Vad gjorde att Knut den stores mfl rike kollapsade. De hade kommit och ställt till med oreda och härskat i Danelag i hundratals år-
det hänger förstås ihop med varför vkingatiden slutade överhuvudtaget, men jag undrar mest varför just nordsjöväldet verkar ha kollapsat så snabbt och lätt. Det borde funnits både folk och vilja kvar i Danmark-Norge att plundra saxarna vidare.
Varför tog vikingatiden slut i England?
-
Torbjörn Holmgren
- Medlem
- Inlägg: 1685
- Blev medlem: 13 september 2004, 11:46
- Ort: Göteborg
- Kontakt:
-
Jurgen Wullenwever
- Medlem
- Inlägg: 1216
- Blev medlem: 12 november 2006, 00:46
- Ort: Närke
Re: Varför tog vikingatiden slut i England?
Att den tog slut berodde rimligen på att det inte längre var givande att företaga sig några expeditioner mot England, som visas av de misslyckade tågen 1066 och 1068 (årtal?), där det senare ledde till att kung Wilhelm förhärjade Danelagen. En stark engelsk regim, oavsett kungen var dansk (Knut) eller engelsman (Edvard, Harold) eller fransman (Wilhelm och senare), omöjliggjorde lönsamma skandinaviska härtåg i England. (Jag är antagligen bärare av föråldrade missuppfattningar, men detta är vad jag föreställer mig.)Torbjörn Holmgren skrev:Vad gjorde att Knut den stores mfl rike kollapsade. De hade kommit och ställt till med oreda och härskat i Danelag i hundratals år-
det hänger förstås ihop med varför vkingatiden slutade överhuvudtaget, men jag undrar mest varför just nordsjöväldet verkar ha kollapsat så snabbt och lätt. Det borde funnits både folk och vilja kvar i Danmark-Norge att plundra saxarna vidare.
-
Torbjörn Holmgren
- Medlem
- Inlägg: 1685
- Blev medlem: 13 september 2004, 11:46
- Ort: Göteborg
- Kontakt:
Re: Varför tog vikingatiden slut i England?
Jojo, men det kan man ju räkna ut. Det var inte lönande. Och England blev starkare. Men vad var det som gjorde England tillräckligt starkt för att stå emot? Vad gjorde att vikingatågen till England inte var lönsamma längre?
Inget kvar att plundra? Förstärkt försvar? Och i så fall var fick engelsmännen resurser till starkare försvar? bättre skatteuppbörd? Mer befogenhet till centralmakt?
Någon som har ett boktips på detta?
Inget kvar att plundra? Förstärkt försvar? Och i så fall var fick engelsmännen resurser till starkare försvar? bättre skatteuppbörd? Mer befogenhet till centralmakt?
Någon som har ett boktips på detta?
Re: Varför tog vikingatiden slut i England?
Man er, så vidt jeg kan se, nødsagen at se på hvilke strategiske beslutninger der tages i tidsrummet, og hvorfor.
Det er først og fremmest vigtig at forstå at de nye kongeriger i Britannien, særligt jydernes og de angliske, dvs. fra London mod nord til den skotske grænse, blev anset for danske landskaber på helt samme vis som Sjælland og Rogaland. Vi skal helt frem til 900 tallet før vi ser nye identiteter spire frem for landskaberne, der bliver til Norge.
I Britannien skal vi helt frem til Wulfstan: Sermo Lupi ad Anglos/Sermon of the Wolf to the English, skrevet år 1014-16 e.Kr. før vi ser en ny særskilt engelsk identitet spire frem.
De kampe vi har mellem kongefamilierne fra de danske, norske, engelske og normanner-franske landskaber er alle borgerkrige, hvor ægte og uægte kongesønner alle har en mere eller mindre korrekt historisk ret til den engelske trone.
Vikingetogene mod England er i høj grad et politisk tiltag der skal vise overherredømmet, måske mere end det er en monetær gevinst, der årligt hentes hjem.
I 1066 e.Kr. afgøres mange ting indbyrdes mellem disse landskaber. Svend Estridsøn støttede, og havde måske tropper til at hjælpe Hertug William af Normandiet. Han var dødsfjende med Harald Harðráði. Da det lykkes for Godwinsson brødrene at få Harald dræbt ved Stamford Bridge, og William The Bastard bliver til William The Conqueror, sker der samtidigt det at Kong Svend Estridsøn fik Norge som krigsbytte sammen Harald's enke Thora af Norge år 1068 e.Kr.
Det hele har været aftalt på forhånd.
Vi ved også at vikingetogene mod England standses efter år 1066 e.Kr. selvom Kong Svend år 1069 e.Kr. sender en flåde til England for at indsætte den retmæssige tronarving Edgar Æþeling (”Edgar the Outlaw” eller ”The Lost King”, ca. år 1051 – ca. 1126 e.Kr.) på tronen. De lod sig købe bort for nok den sidste Danegeld betalt fra disse landskaber.
