Slaget vid Svolder

[karlfredrik]

Var utkämpades slaget vid Svolder år 1000 mellan norske kung Olav Tryggvason och de övriga nordiska kungarna?
Jag har hört utanför Polens kust, men besökare på Fotev ik4en menar sig ha hittat indicer på Öresund eller Bohusläns kust.

[asphen]

Lite olika förslag har framkommit under åren, ön Rügen eller ön Ven i Öresund är de mest troliga.
Jag kommer i nuläget inte ihåg om det är Adam av Bremen eller Saxo Gramaticus som beskrev platsen "där sundet är som smalast mellan Själland och Skåne" och då ligger naturligtvis Ven väldigt bra till.

[frodeh]

Ifølge store norske leksikon er det bare Adam av Bremen som hevder at Svolder lå ved Øresund, Snorre og Saxo hevder at slaget lå ved Svolder ved Rũgen.

[asphen]

Men å andra sidan var Adam närmare i tiden än både Saxo och Snorre. Adam skriv sitt verk bara 50 år efter händelsen då minnet faktiskt var färskt hos folket medan både Saxo och Snorre skrev sina verk 200 år efter sjöstriden och i en helt annan tidsanda.

[frodeh]

Det er en forenklet framstilling, siden akkurat slaget ved Svolder har et - relativt til tiden - rikelig kildeomfang, deriblant flere skaldekvad. Sistnevnte regnes ofte for å være svært nær hendelsen eller med andre ord ha opphav nært hendelsen i tidsrom, selv om nedskrivingen av dem kom en god del senere. Likevel, her strides de lærde.

[Odinkarr]

Ingen kan med sikkerhed sige hvor Slaget ved Svold fandt sted. Fra de mange kilder vi har til rådighed, ser det ud til at slaget fandt sted syd for Sjælland langs kysten ud for Østersøens sydlige bred. Finnur Jónsson: Hvor faldt Olaf Tryggvason? (Historisk Tidsskrift, Bind 8. række, 3 (1910 - 1912) 1, s. 185-194) gennemgår i detaljer alle kendte beretninger om slaget.

Optakten til slaget er vigtig da alle er enige i at norske-kongen Óláfr Tryggvason (Olav Trygvason, Olav Tryggesøn, regent 995-1000 e.Kr.) var under hjemrejse fra et tog til Vindland, dvs. Vendernes landområder, da han blev tvunget til et søslag. Den på Kong Olav afventende skandinaviske flåde har rimeligvis ligget underdrejet i en vig eller bugt med et godt skjul for at kunne overraske en ledingsflåde. Stedet har været kendt af alle i samtiden, og kilderne kalder stedet for en ”holm”.

Saxo: Gesta Danorum (Bog 14.44.7) kalder, i en beretning der intet har med Slaget ved Svold at gøre, stedet for ”Sclavicam Sualdensi in portu” (slaviske Svald i havn). Vi kan fra Saxo se at man stak en direkte kurs dertil fra Falster (Bog 14.44.9, Ad cuius penates Sclavi, iam portu Sualdensi petendae Falstriae proposito egressi). I Noregs konungatal (vers 25) kaldes stedet ”Svölðrar vág” (Svold vig).

Fordi en længdegradssejlads fra Gedser, Falster er en sejlteknisk umulighed i samtiden, med mindre man har land-i-sigte, må stedet ligge inden for en ganske snæver strækning på Østersøens sydlige bred fra en breddegradssejlads fra landkendingen i Gedser. Fra generelt at sige at slaget må have fundet sted fra ca. vest for Truso og øst for Rygen, vil jeg mene at vi kan afgrænse dette til øst for Venderstaden Barth (Stadt Barth, Vineta) og vest for Wolin (senere Julin, Jumne), hvor Jomsborg ligger i samtiden.

Det er foreslået af navnet muligvis kan være samme navn som ”The Swelchie”, en frygtet malstrøm i farvandet Pentland Firth (Pichtland Fyrth) mellem det nordskotske fastland og Orkney. Orkneyinga saga (kapitel 74) skriver: “…viku á milli Háeyjar ok Grímseyjar ok svá fyrir austan Svelg…” (…sejle mellem Hoy og Graemsay og så østen om Swelchie…). Dette navn er, som man kan se, identisk til det oldnordiske ”svelgr” (svælg), der netop er det udvalgte ord i Gróttasöngr (Forord, Ældre Edda) til betegnelsen for den malstrøm kværnen Grótti forårsager. Det kan vises at sidstnævnte malstrøm er identisk til det indre farvand mellem det jyske fastland og Fanø.

Det forekommer derfor at stednavnet ”Svald” (*Svölðr) i virkeligheden er den nordiske betegnelse for en malstrøm i en vig eller bugt, nøjagtigt som vi finder det mellem Skotland og Orkney, mellem Anglesey (Öngulsey) og det walisiske fastland (her kaldet “The Swellies”), samt mellem Jylland og Fanø. Jeg er ikke et øjeblik i tvivl om at lokale sejlere, med kendskab til farvandet fra Stadt Barth til Wolin, kan berette om et sted der omkring med en forfærdelig malstrøm under særlige vejr- og vindforhold.

