Mansnamn Harja på runsten

Diskussioner kring händelser under nordisk forntid & vikingatid.
Användarvisningsbild
Jouppe
Medlem
Inlägg: 215
Blev medlem: 02 feb 2008 11:28
Ort: Borgå, Östra Nyland

Mansnamn Harja på runsten

Inlägg av Jouppe » 05 sep 2008 16:07

Förleden i namnet Harja-walda-z > Harald är vanlig på runstenar kombinerad med bl.a -wulfa-z

Enligt en litteraturhänvisning jag hittat (sid. 12 i Personnamn 1947. Nordisk Kultur VII. Utgiven av Assar Janzén. Stockholm, Oslo, Köpenhamn. Artikelförfattare Ivar Lindquist, Assar Janzén, Rikard Hornby m.fl.) har namnet också uppträtt som ett enledat namn harja (i ackusativ??).

Vet någon vilken runsten det är frågan om och huruvida den är daterad?

Jurgen Wullenwever
Medlem
Inlägg: 1216
Blev medlem: 12 nov 2006 00:46
Ort: Närke

Re: Mansnamn Harja på runsten

Inlägg av Jurgen Wullenwever » 05 sep 2008 21:00

Runtextdatabasen verkar säga att det borde vara den danska inskriften DR 207, hvilken består av blott detta "harja" och den borde i så fall vara från urnordisk tid, alltså före år 800, och i detta fall hänförd till åren 150-200 e kr f, enligt upplysningen nedan. Det är tydligen inte en sten, utan en kam.

DR 207 U
harja
Harja.
Harja.


DR 207 U
Plats: Vimose
Socken: Næsbyhoved Broby sn
Härad: Odense hd, Fyn
Placering: Nationalmuseet (22657)
Period/Datering: U 150-200
Material/Föremål: kam av ben
Referens: Se även Stoklund 1995:333; K 26.

Bild och en liten text finns på denna sida:
http://www.christerhamp.se/runor/gamla/dr/dr207.html

Där hänvisas ock till stenen Sö 32, med både urnordisk och vikingatida inskrift:

Sö 32 U/V
§A harija ÷ leugaz
§B skanmals auk × olauf × þau × litu × kiara × merki × þausi × eftiR × suain × faþur × sin kuþ × hialbi salu hans
§A Harja, Leugaz
§B Skammhals ok Ólôf þau létu gera merki þessi eptir Svein, fôður sinn. Guð hjalpi sálu hans.
§A Harja, Leugaz
§B Skammhals ok Olof þau letu gæra mærki þausi æftiR Svæin, faður sinn. Guð hialpi salu hans.

Sö 32 U/V
Plats: Skåäng
Socken: Vagnhärads sn
Härad: Hölebo hd
Koordinater: 6539100.1593550
Fornlämningsnr.: 65
Period/Datering: §A=U, §B=V
Stilgruppering: Fp
Material/Föremål: runsten, granit
Övrigt: Rest 1956.
Referens: K 85
Bildlänk: http://www.raa.se/kmb/showdetails.asp?id=114439

Användarvisningsbild
Jouppe
Medlem
Inlägg: 215
Blev medlem: 02 feb 2008 11:28
Ort: Borgå, Östra Nyland

Re: Mansnamn Harja på runsten

Inlägg av Jouppe » 07 sep 2008 21:37

Jurgen Wullenwever skrev:Runtextdatabasen verkar säga att det borde vara den danska inskriften DR 207, hvilken består av blott detta "harja" och den borde i så fall vara från urnordisk tid, alltså före år 800, och i detta fall hänförd till åren 150-200 e kr f, enligt upplysningen nedan. Det är tydligen inte en sten, utan en kam.
Hoppsan. Harja är också finska och betyder 'borste!! :lol:
Uppenbart ett sammanträffande i det här sammanhanget. Inget annat passar ju...
Jurgen Wullenwever skrev: Där hänvisas ock till stenen Sö 32, med både urnordisk och vikingatida inskrift:

Sö 32 U/V
§A harija ÷ leugaz
Bildlänken är visst korrupt men här finns fina bilder:
http://www.runebru.se/Thomas%20runstens ... F6_32.html
http://www.christerhamp.se/runor/gamla/so/so32.html

Vet du varför "Harja" inte har ett nominativmärke -z som "Leugaz" har? Har vi att göra med något annat än en maskulin ja-stam?
Någonslags n-stam?

Användarvisningsbild
Odinkarr
Medlem
Inlägg: 659
Blev medlem: 16 jan 2007 13:44
Ort: Bøtø Nor, Falster

Re: Mansnamn Harja på runsten

Inlägg av Odinkarr » 08 sep 2008 02:32

En af de ting jeg i mange år undrede mig over var hvorfor der i de nye kongeriger i Britannien opstår en tilsyneladende ny titel "Bretwalda" (vælder af Britannien) for de ætter der udvandrer fra de gamle kongeriger fra år 448 og 50 år frem.