Jeg mener også det er en helt sand vurdering at den økonomiske og militære magtbalance mellem de gamle kongeringer (Danmark, Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslen, Norge) og de nye kongeriger i Britannien ændrer sig. Vi kan sige nøjagtigt hvornår dette sker. Kong Knud den Store lader sig krone konge af England år 1016 e.Kr. og først år 1018 e.Kr. af Danmark. Her sker skiftet, og resten er kun et spørgsmål om tid.
Det kræver ca. 5 mins. studie af de danske og engelske kongefamiliers indbyrdes giftermål at indse at denne forståelse er fuldt ud gældende helt frem til 1800 tallet.
mvh
Flemming
Det er først og fremmest vigtig at forstå at de nye kongeriger i Britannien, særligt jydernes og de angliske, dvs. fra London mod nord til den skotske grænse, blev anset for danske landskaber på helt samme vis som Sjælland og Rogaland. Vi skal helt frem til 900 tallet før vi ser nye identiteter spire frem for landskaberne, der bliver til Norge.
I Britannien skal vi helt frem til Wulfstan: Sermo Lupi ad Anglos/Sermon of the Wolf to the English, skrevet år 1014-16 e.Kr. før vi ser en ny særskilt engelsk identitet spire frem.
De kampe vi har mellem kongefamilierne fra de danske, norske, engelske og normanner-franske landskaber er alle borgerkrige, hvor ægte og uægte kongesønner alle har en mere eller mindre korrekt historisk ret til den engelske trone.
Vikingetogene mod England er i høj grad et politisk tiltag der skal vise overherredømmet, måske mere end det er en monetær gevinst, der årligt hentes hjem.
I 1066 e.Kr. afgøres mange ting indbyrdes mellem disse landskaber. Svend Estridsøn støttede, og havde måske tropper til at hjælpe Hertug William af Normandiet. Han var dødsfjende med Harald Harðráði. Da det lykkes for Godwinsson brødrene at få Harald dræbt ved Stamford Bridge, og William The Bastard bliver til William The Conqueror, sker der samtidigt det at Kong Svend Estridsøn fik Norge som krigsbytte sammen Harald's enke Thora af Norge år 1068 e.Kr.
Det hele har været aftalt på forhånd.
Vi ved også at vikingetogene mod England standses efter år 1066 e.Kr. selvom Kong Svend år 1069 e.Kr. sender en flåde til England for at indsætte den retmæssige tronarving Edgar Æþeling (”Edgar the Outlaw” eller ”The Lost King”, ca. år 1051 – ca. 1126 e.Kr.) på tronen. De lod sig købe bort for nok den sidste Danegeld betalt fra disse landskaber.
Jeg mener også det er en helt sand vurdering at den økonomiske og militære magtbalance mellem de gamle kongeringer (Danmark, Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslen, Norge) og de nye kongeriger i Britannien ændrer sig. Vi kan sige nøjagtigt hvornår dette sker. Kong Knud den Store lader sig krone konge af England år 1016 e.Kr. og først år 1018 e.Kr. af Danmark. Her sker skiftet, og resten er kun et spørgsmål om tid.
Det kræver ca. 5 mins. studie af de danske og engelske kongefamiliers indbyrdes giftermål at indse at denne forståelse er fuldt ud gældende helt frem til 1800 tallet.
mvh
Flemming
Re: Varför tog vikingatiden slut i England?
Jeg vil ikke tråkke i noens bed her, men jeg klarer ikke henge med i svingene på dine resonnement. Er dette ting du suger fra eget bryst eller vil du dele med noen referanser for oss andre?
Re: Varför tog vikingatiden slut i England?
Kære Frode,
I stedet for at jeg kronologisk skal sidde og skrive op hvad der sker i de enkelte landskaber fra 1016-1070, er det måske lidt mere enkelt at spørge hvor du mener min forståelse ikke stemmer overens med din egen.
mvh
Flemming
I stedet for at jeg kronologisk skal sidde og skrive op hvad der sker i de enkelte landskaber fra 1016-1070, er det måske lidt mere enkelt at spørge hvor du mener min forståelse ikke stemmer overens med din egen.
mvh
Flemming
Re: Varför tog vikingatiden slut i England?
Jeg er kanskje spesielt fascinert av påstander som "Det hele [ie. hendelsene 1066] var avtalt på forhånd]".
Re: Varför tog vikingatiden slut i England?
En viktig sak att tänka på i maktutveckling under denna tid är att härskarna behövde framgång för att skapa framgång. De hade i Norden inga värnpliktsarméer, och troligen kunde kungarna inte tvinga särskilt många till något. Att man ändå ibland kunde skapa stora arméer berodde på att man hade haft framgång, och på att de som deltog trodde att de skulle få ut något av det.
