, at man slet ikke ved noget med sikkerhed. De andre udsagn siger, så vidt jeg kan se, ingenting.

Det er stort set samme holdning jeg selv har - dog stadig med en vis tyngde til den 'mest sandsynlige' forklaring.

[Karsten Krambs]

Her er lidt om en dansk runesten på Sturkö i Blekinge.

I den østlige del af Blekinges skærgård ligger øen Sturkö. På det nordlige Skällenäs står en runesten fra perioden 900-1000 med teksten –

Dr 363: Skipari Guþis resþ (efter NN) sten.

Teksten nævner ordet "skipper" der er usædvanligt i runetekster og kun optræder på få runesten fra denne periode i områderne Viborg, Lolland, Skåne og Småland.

Runestenen på Sturkö indikerer tilstedeværelse af en stormandsgård med tæt forbindelse til den danske konge. Runestenen i Småland - SM 42 - nævner i teksten en skipper, der gjorde tjeneste hos kong Harald. Jeg har i en tidligere artikel påvist et samarbejde i 900-tallet mellem den danske konge og landområdet omkring søen Bolmen.

Birgit Sawyer tolkar runstenarna som ett sätt att hävda sin rätt till att ärva den ihågkomnes egendom.

Kilde: Sawyer, Birgit. 2002. Runstenar och förmedeltida arvsförhållanden. Red: Agertz. J. & Varenius. L. Om runstenar i Jönköpings län, ss. 55‐78. Jönköpings läns museum. Jönköping.

Runesten skipper_a.gif (12.02 KiB) Visad 698 gånger

[Anganatyr]

Mina hållpunkt har hela tiden varit att det första säkra beviset för att Blekinge är danskt finns i huvudstycket i "Kung Valdemars jordebok" som är daterad till år 1231.

I et andet forum er der sat fokus på "Saxos Fortale til Danmarks Krønike", hvor han nævner både Skåne, Halland og Blekinge -

Saxo: "Ceterum Hallandia ac Blekingia ab integritate Scaniae ceu rami duplices ex unius arboris stipite promeantes Gothiae Norvagiaeque longae declinationis spatiis diversisque recessuum interstitiis adnectuntur."

Oversat til: Fra Skåne skyder Halland og Bleking sig ud som to grene, der fra den samme stamme bøjer sig vidt ud fra hinanden, idet Halland strækker sig op imod Norge og Bleking imod Gøtland [...]

En anden debattør skriver følgende -

Man finder først bevis for at Blekinge er dansk fra 1231, og deraf slutter man, at det må være svensk forinden [...]. Forklaringen må i så fald være den mest sandsynlige, og det er, at Blekinge ud fra Saxo's tekst var en del af Skåne lige som Halland - eller også må man vælge at sige, at man slet ikke ved noget med sikkerhed. De andre udsagn siger, så vidt jeg kan se, ingenting.

Det er stort set samme holdning jeg selv har - dog stadig med en vis tyngde til den 'mest sandsynlige' forklaring.

lite längre fram i samma textavsnitt i förordet hos Saxo står det:

Sverige gränsar i väst mot Danmark och Norge. Mot syd och för en stor del också mot öst sköljs det av havet. På andra sidan, längre österut, finner man en lång rad olika barbariska folkslag