Løsningen til denne gåde mener jeg findes i at vore egne herskere i samtiden var "Hariwalda" (Hærvælder), hvorfra senere udvikles "heraldik" og "Harald". Da de nye kongeriger er underlagt de gamle kongeriger helt frem til Knud den Store's kroning i England år 1016, er "Bretwalda" ganske enkelt en undertitel af "Hariwalda".

Vi har et eksempel på brugen af ”Hariwalda” i den tidligste longobardiske lovkode, der kendes som ”Edictum Rothari” (Edictus Rothari, Edictum Rotharis, Edictus Langobardorum) og udstedes af Kong Rothari år 643 e.Kr. Loven blev vedtaget af longobardernes thing, kaldet ”gairethinx” (spyd (hær) + thing). I Prologen’s kongeliste forekommer denne konge af Longobarderne:

”Sextusdecimus Hariwald, ex genere caupus”

eller

”16. [kong] Hariwald, fra Herre byrd”


Det mærke, og den heraldik, kongen bar på sit bryst - hans eller hendes ID-kort - har vi beskrevet i Völuspá (vers 61, Ældre Edda), der siger:

Þar muno eptir
undrsamligar
Gullnar töflor
í grasi finnaz,
þærs í árdaga
áttar höfðo.

som jeg oversætter til:

Der skal da atter
(for)underlige
gyldne tavler
i græsset findes,
på brysterne i olddage
ætter havde.


Vi har mange af disse Gyldne Tavler på Nationalmuseerne i København, Oslo og Stockholm. De er typisk grupperet i den gruppe af guldmedaljer vi misvisende kalder Brakteater.

Guldskillingen fra Tjurkö, Blekinge fra år 385-670 e.Kr. siger i Ældre Futhark:

”wurte runoR an walhakurne. heldaR kunimu(n)diu”

Som jeg oversætter til:

”gjorde runer på walhakurne. Holder slægtsbeskytter”


mvh

Flemming

Jurgen Wullenwever
Medlem
Inlägg: 1216
Blev medlem: 12 nov 2006 00:46
Ort: Närke

Re: Mansnamn Harja på runsten

Inlägg av Jurgen Wullenwever » 08 sep 2008 11:51

Jouppe skrev: Vet du varför "Harja" inte har ett nominativmärke -z som "Leugaz" har? Har vi att göra med något annat än en maskulin ja-stam?
Någonslags n-stam?
Själv är jag för ögonblicket inte kapabel att hysa någon uppfattning i den frågan. Lena Peterson skriver i sitt lexikon över urnordiska personnamn (http://www.sofi.se/images/NA/pdf/urnord.pdf) att det rör sig om en kortform till namn med antingen förleden hari-/harja- eller efterleden -harjaz. Det finns en del litteraturhänvisningar där.

Jotuni
Medlem
Inlägg: 297
Blev medlem: 02 jan 2007 23:30
Ort: Suomi

Re: Mansnamn Harja på runsten

Inlägg av Jotuni » 08 sep 2008 22:13

Jouppe skrev:
Jurgen Wullenwever skrev:Runtextdatabasen verkar säga att det borde vara den danska inskriften DR 207, hvilken består av blott detta "harja" och den borde i så fall vara från urnordisk tid, alltså före år 800, och i detta fall hänförd till åren 150-200 e kr f, enligt upplysningen nedan. Det är tydligen inte en sten, utan en kam.
Hoppsan. Harja är också finska och betyder 'borste!! :lol:
Uppenbart ett sammanträffande i det här sammanhanget. Inget annat passar ju...
Harja betyder också kam och låter naturligt att man skrev på kam, att det är kam (harja).

Protogermanic ord *harjatuga betyder krigare eller krigsledare, men på finska *harja-tuga låter som harja-tukka eller borste/kam-hår.

Romerska soldaterna hade borste/kam-hår (harja-tukka) som i den här bilden:


Bild

Tydligen finnar såg romerska såldater och började kalla dem "harjatukka" (borste-hår) på finska.

-

Samequeen
Utsparkad
Inlägg: 118
Blev medlem: 18 dec 2007 15:21
Ort: Vahtjer

Re: Mansnamn Harja på runsten

Inlägg av Samequeen » 10 sep 2008 12:00

Jotuni skrev:
Jouppe skrev:
Jurgen Wullenwever skrev:Runtextdatabasen verkar säga att det borde vara den danska inskriften DR 207, hvilken består av blott detta "harja" och den borde i så fall vara från urnordisk tid, alltså före år 800, och i detta fall hänförd till åren 150-200 e kr f, enligt upplysningen nedan. Det är tydligen inte en sten, utan en kam.
Hoppsan. Harja är också finska och betyder 'borste!! :lol:
Uppenbart ett sammanträffande i det här sammanhanget. Inget annat passar ju...
Harja betyder också kam och låter naturligt att man skrev på kam, att det är kam (harja).