Antropologer har studerat hur det går till i "nutida" primitiva samhällen. Hövdingar kan där uppbåda stora människoresurser så länge de kan skänka nog med gåvor o.s.v.
Det bör betyda att beredvilligheten till vikingatåg sjönk efter att Sven och Knut blev kungar i England: alltså att en nordisk här runt år 1015 bör ha varit större än en år 1070. Orsaken till det är främst att då danskarna fick makten i England avvecklades den apparat som hade använts till att ta makten där. Vi vet om Svens och Knuts härar att de fick folk inte bara ifrån Danmark. Faktum är att om man bara ska döma av thegnstenarna så är det möjligt att Västergötland bidrog med fler krigare i dessa härar än något annat landskap i Norden. Men Västergötland var inte ensamt som "icke danskt" land att sända krigare. Runstenar från många andra landskap i Sverige visar att "svenskar" deltog. Sådana krigare bör inte ha funnits att tillgå runt år 1070. Och orsaken till att de fanns runt år 1015 var i första hand att nordbor då under en generation hade deltagit i lyckade vikingatåg.
Det är därför möjligt att vikingarna runt år 1015 hade kunnat tåla högre förluster och förlorade slag, och att de ändå hade kommit tillbaka. Orsaken till det skulle återigen vara att de då skulle ha haft i färskt minne att de faktiskt kunde vara framgångsrika. I min sinnesvärld är det också självfallet ekonomisk vinst som är drivkraften bakom och lockelsen, och är det inte det så är det unga mäns äventyrslusta snarare än någon idé om att man ska upprätthålla någon form av överherravälde.
En orsak till vikingatidens slut kan därför vara nordbornas "slutliga" seger. Hur det än förhåller sig med det är det uppenbart att vi med Sven och Knut går in i ett annat skede.
Om man sedan tittar på Aethelreds kungadöme är det så att det var rikt och på många vis välorganiserat. Problemet för Aethelred var att han hade kommit till makten på ett dåligt sätt och att det för alltid gjorde hans regim något skakig. Dessutom var det för honom något svårt att mobilisera styrkor på samma vis som för oss nordbor. Även om England var mer utvecklat fanns där kvar lite av vår typ av mer primitiva samhälle. Vad det för med sig är att engelsmännen kanske inte hade samma drivkraft till försvar som nordborna hade till anfall. Ifall Norden hade varit det rika landet är det fullt möjligt att berättelsen hade varit helt annorlunda. Vi hade då kunnat få se engelska vikingar i Norden. Här kan man också tänka på Egbert, Alfred och Wessex tillväxt. Det är fullt möjligt att det var lättare för Alfred att expandera sin makt än det var för Aethelred att försvara sin, just genom att expansion är något dynamiskt där folk kan tjäna en massa.
Efter krigen runt år 1015 har vi i England en lång period med fred och man får förmoda att det med tiden ledde till ett England som var svårt att erövra. Ok, så nu lyckades ju faktiskt någon göra det, men kanske hade William mest tur?
En som jag tycker mycket läsvärd bok om denna tid är, "Swein Forkbeard's invasions and the Danish conquest of England, 991-1017" av Ian Howard.
Antropologer har studerat hur det går till i "nutida" primitiva samhällen. Hövdingar kan där uppbåda stora människoresurser så länge de kan skänka nog med gåvor o.s.v.
Det bör betyda att beredvilligheten till vikingatåg sjönk efter att Sven och Knut blev kungar i England: alltså att en nordisk här runt år 1015 bör ha varit större än en år 1070. Orsaken till det är främst att då danskarna fick makten i England avvecklades den apparat som hade använts till att ta makten där. Vi vet om Svens och Knuts härar att de fick folk inte bara ifrån Danmark. Faktum är att om man bara ska döma av thegnstenarna så är det möjligt att Västergötland bidrog med fler krigare i dessa härar än något annat landskap i Norden. Men Västergötland var inte ensamt som "icke danskt" land att sända krigare. Runstenar från många andra landskap i Sverige visar att "svenskar" deltog. Sådana krigare bör inte ha funnits att tillgå runt år 1070. Och orsaken till att de fanns runt år 1015 var i första hand att nordbor då under en generation hade deltagit i lyckade vikingatåg.
Det är därför möjligt att vikingarna runt år 1015 hade kunnat tåla högre förluster och förlorade slag, och att de ändå hade kommit tillbaka. Orsaken till det skulle återigen vara att de då skulle ha haft i färskt minne att de faktiskt kunde vara framgångsrika. I min sinnesvärld är det också självfallet ekonomisk vinst som är drivkraften bakom och lockelsen, och är det inte det så är det unga mäns äventyrslusta snarare än någon idé om att man ska upprätthålla någon form av överherravälde.
En orsak till vikingatidens slut kan därför vara nordbornas "slutliga" seger. Hur det än förhåller sig med det är det uppenbart att vi med Sven och Knut går in i ett annat skede.
