Birka i mälaren och friserna.

Diskussioner kring händelser under nordisk forntid & vikingatid.
Användarvisningsbild
Dûrion Annûndil
Medlem
Inlägg: 4941
Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
Ort: Lite nordöst om Stockholm...

Inlägg av Dûrion Annûndil » 17 december 2003, 00:02

Onekligen är det intressant, och vad jag vet finns det inga tidigare antika beskrivningar, av tillexempel grekerna, bevarade.

Angående Caesars jämförelse, så gällde det hans flottas skepp mot deras, och då utgår jag ifrån att han talade om gallärer mot dessa.

Användarvisningsbild
UrsusRex
Medlem
Inlägg: 832
Blev medlem: 14 juni 2003, 12:29
Ort: Stockholm

Inlägg av UrsusRex » 18 december 2003, 00:04

Ang kungens/närbefolkningens stöd för en handelsplats. Är inte det tämligen självklart oavsett hur stort det frisiska inflytandet i Birka var? Utan tryggheten i att närbefolkningen inte anfaller och plundrar så hade Birka aldrig grundats? Befolkningen i sin tur var nog endast glad att kunna sälja sina varor på marknaden utan att själv ge sig åstad så det borde inte vara nåt problem?
Sedan låg Birka skyddat men ändå centralt i mälarlandskapet, de som hade ärende där och kom sjövägen var tvugna att färdas förbi Björkö och Birka? eller?

Mvh
Björn

Henke
Medlem
Inlägg: 1226
Blev medlem: 25 september 2003, 18:27
Ort: Stockholm

Inlägg av Henke » 18 december 2003, 11:29

UrsusRex skrev:Sedan låg Birka skyddat men ändå centralt i mälarlandskapet, de som hade ärende där och kom sjövägen var tvugna att färdas förbi Björkö och Birka? eller?
Centralt beläget, ja, men man är inte strikt tvungen att åka förbi Björkö om man ska in i Mälaren. Så är det om man åker via Södertälje-inloppet, men inte om man kommer från Stockholm, då finns en farled även en bit norr om Birka:

Bild
(karta från Riksantikvarieämbetet)

Framför allt om man ska till Uppsala- eller Sigtunahållet är den norra leden betydligt närmare. Till Uppsala kunde man fram till 1200-talet (har jag för mig) även ta den numera försvunna/uppgrundade Långhundraleden, och därigenom inte behöva åka in i Mälaren alls.

Henrik

Användarvisningsbild
UrsusRex
Medlem
Inlägg: 832
Blev medlem: 14 juni 2003, 12:29
Ort: Stockholm

Inlägg av UrsusRex » 18 december 2003, 19:39

Tack för svar :)

/B

Användarvisningsbild
WilmerT
Medlem
Inlägg: 255
Blev medlem: 9 juli 2003, 22:53
Ort: Metropolis Civitas Lund

Inlägg av WilmerT » 27 december 2003, 01:08

Alltid intressant med nya synpunkter på Björkö-handelsplatsen. :-)
Christer Samuelsson skrev:[...] men mången historieintresserad person anser detta vara en skall vi säja helt och hållet frisisk affär. En handelsplats kunde man vid denna tid anlägga litet hur som helst, om du förstår vad jag menar. Utan den sannolikt lokale småkungen eller t.o.m. småkungarnas samtycke och gillande, är handelsplatsen på Björkön en omöjlighet. Det är blott det jag menar.
Jag håller utan vidare med Christer här, en kung eller annan överhöghet (kanske de fristående folklandens lagmän efter isländsk modell - utan kung ?(!)? ) har utan tvekan varit påtalade inför uppkomsten av en välordnad anlagd handelsplats. Jag finner ett visst intresse av vår gamle Catshamans påpekande om skillnaden mellan plötsligt uppkommen och långsamt växande handelsplats:
catshaman skrev:Det kan som sagt lika gärna ha varit att köpmän från ett antal andra delar av Östersjöområdet har kommit samman och bestämt och beställt ett antal hustomter. Det mesta talar för ett "plötsligt" planerat byggande medan en handelsplats som växer kanske inte följer nån plan.
Onekligen tycks det mig så - en handelsplats som anläggs efter nogranna stadsplaner bör rimligen ha haft inflytande av andra stadsbyggare. Om Björkön på ort och ställe varit en länge använd handelsplats torde väl rimligen utformningen befunnits vara mindre ordnad.