Protogermanic ord *harjatuga betyder krigare eller krigsledare, men på finska *harja-tuga låter som harja-tukka eller borste/kam-hår.

Romerska soldaterna hade borste/kam-hår (harja-tukka) som i den här bilden: Se föregående (min anm S)


Tydligen finnar såg romerska såldater och började kalla dem "harjatukka" (borste-hår) på finska.

-
Hihihi! På min samiska betyder "hár'je" bergås, ryggborst, ryggfena på aborre, man på djur (hästar tex). Takås också förresten.

Så har vi också hár'janit vänja sig, bli van, hár'jitus sed, bruk, (övning)... hár'jituvvat bli övad, övas.

Aj,aj, aj...vi har också duog'got som betyder tova ihop sig (om hår). Alltså har'jeduog'ge blir hoptovad man, liknar alltså borsten på romarens hjälm. :idea:

Äääh! Måste lägga till: Vi har duogen vilket betyder besittning eller under någons befogenhet. Alltså kan man lägga ihop sed, övning och besittning eller befogenhet .

Jotuni
Medlem
Inlägg: 297
Blev medlem: 02 jan 2007 23:30
Ort: Suomi

Re: Mansnamn Harja på runsten

Inlägg av Jotuni » 10 sep 2008 16:08

Det låter som Harja tycks vara personnamn men kaske det är bara vad det betyder på finska och samiska.

Andra ord som är okanda är t.e "alu", "lathu" och "laukar".


Bild

"Här finns texten ALU LAUKAR och jämfört med andra förekomster betyder det ungeför "Börja Laukar/ Börja Flöda" Vi kan inte förvänta oss att man hade samma språk eller samma beteckningar på s.k. gudar som vi har. "
http://www.catshaman.com/s251brakt/0brakbt1.htm

Vad kan man säga? Börja är på finska "alkaa" och samiska "aĺge" och på estniska "alg" (gen. "alu"). Finska ordet "laukka" är galopp och flöda på svenska. Altså man kan tolka texten på braktaten ovan med finska "alkaa laukata", "börja gallopera".

Bild

Var är löken?
"LATHU LAUKAR ::: GAKAR ALU
Min matematiklärare uppmanade oss alltid att efterkolla och fråga oss om vi kommit fram till rimligt svar på en uppgift. Tidigare forskare har stannat för att LAUKAR betyder "lök" och som förekommer minst 9 gångar i tidiga texter. Detta trots att lök ej förekommer i bild en enda gång på 450 olika brakteater med ett 60-tal symboler. Det finns all anledning att fråga om svaret är rimligt och kolla hur det förekommer i kompositionerna."
http://freepages.history.rootsweb.ances ... laukar.htm

Finska ordet "latu" (Proto: *lađV) har gamla betydelsen gravyr. Altså man kan tolka LATHU LAUKAR ::: GAKAR ALU som "gravyr flöder ::: gakar (?) börjar".

En mera.

Bild

"Enkel "keltisk solryttare" från Aars Nordjylland med texten LAUKAR." http://freepages.history.rootsweb.ances ... laukar.htm

Laukar = finska "laukata" och gallopera på svenska. Du ser hästen som galloperar på braktaten

-

Användarvisningsbild
Odinkarr
Medlem
Inlägg: 659
Blev medlem: 16 jan 2007 13:44
Ort: Bøtø Nor, Falster

Re: Mansnamn Harja på runsten

Inlägg av Odinkarr » 10 sep 2008 18:10

"alu" (kendes også i formen "ala") er det mest benyttede afsluttende ord i en magisk formel. Ordet betyder ”Voks!, Gro!”. En af de ekstremt spændende sproglige udviklinger fra ”ala” er ”aldin” (oldnordisk, ”spiselig træfrugt”) til gammeldansk ”aldæn” til nudansk ”olden”. Tamsvin måtte, som vildsvin, normalt selv finde føden og det gjorde vi ved at ”drive Svinene paa Olden”, dvs. man drev dem ud i skoven for at finde bog (Bøgeolden) fra Bøgetræer og agern fra egetræer. I sin oprindelige form betegner ”aldin”, som det fornsvenske ”alda”, alle frugtbærende træer i skoven, jvf. ”aldinskógr” (skov af frugttræer).


"LaukaR" er runen med lyværdi "l" skrevet fuldt ud for at opnå den beskyttende virkning.

På nogle af vore guldskillinger fra år 385-670 e.Kr. har vi indskriften ”laukaR”, der betyder ”sø, hav” (i dag ”lake” på engelsk). En indskrift med ”laukaR” skal give ejermanden (m/k) beskyttelse mod uheld under tog til søs.