Om man sedan tittar på Aethelreds kungadöme är det så att det var rikt och på många vis välorganiserat. Problemet för Aethelred var att han hade kommit till makten på ett dåligt sätt och att det för alltid gjorde hans regim något skakig. Dessutom var det för honom något svårt att mobilisera styrkor på samma vis som för oss nordbor. Även om England var mer utvecklat fanns där kvar lite av vår typ av mer primitiva samhälle. Vad det för med sig är att engelsmännen kanske inte hade samma drivkraft till försvar som nordborna hade till anfall. Ifall Norden hade varit det rika landet är det fullt möjligt att berättelsen hade varit helt annorlunda. Vi hade då kunnat få se engelska vikingar i Norden. Här kan man också tänka på Egbert, Alfred och Wessex tillväxt. Det är fullt möjligt att det var lättare för Alfred att expandera sin makt än det var för Aethelred att försvara sin, just genom att expansion är något dynamiskt där folk kan tjäna en massa.
Efter krigen runt år 1015 har vi i England en lång period med fred och man får förmoda att det med tiden ledde till ett England som var svårt att erövra. Ok, så nu lyckades ju faktiskt någon göra det, men kanske hade William mest tur?
En som jag tycker mycket läsvärd bok om denna tid är, "Swein Forkbeard's invasions and the Danish conquest of England, 991-1017" av Ian Howard.
Re: Varför tog vikingatiden slut i England?
Blandt mange forklaringer på vikinge-imperiets sammenbrud høres sjældent, at indsejlingen fra Vesterhavet til Limfjorden sandede til.
Indsejlingen havde været åben indtil for 2500 år siden, lukkedes i godt 200 år, og var åben for sejlads igen fra ca. 300 f. Kr til ca. 1100 e. Kr. Landhævning og sandflytning lukkede så igen Agger Tange frem til 1825, og i dag holdes gennemsejlingen åben ved hjælp af sandpumper.
Kong Knud den Store, født 995, konge 1018-1035, sejlede efter et erobringstogt i England over Vesterhavet og ind ved Agger Tange til Nissum Bredning, Limforden. Det var i 1027.
I 1085 samlede Kong Knud den 4. Hellige, konge 1080-1086, en stor flåde i Limfjorden for at sejle til det tabte i England. Den ventede på østenvind, men skibene kom aldrig til England. En utilfreds skare forfulgte Kong Knud fra kongsgården Børglum til Aggersborg, Viborg, Slesvig og Odense, hvor han i Skt. Albani Kirke blev dræbt 10. juli 1086. "Da sluttede vikingetiden".
Kongerne havde kunnet sejle fra trelleborgen Aggersborg (anlagt ca. 980) midt i Limfjorden og nordpå ud i Skagerak, og de har haft flere veje ud i Vesterhavet.
http://www.bremdal.com/lokal/frame2-5-2.html
Her forklares, hvordan man ved studier af muslingeskaller kan se, i hvilke perioder Limfjorden har været saltvand og dermed været åben ud til havet.
http://vikingeskibsmuseet.dk/index.php?id=712
Ifølge dette kort har jyder (jutes) sejlet ud til England gennem Limfjorden allerede omkring år 400, da romerne trak sig ud. De tre folkestammer jyder, anglere og saksere fik senere på engelsk navnet Anglo-Saxons.
http://www.bbc.co.uk/schools/anglosaxon ... ndex.shtml
Som årsag til vikingeimperiets sammenbrud må også nævnes, at vikingesønnen Knud den Store var blevet kristen og temmelig engelsk. Skt. Alban, der havde givet navn til kirken i Odense, var den første engelske martyr, død i det tredje århundrede.
Som følge af tilsandingen af forbindelsen mellem Vesterhavet og Limfjorden flyttede man i 1134 bispesædet fra Vestervig (nær Agger Tange) til Børglum længere mod nord i Jylland.
Indsejlingen havde været åben indtil for 2500 år siden, lukkedes i godt 200 år, og var åben for sejlads igen fra ca. 300 f. Kr til ca. 1100 e. Kr. Landhævning og sandflytning lukkede så igen Agger Tange frem til 1825, og i dag holdes gennemsejlingen åben ved hjælp af sandpumper.
Kong Knud den Store, født 995, konge 1018-1035, sejlede efter et erobringstogt i England over Vesterhavet og ind ved Agger Tange til Nissum Bredning, Limforden. Det var i 1027.
I 1085 samlede Kong Knud den 4. Hellige, konge 1080-1086, en stor flåde i Limfjorden for at sejle til det tabte i England. Den ventede på østenvind, men skibene kom aldrig til England. En utilfreds skare forfulgte Kong Knud fra kongsgården Børglum til Aggersborg, Viborg, Slesvig og Odense, hvor han i Skt. Albani Kirke blev dræbt 10. juli 1086. "Da sluttede vikingetiden".