Én mulighed forekommer ved at efterse Hallfreðr Óttarsson vandræðaskáld (ca. år 960-1007)’s brug af ”Heðins rekka” (Erfidrápa Ólálfs Tryggvasonar, vers 11). Dette forekommer at være et stednavn for området hvor søslaget finder sted. Vi kan vise at ”Héðins-ey” (i dag ”Insel Hiddensee”), ud for vestkysten af Rygen, er vel benyttet af os under Vendertogene år 1158-1185 e.Kr. Dette skyldes at netop Héðins-ey er endemålet når vi foretager en breddegradssejlads fra landkendingen i Gedser. Vi ved også at vi kalder farvandet mellem Héðins-ey og Rygen for ”sundi” (sundet). Under det første vendertog år 1158 e.Kr. gør vi brug af Héðins-ey, og landfaldet på Vindland finder sted ved indsejlingen lige uden for Stralsund, jvf. Knýtlinga saga (s. 332). Derfor kan stednavnet henvise til et sted i farvandet mellem Héðins-ey, Rygen og Stralsund, der i dag kaldes ”Kubitzer Bodden”.




Eilhard Lübben (Lubinus): Nova Famigerabilis Insulae Ac Ducatus Rugiae. Uddrag af kort over Rygen fra år 1608 e.Kr. Til højre for kompasrosen og skibet ses Héðins-ey, på kortet skrevet "Hiddensehe". Neden for kompasrosen ses midt i farvandet en hund med oprejst hale og udspilede vinger. Dette kan være symbolik for et farvand med opildnet og farlige vind-og strømforhold; en malstrøm. Nedenfor, mod Rygens fastland har vi netop en lille holm kaldet "Heuwiese" (Hø-engen). Holmen ligger 1.8 km syd for fiskerlandsbyen "Freesenort", på kortet kaldet "Friesen ört". Denne holm ligger markant midt i vigen. Mit bud er at dette farvand er "Svald" (*Svölðr).

mvh

Flemming

[Markus Holst]

Jag läser på Wikipedia: Om sjöslaget skall ha ägt rum vid Svolder, eller i Öresund, har varit ett akademiskt tvisteämne då olika källor motsäger varandra.

Där låter de som om man har lokaliserat svolder, utan att kommentera det mer än så. Vet man idag var det låg eller är Odinkarrs utläggning fortfarande hetaste fakta?

[fileoscar]

Flertalet tyska historiker och forskare placerar Svold i Greifswalder Bodden sydost om Rügen - antingen vid ön Vilm (nära Putbus) eller vid Greifswalder Oie (längre ut i Östersjön; norr om Usedom).

Dietrich Schumacher har i ett särskilt kapitel behandlat gåtan i sin bok "Slawen und Wikinger in Vorpommern". Och han har en annan lösning - som i stort överensstämmer med den som historikern Erwin Assmann företräder. Dessa menar att det berömda slaget stod i Strelasund strax sydost om dagens Stralsund (vilken stad anlades först på 1200-talet), d v s mellan Rügen och fastlandet.

Schumacher pekar på att halvön Drigge - som spärrar av sundet till stor del - på grund av högre vattenstånd under aktuell tid var en ö. På dess sydsida låg staden Stralow. Denna tidigare ön Drigge hade en pilformig gestalt och Strela/Strala skulle komma av det slaviska "stral" eller "strel" i betydelsen "pil". Striden antas ha stått i farvattnet mellan Drigge, Rügen och Dänholm (ön strax öster om Stralsund på vilken numera bron mot Rügen löper). 

Några historiker har f ö gissat att Dänholm skulle avse Svold. Schumacher menar istället - med hänvisning till de isländska sagorna* - att det var bakom den som Sven Tveskägg, Olof Skötkonung och Erik Jarl låg och lurade inför slaget. Författaren förklarar också att ursprunget till beteckningen "Dänholm" är oklar, men att den troligen främst är kopplad till erövringen och förstöringen av Arkona år 1168. Ön hörde då till Danmark och gjorde så ännu när Stralsund fick stadsrättigheter.

Han nämner vidare den plats som Adam av Bremen anger, nämligen Öresund, men belyser (helt korrekt) att det isländska ordet "ör" också står för pil. Så Öresund och Strelasund betyder samma sak!

*) En koll i Snorre Sturlassons version av Olav Tryggvasons saga (ur Konungaboken) ger poäng till Schumacher. I sammanhanget skriver Snorre om just förberedelse på en "holme". Exempel: "Sven Danakonung och Olof Sveakonung och Erik jarl voro då der med hela sin här. Det var fagert väder ock klart solsken. Alle höfdingarne gingo nu upp på holmen med stora följen, och sågo, huru skeppen seglade ut på hafvet i stora flockar. De fingo se ett stort och glänsande skepp segla och båda konungarne sade: ”Detta är ett stort och högeligen fagert skepp, det månd’ vara Ormen långe”. Men Erik jarl svarade och sade: ”Icke är detta Ormen långe”."