Här skriver Saxo att Sverige söderut gränsar mot havet. Om Blekinge var danskt, hur kan då Sverige gränsa mot havet i söder? Väldigt motsägelsefullt i samma texavsnitt om man tolkar det som du gör. Saxo nämner också kung Valdemar II Sejr i förordet. Han var dansk kung mellan 1202-1241 och Saxo dog år 1206. Förordet är alltså skrivet mellan 1202-1206. Om vi rakt av skulle säga att Blekinge var danskt vid denna tidpunkt skulle tidpunkten för när det går att påvisa att Blekinge är danskt ändras från 1231 till 1206, alltså 25 år.Vi befinner oss fortfarande på 1200-talet, inte år 1000 och slaget vid Svolder (Det är över 200 år till) som du har förespråkat på det gamla Arkeologiforum. Ett problem är att Saxos text inte finns bevarad i original utan endast i avskrifter från 1400-talet och framåt då vi vet att Blekinge är danskt. Vi vet alltså inte vad som är original och vad som har ändrats.
Lägg därtill att när Knut (kung Valdemar I den stores äldste son) blir medkung under sin fader så blir han kung över Halland och Skåne, inte Blekinge eftersom det ännu inte är danskt. Det skånsk-halländska upproret pågår mellan 1180-1182 mot att biskoptionde infördes där. I Blekinge införs inte biskoptionde och Blekinge deltar heller inte i upproret eftersom det ännu inte är danskt. I Necrologium Lundense nämns inte heller platser, personer eller liknande från Blekinge under 1100-talet och början av 1200-talet,. Inte ens i samband med uppräknandet av kyrkliga skatter från Skåne, Halland och Bornholm. Ett annat exempel är Ramdala kyrka som mellan 1200-1225 byggs om till en försvarskyrka med östtorn i Sigtunamodell (runt Sigtuna finns flera kyrkor med östtorn knutna till svenska kungamakten). Utanför Ramdala finns flera pålsspärrar som byggdes och underhölls mellan ca 1000-1230. Till detta pålspärrsystem finns ett vårdkasesystem (pålspärrarna vore meningslösa utan detta varningssystem) som i detta området endast innehåller svenska böte-namn. 1230-1231 får Blekinge sin första kända danske hertig (Halland och Skåne har haft danska hertigar tidigare), som var son till den danske kungen Valdmar II Sejr. Hans namn var Knut och var född ca 1205. Från ett brev skrivet i Ribe den 25 juni 1229 vet vi att Knut ännu inte blivit hertig över Blekinge eftersom han då endast är hertig över Estland (sedan blir han hertig över både Blekinge och Estland).
I huvudstycket i Kung Valdemars jordebok (som är daterat till 1231) finns det första säkra beviset för att Blekinge är danskt. I samband med att Blekinge och den danske kungens gårdar i Blekinge räknas upp står det följande:

Förutom många andra som tillhör Sigridslev och förutom de besittningar som Burislev har ärvt efter sin döde far Sverker den äldre och efter ovannämnde Burislevs död har hans syster Sofia, drottning av Danmark och mor till kung Valdemar, ärvt samma besittningar. och när vi fått veta om alla förut nämnda besittningar har vi gett dem till hertig Knut med undantag av Burislevs arv.

Av texten framgår att genom den svenske kungen Sverker den äldre har hans dotter Sofia (Danmarks drottning) ärvt stora egendomar (det är hennes personliga egendomar). När Sofia dör 1198 ärver hennes son kung Valdemar II Sejr egendomarna, men verkar inte riktigt ha koll på sitt arv. När Kung Valdemars jordebok upprättas upptäcks dessa egendomar och man ger dem till hertig Knut som efter detta även är hertig över Blekinge.Det är här jag anser att Blekinge i praktiken blir danskt.

[Anganatyr]

Her er lidt om en dansk runesten på Sturkö i Blekinge.

I den østlige del af Blekinges skærgård ligger øen Sturkö. På det nordlige Skällenäs står en runesten fra perioden 900-1000 med teksten –

Dr 363: Skipari Guþis resþ (efter NN) sten.

Teksten nævner ordet "skipper" der er usædvanligt i runetekster og kun optræder på få runesten fra denne periode i områderne Viborg, Lolland, Skåne og Småland.

Runestenen på Sturkö indikerer tilstedeværelse af en stormandsgård med tæt forbindelse til den danske konge. Runestenen i Småland - SM 42 - nævner i teksten en skipper, der gjorde tjeneste hos kong Harald. Jeg har i en tidligere artikel påvist et samarbejde i 900-tallet mellem den danske konge og landområdet omkring søen Bolmen.

Birgit Sawyer tolkar runstenarna som ett sätt att hävda sin rätt till att ärva den ihågkomnes egendom.

Kilde: Sawyer, Birgit. 2002. Runstenar och förmedeltida arvsförhållanden. Red: Agertz. J. & Varenius. L. Om runstenar i Jönköpings län, ss. 55‐78. Jönköpings läns museum. Jönköping.

Runesten skipper_a.gif

Och i Elleköpinge kyrkoruin i nordöstra Skåne hittades en svensk runsten från mellan 1000-1050 med kortkvistrunor som annars inte förekommer i Danmark. Lägg därtill att en dansk myntcirkulation inte införs i nordöstra Skåne förrän ca 1075 då myntfyndet i hela nuvarande Skåne består av danska mynt (i sydvästra Skåne finns en dansk myntcirkulation redan tidigare).

[Karsten Krambs]

Man finder først bevis for at Blekinge er dansk fra 1231, og deraf slutter man, at det må være svensk forinden [...]. Forklaringen må i så fald være den mest sandsynlige, og det er, at Blekinge ud fra Saxo's tekst var en del af Skåne lige som Halland - eller også må man vælge at sige, at man slet ikke ved noget med sikkerhed. De andre udsagn siger, så vidt jeg kan se, ingenting.