Kongerne havde kunnet sejle fra trelleborgen Aggersborg (anlagt ca. 980) midt i Limfjorden og nordpå ud i Skagerak, og de har haft flere veje ud i Vesterhavet.
http://www.bremdal.com/lokal/frame2-5-2.html
Her forklares, hvordan man ved studier af muslingeskaller kan se, i hvilke perioder Limfjorden har været saltvand og dermed været åben ud til havet.
http://vikingeskibsmuseet.dk/index.php?id=712
Ifølge dette kort har jyder (jutes) sejlet ud til England gennem Limfjorden allerede omkring år 400, da romerne trak sig ud. De tre folkestammer jyder, anglere og saksere fik senere på engelsk navnet Anglo-Saxons.
http://www.bbc.co.uk/schools/anglosaxon ... ndex.shtml
Som årsag til vikingeimperiets sammenbrud må også nævnes, at vikingesønnen Knud den Store var blevet kristen og temmelig engelsk. Skt. Alban, der havde givet navn til kirken i Odense, var den første engelske martyr, død i det tredje århundrede.
Som følge af tilsandingen af forbindelsen mellem Vesterhavet og Limfjorden flyttede man i 1134 bispesædet fra Vestervig (nær Agger Tange) til Børglum længere mod nord i Jylland.
-
Markus Holst
- C Skalman
- Inlägg: 16730
- Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
- Ort: Västergötland
- Kontakt:
Re: Varför tog vikingatiden slut i England?
Jag är på intet vis lika påläst som de andra herrarna i denna diskussion, men nill ändå slänga in vad jag en gång har läst om saken, måhända var det Mats G Larsson som skrev?
Härjningstågen mot England, alltså danagälden och liknande, tog slut eftersom man med kyrkans hjälp lärde sig att driva in skatt inom riket. Det var ett enklare och mindre kostsamt sätt att upprätthålla en förmögenhet.
Riktigheten i detta påstpående vill jag inte spekulera i.
Härjningstågen mot England, alltså danagälden och liknande, tog slut eftersom man med kyrkans hjälp lärde sig att driva in skatt inom riket. Det var ett enklare och mindre kostsamt sätt att upprätthålla en förmögenhet.
Riktigheten i detta påstpående vill jag inte spekulera i.
Re: Varför tog vikingatiden slut i England?
Mange vikinger fra Stockholm-området rejste til England for at plyndre. Der findes i Yttergärde i Uppland en runesten for en af deltagerne ved navn Ulf. Han var med i årene omkring 1000.
Om hans rejser står, at "Ulf tog tre gange geld i England. Den første betalte Tosti. Så betalte Torkel. Så betalte Knud".
http://en.wikipedia.org/wiki/England_Runestones#U_344
Ulf har utvivlsomt sejlet til England, men hvilken vej tog han?
Der findes ikke overvældende mængder af forslag til, at han er sejlet gennem Limfjorden og ud i Vesterhavet/Nordsøen ved Agger Tange. Forskerne synes ellers velorienteret om mange sider af vikingetiden.
"Selv om skibene kunne klare det åbne hav, holdt man sig almindeligvis til relativt kystnære ruter, som man altid havde gjort. Man havde ikke større mængder forsyninger om bord, for der var ofte mulighed for at skaffe sig vand og føde på kysterne. Den korteste rute mellem Danmark og England tog ikke mere end 36 timer". (Kilde: Vikingerne, af Tony Allan, 2002)
En anden bog, (Vikingetiden i Danmark, af Frank Birkebæk, 2003), omtaler dog et par landsbyer ved Limfjorden. Aggersborg-landsbyen eksisterede cirka 700-1000. Sebbersund etableredes i det 7. århundrede og blev nedlagt "på det efterhånden klassiske tidspunkt" omkring 1100, "idet der netop på ophørstidspunktet sker væsentlige ændringer i Limfjordstrafikken på grund af tilsandinger ved Thyborøn" (side 46). Ligeledes omtales Lindholm Høje ved Aalborg, der var bebygget fra 600-tallet til 1000-tallet.
Har Ulf røvet og plyndret under turen i Limfjorden?
Højdepunktet i Danmarks indflydelse i vikingetiden lå i årene omkring 1000 og omfattede et enkelt kongedynasti i fem generationer.
Heller ikke bogen (Vikingernes vide verden, af Richard Hall, 2002) nævner Limfjorden. Det oplyses kun, at "Når vikingerne sejlede mod syd fra Danmark langs kysten passerede de Frisland". I 1066 blev en norsk vikingekonge besejret i et stort slag ved Stamford Bridge, og 1066 nævnes af og til som slutning på vikingeæraen. Danske vikinger plyndrede imidlertid York, en af Englands to største byer, igen i 1069, 1070 og 1075, "mens en planlagt invasion i 1085 blev afblæst og truslen om et skandinavisk kup forsvandt", skriver forfatteren.