Men såvitt jag utläst i den nyuppväckta debatten här har bara Catshamans koppling till Dorestad antytt ett sammanhang som talar för den hypotes Christer ifrågasatt; att Björköns handelsplats anlagts av friser.
Stämmer detta alltså, att Dorestad är äldre än Björkö-Birka och därmed tagits för föregångare, att detta har verklig förankring?

Som alltid finner jag det mest intressant att fundera över huruvida en anlagd handelsplats kring 700-talet talar för en lokal kung eller inte, och om denne lokale kung även härskade över större landområden eller inte.
Hur stort var sveonernas landområden, hur många småkungar fanns det och fanns det någon överkung?
Och vad hade man för religion...?

My encore...
* Har man funnit några tydliga religiösa lämningar i Björkö-Birka, kristna eller hedniska eller kanske rent av kättarkristna alternativt grekisk-ortodoxa?

* Tolkningen enligt Janson, Templum Nobilissimum, av Mälardalens befolkning såsom kristna vid 1000-talets senare hälft men motståndare till den katolska kyrkan representerad av Hamburg-Bremen, tillsammans med Nordgren, Goterkällan, med en definitivt icke-kristet hednisk religion i Göta-landskapen finner jag oerhört tilltalande.
- Nordgren talar om Götar/goter/gautar ses som tillbedjare av solgudar, kopplade efter religionskult och inte efter folkslag (alltså kan de ha ansetts vara sveoner).
- När Hamburg-Bremen slår sig fram via Danmark lyckas man väldigt enkelt att överföra den tidigare Asatron till den nya kristendomen - åtminstone bland de styrande. I Mälardalen står emellertid Svíarna emot för de är sedan länge kristnade, en följd av handelsinflytande över östersjön och sedan ännu längre tillbaka gentemot Romarväldet. De motsätter sig således Hamburg-Bremen i det längsta.

* Således... ett frisiskt ursprung är mycket intressant. Rent allmänt klargörande av Birkas handelsförbindelser under blomstringsperioden likaså.
Men det som jag ingenstans funnit särdeles behandlat är - vilken religion följde man i Mälardalen under Björkö.Birkas blomstringsperiod???
- Hur många Asa-symboler har hittats i bland lämningarna? Hur många kristna symboler? Och om man funnit kristna symboler, vilken tillämpning av kristendomen tyder dessa på?

* Själv anser jag att de otaliga kristna runstenarna i Uppland med omnejd från 1000-talet självklart måste tas som intäkt för att Jansons invändning mot Adam av Bremens "hedniska" kult är riktig: det rör sig inte om Asa-tro.
- Adams termer "gentiles" och "pagani" skall tolkas som endera
'kristna som ännu inte mottagit det katolska dopet' respektive 'avfällingar från den rätta kristna läran', t ex kättar-kristna och grek-ortodoxa.
- Termen för det vi kallar hedna tro finner jag istället vara "barbar", i enlighet med de klassiska författarna.
- Teorin att överheten reste stenar mot den hedniska allmänbefolkningens vilja tror jag inte håller. Det är för många stenar på för liten befolkning för att det skulle råda motsättningar inom Svíaväldet.
- En hednisk allmänbefolkning har det enligt detta resonemang däremot med säkerhet funnits i Götalandskapen; kungarna såg här styrkan i den katolska kyrkan såsom maktmedel för den egna kungamakten - men man hade svårare att få det att fullständigt slå ut den inrotade hedniska kulten.

* Rekapitulering i mitt ändlösa hypotesutvecklande:
Har man funnit några tydliga religiösa lämningar i Björkö-Birka, kristna eller hedniska eller kanske rent av kättarkristna alternativt grekisk-ortodoxa?

/Wilmer T

PS. Min uppsats har flyttats hit. DS.

Skriv svar