Det er stort set samme holdning jeg selv har - dog stadig med en vis tyngde til den 'mest sandsynlige' forklaring.

Det er al sammen meget godt og stort set stadig samme argumentation som fremgår af din bog og dine mange (gentagne) indlæg.

Blekinge kan meget vel have været en del af Danmark før år 1231, hvor du helt undlader at gå i dialog på de mange indicier der understøtter denne tendens - som prof. Niels Lunds fundkort, den danske runestenen på Sturkö, specielt rideudstyr som kun er fundet i Danmark, møntfund der peger syd og sydvestpå - etcetera, etcetera.

Dialogen løber i ring og som jeg tidligere har sagt, kan vi ligeså godt vælge at sige, at problemstillingen ikke kan løses.

[Anganatyr]

Man finder først bevis for at Blekinge er dansk fra 1231, og deraf slutter man, at det må være svensk forinden [...]. Forklaringen må i så fald være den mest sandsynlige, og det er, at Blekinge ud fra Saxo's tekst var en del af Skåne lige som Halland - eller også må man vælge at sige, at man slet ikke ved noget med sikkerhed. De andre udsagn siger, så vidt jeg kan se, ingenting.

Det er stort set samme holdning jeg selv har - dog stadig med en vis tyngde til den 'mest sandsynlige' forklaring.

Det er al sammen meget godt og stort set stadig samme argumentation som fremgår af din bog og dine mange (gentagne) indlæg.

Blekinge kan meget vel have været en del af Danmark før år 1231, hvor du helt undlader at gå i dialog på de mange indicier der understøtter denne tendens - som prof. Niels Lunds fundkort, den danske runestenen på Sturkö, specielt rideudstyr som kun er fundet i Danmark, møntfund der peger syd og sydvestpå - etcetera, etcetera.

Dialogen løber i ring og som jeg tidligere har sagt, kan vi ligeså godt vælge at sige, at problemstillingen ikke kan løses.

Jag är fortfarande inte Thomas Persson från Blekinge museum.

Den har diskussionen har vi haft flera gånger på gamla Arkeologiforum och fortfarande kommer du med ett nonsenssvar istället för att bemöta med bra argument eller källor som omtalar Blekinge som danskt eller liknande. Istället vill du bara försvara din tes att Blekinge blev danskt vid slaget vid Svolder år 1000 som det inte finns något stöd för.

[Anganatyr]

Här är en litteraturlista som jag skrev i tråden med samma namn som denna på Arkeologiforum. Listan tar upp litteratur som stöder denna sena datering av när Blekinge blev danskt.

Ingemar Atterman skrev en hel del intressant medan han var länsantikvarie för Blekinge län. Läs tex:

Ingemar Atterman, Kring Hallarumsviken. Utflykt i en östblekingsk vikingabygd, 1967.
Ingemar Atterman, Om forntida vakt och värn vid Blekingekusten, 1983.

Till dessa kan man läsa följande publikation som bra kompletterar Atterman:

Christer Westerdahl, The cognitive landscape of naval warfare and defence - Toponymic and archaeological aspects, Nationalmuseet i Köpenhamn 2002.

Lite annat läsvärt är tex:

Ivar Modeér, Namn- och ordgeografiska studier, Uppsala universitets årsskrift 1937.
Ingemar Lönnbom, Från Danmarks vedbod till Sveriges trädgård, Karlskrona 2001.
Sara Holmblad, Skånes kristnande - Vad säger runstenar och gravfält?, Uppsala 2003.
Magnus Edekling, När blev Blekinge danskt?, Borås 2010.
Peter Sawyer, När Sverige blev Sverige, Alingsås 1991.
Mats Anglert, Kyrkor och herravälde - från kristnande till sockenbildning i Skåne, Lund Studies in Medieval Archaeology 16, Lund 1995. Anglert skriver tex följande på sidan 165:

Antalet kyrkor i Knytlingasagan gäller Skåne tillsammans med Halland och Bornholm, men inte Blekinge, vilket skulle kunna tolkas som att Lunds stift inte hade erhållit sin fulla utbredning vid mitten av 1100-talet.

Lite längre ner på sidan fastsätter han:

Blekinge har uppenbart inte omfattats av domkyrkans sfär.

Cecilia von Heijne, SÄRPRÄGLAT - Vikingatida och tidigmedeltida myntfynd från Danmark, Skåne, Blekinge och Halland (ca 800- 1130), Stockholm Studies in Archaeology 31, Stockholm 2004. Von Heijne skriver följande på sidan 157:

Att Blekinge skulle vara en del av Danmark under 1000-talet och början av 1100-talet är inte synligt i myntmaterialet. När en reglerad myntcirkulation införs i de centrala delarna av Sydskandinavien, omfattas uppenbarligen inte Blekinge av denna.