Og i 1085 lå som ovenfor nævnt en gigantisk flåde i den vestlige del af Limfjorden, parat til togt. Formentlig kunne skibene ikke komme ud i havet. Hvorefter den krigeriske danske del af vikingetiden sluttede.
I 980 havde kong Harald Blåtand anlagt en gigantisk borg ved Limfjorden.
http://da.wikipedia.org/wiki/Aggersborg
Lindholm Høje rummer en vikingegravplads.
http://www.denstoredanske.dk/@api/deki/ ... 76.501.jpg
Om hans rejser står, at "Ulf tog tre gange geld i England. Den første betalte Tosti. Så betalte Torkel. Så betalte Knud".
http://en.wikipedia.org/wiki/England_Runestones#U_344
Ulf har utvivlsomt sejlet til England, men hvilken vej tog han?
Der findes ikke overvældende mængder af forslag til, at han er sejlet gennem Limfjorden og ud i Vesterhavet/Nordsøen ved Agger Tange. Forskerne synes ellers velorienteret om mange sider af vikingetiden.
"Selv om skibene kunne klare det åbne hav, holdt man sig almindeligvis til relativt kystnære ruter, som man altid havde gjort. Man havde ikke større mængder forsyninger om bord, for der var ofte mulighed for at skaffe sig vand og føde på kysterne. Den korteste rute mellem Danmark og England tog ikke mere end 36 timer". (Kilde: Vikingerne, af Tony Allan, 2002)
En anden bog, (Vikingetiden i Danmark, af Frank Birkebæk, 2003), omtaler dog et par landsbyer ved Limfjorden. Aggersborg-landsbyen eksisterede cirka 700-1000. Sebbersund etableredes i det 7. århundrede og blev nedlagt "på det efterhånden klassiske tidspunkt" omkring 1100, "idet der netop på ophørstidspunktet sker væsentlige ændringer i Limfjordstrafikken på grund af tilsandinger ved Thyborøn" (side 46). Ligeledes omtales Lindholm Høje ved Aalborg, der var bebygget fra 600-tallet til 1000-tallet.
Har Ulf røvet og plyndret under turen i Limfjorden?
Højdepunktet i Danmarks indflydelse i vikingetiden lå i årene omkring 1000 og omfattede et enkelt kongedynasti i fem generationer.
Heller ikke bogen (Vikingernes vide verden, af Richard Hall, 2002) nævner Limfjorden. Det oplyses kun, at "Når vikingerne sejlede mod syd fra Danmark langs kysten passerede de Frisland". I 1066 blev en norsk vikingekonge besejret i et stort slag ved Stamford Bridge, og 1066 nævnes af og til som slutning på vikingeæraen. Danske vikinger plyndrede imidlertid York, en af Englands to største byer, igen i 1069, 1070 og 1075, "mens en planlagt invasion i 1085 blev afblæst og truslen om et skandinavisk kup forsvandt", skriver forfatteren.
Og i 1085 lå som ovenfor nævnt en gigantisk flåde i den vestlige del af Limfjorden, parat til togt. Formentlig kunne skibene ikke komme ud i havet. Hvorefter den krigeriske danske del af vikingetiden sluttede.
I 980 havde kong Harald Blåtand anlagt en gigantisk borg ved Limfjorden.
http://da.wikipedia.org/wiki/Aggersborg
Lindholm Høje rummer en vikingegravplads.
http://www.denstoredanske.dk/@api/deki/ ... 76.501.jpg
Re: Varför tog vikingatiden slut i England?
Gennem en stor del af 900-årene fik mange skandinaver slukket deres sølvtørst i Østeuropa. Mulighederne for at slippe godt fra vikingetogter i England var heller ikke store, så her var der forholdsvis fredeligt for nordiske vikinger. Men omkring 970-980 skiftede billedet. Tilgangen af islamisk sølv holdt ret pludseligt op omkring 970, og i 980 dukkede vikingerne igen op på Englands syd- og vestkyst.
Mange andre end Ulf fra Yttergärde i Uppland rejste i retning af England, men alle nåede ikke så langt. På en runesten i Husby-Lyhundra i Uppland mindes fire mænd deres broder Svend, der døde i Jylland, da han skulle fare til England.
For 20 år siden havde man fundet 3300 engelske mønter i Norge, 5300 i Danmark og 34.000 i Sverige - selv om man selvfølgelig ikke af disse tal kan udlede antallet af deltagende vikinger fra de forskellige områder.
"Turen fra Limfjordens munding til Tynemouth (Newcastle) kunne gøres på godt halvandet døgn under optimale forhold. Limfjorden må have været den sikreste rute for skibe mellem Vesteuropa og Østersøområdet".
(Kilde:Vikingernes Verden, af professor Else Roesdahl, Århus Universitet).
Der er her i 2009 fundet 51 skeletter af "invading Danes" ved Weymouth i det sydligste England. Engelske medier kalder dem danskere, men er det korrekt? Kunne de henrettede mænd ikke være fra "Stockholm" eller "Oslo" lige så vel som de kunne være fra "København"? Skeletterne er dateret 890-1030, idet "experts have used radiocarbon dating to investigate the decapitated skulls from the Weymouth Relief Road, on Ridgeway Hill near Weymouth, placing them in a bloody period of clashes between the resident rulers and invading Danes".
Blev alle skandinaver, de nordiske folk, dengang ikke kaldt "danes"? Kan englændere i dag høre forskel på de nordiske sprog?
http://www.culture24.org.uk/history/arc ... y/art70748
Max Vinner skriver i "Med vikingen som lods" i slutkapitlets overskrift:
Skibsted Fjord - her slutter vikingetiden.
Det var i 1085, da flåden ikke kom ud på sit erobringstogt.
Skibsted Fjord er en vig i den vestlige Limfjord.
Mange andre end Ulf fra Yttergärde i Uppland rejste i retning af England, men alle nåede ikke så langt. På en runesten i Husby-Lyhundra i Uppland mindes fire mænd deres broder Svend, der døde i Jylland, da han skulle fare til England.
For 20 år siden havde man fundet 3300 engelske mønter i Norge, 5300 i Danmark og 34.000 i Sverige - selv om man selvfølgelig ikke af disse tal kan udlede antallet af deltagende vikinger fra de forskellige områder.
"Turen fra Limfjordens munding til Tynemouth (Newcastle) kunne gøres på godt halvandet døgn under optimale forhold. Limfjorden må have været den sikreste rute for skibe mellem Vesteuropa og Østersøområdet".
(Kilde:Vikingernes Verden, af professor Else Roesdahl, Århus Universitet).
Der er her i 2009 fundet 51 skeletter af "invading Danes" ved Weymouth i det sydligste England. Engelske medier kalder dem danskere, men er det korrekt? Kunne de henrettede mænd ikke være fra "Stockholm" eller "Oslo" lige så vel som de kunne være fra "København"? Skeletterne er dateret 890-1030, idet "experts have used radiocarbon dating to investigate the decapitated skulls from the Weymouth Relief Road, on Ridgeway Hill near Weymouth, placing them in a bloody period of clashes between the resident rulers and invading Danes".
Blev alle skandinaver, de nordiske folk, dengang ikke kaldt "danes"? Kan englændere i dag høre forskel på de nordiske sprog?
http://www.culture24.org.uk/history/arc ... y/art70748
Max Vinner skriver i "Med vikingen som lods" i slutkapitlets overskrift:
Skibsted Fjord - her slutter vikingetiden.
Det var i 1085, da flåden ikke kom ud på sit erobringstogt.
Skibsted Fjord er en vig i den vestlige Limfjord.
-
Markus Holst
- C Skalman
- Inlägg: 16730
- Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
- Ort: Västergötland
- Kontakt:
Re: Varför tog vikingatiden slut i England?
Vill bara tacka Jens för de långa och intressanta inläggen. Nog är det riktigt att engelsmännen nog inte ens då kunde höra skillnad på olika nordiska dialekter, speciellt som dessa nog var mindre skilda åt då. Möjligen talas detta emot av att skillnaden mellan skandinaviska och engelska var mindre då, men .... nej. betänkandes att svenskar idag inte hör (ens märker) skillnad på olika danska eller norska dialekter, eller, förmodar jag, tvärtom, håller jag med dig på den punkten.
Inget i artikeln anger heller att det skulle röra sig om en slaktad invaderande styrka. Eftersom alla verkar "decapitated", alltså halshuggna, måste det förvisso vara ett avdagatagande av ett större antal fångar, Åldern tyder ju på krigare, med ett fåtal äldre officerare. So far so good, men kan det inte vara saxare som ligger där, dekapiterade av angriparna? Det verkar ju inte finnas några sidofynd i form av kläder eller vapen som kan bestämma "naionaliteten". En DNA-analys lär väl inte säga så mycket då engelsmännen väl redan då var rätt nära släkt med nordborna, efter flera generationers kolonisation? Eller är jag kanske ute och cyklar där? Kanske Weymoth ligger utanför danelagen?
Kanske OT för tråden, men vet någon hur stort upptagnignsområde ett enskilt vikingatåg hade? Om jag förstått saken rätt kunde man segla i mer än hundra skepp samtidigt, varför väl rekryteringen knappast kan ha skett lokalt, utan genom samverkan av flera "hövdingar". Kanske räcker nuvarande landgränser inte till som rekryteringsområde? Var vikingatågen kanske i viss mån samnordiska projekt, vilket än mer omöjliggör att kalla den för danska, eller svenska, eller vad de nu kallas.