Thomas Persson, Blekinges dansktid, utgiven av Blekinge museum 2013. Persson som var 1:e antikvarie vid Blekinge museum skriver följande på sidan 5:

Tidpunkten för riksbildningen i Danmark är omdiskuterad. Det är uppenbarligen en lång och allt annat än lättolkad process, som tar sin början redan under vikingatiden men först under 1100-talet får fastare form. Ännu något senare, omkring år 1200, kan Blekinge ses som en egentlig del i det danska riket.

Här är några av de forskare som jag stöder mitt ställningstagande på.

[Karsten Krambs]

[..]och fortfarande kommer du med ett nonsenssvar istället för att bemöta med bra argument eller källor som omtalar Blekinge som danskt eller liknande.

Blekinge kan meget vel have været en del af Danmark før år 1231, hvor du helt undlader at gå i dialog på de mange indicier der understøtter denne tendens - som prof. Niels Lunds fundkort, den danske runestenen på Sturkö, specielt rideudstyr som kun er fundet i Danmark, møntfund der peger syd og sydvestpå, Birgit Sawyer tolkar runstenarna.

viewtopic.php?f=36&t=38122&start=30#p720194

viewtopic.php?f=36&t=38122&start=30#p720277

[Karsten Krambs]

Jag är fortfarande inte Thomas Persson från Blekinge museum.

Hvad skal al det skuespil til?

De fleste med historisk interesse er udmærket klar over at du er Magnus Edekling fra Blekinge og har skrevet bogen När blev Blekinge danskt? (2009). På det ny forum skriver du sådan - Magnus Edekling behandlar Saxos texter i sin bok När blev Blekinge danskt? på sidorna 184-198. Hans slutsats är att Blekinge inte blev danskt förrän 1231. Alt dokumentation i bogen bygger på indicier mere end fakta - og bogens konklusion (slutsats) er ikke bevist.

[Anganatyr]

[..]och fortfarande kommer du med ett nonsenssvar istället för att bemöta med bra argument eller källor som omtalar Blekinge som danskt eller liknande.

Blekinge kan meget vel have været en del af Danmark før år 1231, hvor du helt undlader at gå i dialog på de mange indicier der understøtter denne tendens - som prof. Niels Lunds fundkort, den danske runestenen på Sturkö, specielt rideudstyr som kun er fundet i Danmark, møntfund der peger syd og sydvestpå, Birgit Sawyer tolkar runstenarna.

viewtopic.php?f=36&t=38122&start=30#p720194

viewtopic.php?f=36&t=38122&start=30#p720277

Men allt detta har vi ju redan diskuterat på det gamla Arkeologiforum. Båtgraven i Augerum anknyter till båtgravarna runt Mälaren och den ridutrustning som hittats i dem. Tar du tex begravningsritualerna I Blekinge under vikingatid så är de mest lika Möre och Öland, Inte Kristanstadslätten (se tex Fredrik Svanberg, Death Rituals in South-East Scandinavis AD 800-1000", Acta Archaeologica Lundensia Series in 4°No 24, Lund 2003. Dessutom finns det flera forskare (som jag tagit upp tidigare i denna tråd) som forskat fram att Kristianstadslätten inte kom under danskt styre förrän under andra halvan av 1000-talet. Allt detta har vi ju redan gått igenom och ändå låtsas du som om det regnar och kör allt ett varv till.

[Anganatyr]

Jag är fortfarande inte Thomas Persson från Blekinge museum.

Hvad skal al det skuespil til?

De fleste med historisk interesse er udmærket klar over at du er Magnus Edekling fra Blekinge og har skrevet bogen När blev Blekinge danskt? (2009). På det ny forum skriver du sådan - Magnus Edekling behandlar Saxos texter i sin bok När blev Blekinge danskt? på sidorna 184-198. Hans slutsats är att Blekinge inte blev danskt förrän 1231. Alt dokumentation i bogen bygger på indicier mere end fakta - og bogens konklusion (slutsats) er ikke bevist.

Du får tro vad du vill om vem jag är, du vet ändå inte vem jag är.

Jag har aldrig skrivit;

Magnus Edekling behandlar Saxos texter i sin bok När blev Blekinge danskt? på sidorna 184-198. Hans slutsats är att Blekinge inte blev danskt förrän 1231.[/

Det kan var och en kontrollera själv i länken nedan.
Skandinaviskt arkeologiforum