Inget i artikeln anger heller att det skulle röra sig om en slaktad invaderande styrka. Eftersom alla verkar "decapitated", alltså halshuggna, måste det förvisso vara ett avdagatagande av ett större antal fångar, Åldern tyder ju på krigare, med ett fåtal äldre officerare. So far so good, men kan det inte vara saxare som ligger där, dekapiterade av angriparna? Det verkar ju inte finnas några sidofynd i form av kläder eller vapen som kan bestämma "naionaliteten". En DNA-analys lär väl inte säga så mycket då engelsmännen väl redan då var rätt nära släkt med nordborna, efter flera generationers kolonisation? Eller är jag kanske ute och cyklar där? Kanske Weymoth ligger utanför danelagen?
Kanske OT för tråden, men vet någon hur stort upptagnignsområde ett enskilt vikingatåg hade? Om jag förstått saken rätt kunde man segla i mer än hundra skepp samtidigt, varför väl rekryteringen knappast kan ha skett lokalt, utan genom samverkan av flera "hövdingar". Kanske räcker nuvarande landgränser inte till som rekryteringsområde? Var vikingatågen kanske i viss mån samnordiska projekt, vilket än mer omöjliggör att kalla den för danska, eller svenska, eller vad de nu kallas.
Re: Varför tog vikingatiden slut i England?
Jo, du har ret. Jeg var påvirket af danske mediers behandling af sagen.Markus Holst skrev:Inget i artikeln anger att det skulle röra sig om en slaktad invaderande styrka. Eftersom alla verkar "decapitated", alltså halshuggna, måste det förvisso vara ett avdagatagande av ett större antal fångar, Åldern tyder ju på krigare, med ett fåtal äldre officerare. So far so good, men kan det inte vara saxare som ligger där, dekapiterade av angriparna?
Mistanke om 51 danske lig i massegrav
http://www.berlingske.dk/article/200907 ... /90731078/
http://nyhederne.tv2.dk/article.php/id- ... 1.html?rss
http://politiken.dk/videnskab/article759628.ece
Weymouth ligger på sydkysten mellem Portsmouth og Plymouth.
Re: Varför tog vikingatiden slut i England?
De hade troligen ingen större koll på dialekter mer än att de troligen kunde avgöra om någon var en "nordbo" född och uppvuxen på öarna. Språken var också mycket nära varandra och det finns seriösa forskare som menar att man kanske ska betrakta det som samma språk fram till runt år 1200.Markus Holst skrev:Vill bara tacka Jens för de långa och intressanta inläggen. Nog är det riktigt att engelsmännen nog inte ens då kunde höra skillnad på olika nordiska dialekter, speciellt som dessa nog var mindre skilda åt då. Möjligen talas detta emot av att skillnaden mellan skandinaviska och engelska var mindre då, men .... nej. betänkandes att svenskar idag inte hör (ens märker) skillnad på olika danska eller norska dialekter, eller, förmodar jag, tvärtom, håller jag med dig på den punkten.
Inget i artikeln anger heller att det skulle röra sig om en slaktad invaderande styrka. Eftersom alla verkar "decapitated", alltså halshuggna, måste det förvisso vara ett avdagatagande av ett större antal fångar, Åldern tyder ju på krigare, med ett fåtal äldre officerare. So far so good, men kan det inte vara saxare som ligger där, dekapiterade av angriparna? Det verkar ju inte finnas några sidofynd i form av kläder eller vapen som kan bestämma "naionaliteten". En DNA-analys lär väl inte säga så mycket då engelsmännen väl redan då var rätt nära släkt med nordborna, efter flera generationers kolonisation? Eller är jag kanske ute och cyklar där? Kanske Weymoth ligger utanför danelagen?
Kanske OT för tråden, men vet någon hur stort upptagnignsområde ett enskilt vikingatåg hade? Om jag förstått saken rätt kunde man segla i mer än hundra skepp samtidigt, varför väl rekryteringen knappast kan ha skett lokalt, utan genom samverkan av flera "hövdingar". Kanske räcker nuvarande landgränser inte till som rekryteringsområde? Var vikingatågen kanske i viss mån samnordiska projekt, vilket än mer omöjliggör att kalla den för danska, eller svenska, eller vad de nu kallas.
Det finns annat man kan mäta på än DNA. En varelse samlar under sin levnad på sig olika isotoper från omgivningen. De lagras bland annat i tänder. Rent teoretiskt skall det alltså vara möjligt att kunna avgöra tämligen exakt var en människa är född och uppvuxen. Det blir lite som ett fingeravtryck. Emellertid existerar det i praktiken förstås en massa svårigheter.
Det är rimligt att anta att vikingatåg från Sven Tveskäggs tid och framåt samlade folk från åtminstone hela Norden. Jag framförde ju ett argument ovan enligt vilket ett svenskt landskap kanske skickade mer krigare än något danskt landskap. Dessa utfärder var inte bundna av nutida landgränser.