Det har jeg kigget lidt på i mit afsnit "LaukaR-runens beskyttelse af søens folk":

http://www.verasir.dk/show.php?file=cha ... l#toc148-1

Guldskillingen med gøgen fra Skåne har jeg kigget lidt på.

Bild


Guldskilling fra år 385-670 e.Kr. fundet et ukendt sted i Skåne (DR BR67). Der findes et tilsvarende eksempel i Oldsakssamlingen i Oslo købt fra møntsamler G.F. Timm efter hans død 1829. Billedmotivet går igen på flere guldskillinger fra Skåne og Lellinge Kohave, Præstø. Alle bærer Skjoldunge-ættens grundmærke, den opadvendte trekant. Indskriften lyder i Ældre Futhark (venstre mod højre):


”laþu laukaR gakaR alu”


”laþu” bliver til det oldnordiske ”laða” med betydningen “overvinder/tiltrækker/indbyder”.
”laukaR” er en henvisning til runen *laukaR, hvis betydning er ”sø, hav”, og som beskyttende rune giver beskyttelse mod uheld under tog til søs (se afsnittet ”LaukaR-runens beskyttelse af søens folk”).
”gakaR” mener jeg er fra ”Gauk/Geac” (oldnordisk/oldengelsk) eller ”Gøgen”.
”alu” fra "ala" eller ”Gro!” er det afsluttende ord ved afsigelsen af en magisk formel.

Det er forbindelsen mellem Gøgen og Sommerens komme, der er nøglen til forståelsen af denne beskyttende sætning. Når vi samtidigt ser Solhjulet med solstråler afbildet sammen med menneske og hest, må det være det bedre vejrlig, som Gøgen ved sin kommen byder hid. Solhjulet er benyttet for at vise Solen i bevægelse, som et tandhjul passer ind i et andet tandhjul, og vejrliget forandres. Gøgen bringer derfor *laukaR-runen, og dens beskyttende virkning, med sig. Derfor vælger jeg følgende oversættelse til nudansk:


”Gøgen byder *laukaR Gro!”


Billedkilde: Mogens B. Mackeprang: De Nordiske Guldbrakteater (1952, planche 5:1)


mvh

Flemming

Jotuni
Medlem
Inlägg: 297
Blev medlem: 02 jan 2007 23:30
Ort: Suomi

Re: Mansnamn Harja på runsten

Inlägg av Jotuni » 10 sep 2008 21:40

Odinkarr skrev: ”laþu laukaR gakaR alu”

”Gøgen byder *laukaR Gro!”


Billedkilde: Mogens B. Mackeprang: De Nordiske Guldbrakteater (1952, planche 5:1)
Flemming
Intressant.

Det finns mera:

laþu laukaR. gakaR alu
gakaR is interpreted as gauka, ‘the cuckoo bird’.
‘Laukaz evocation. magic cuckoo’
http://www.nordic-life.org/nmh/Krause2.htm

-
"Lathu Laukar Gakar alu" could be translated "Load Laukar … "Go Time/ Sun"
http://freepages.history.rootsweb.ances ... unetxt.htm
-
LADU LAUKAR GAKAR ALU
lad helbredelse gå
lass Heilung gehen
let healing go
http://www.sitecenter.dk/schleu.dk/site ... kschleudk/

Om gaukar är kauka(a) på finska (fjärran) skulle LATHU LAUKAR ::: GAKAR ALU betyda på nyfinska "latu laukkaa ::: kaukaa alkaa" som å svenska betyder "gravyren flöder ::: från fjärran det börjar". Finska "latu" betyder också skidspår. Är det möjligt att mannen på brackaten skider (han springer men har han skidor) så skulle texten betyda "skidspåren flöder ::: från fjärran det börjar".

Bild

-

Samequeen
Utsparkad
Inlägg: 118
Blev medlem: 18 dec 2007 15:21
Ort: Vahtjer

Re: Mansnamn Harja på runsten

Inlägg av Samequeen » 11 sep 2008 19:21

Jag har två bra böcker som handlar om brakteatrarna. Den äldste heter ”Guldbrakteatrarna från Nordens folkvandringstid” av Herje (Harje, hrm!!) Öberg 1942, och den andra är ”Guldets magi i saga och verklighet”, redaktör Anita Knape. Statens Hist. Museum 1994.
I bägge är man överens om att (det troliga) ursprunget, till de smycken som brakteatrarna är, är att romerska kejsaren delade ut medaljer till germanska hövdingar som slogs för kejsaren, ca 300 eKr.
Medaljerna hade en bild av kejsaren till häst och någon text runt kanterna. Druvklasar vid upphängningen. Kejsaren hade ett diadem på huvudet (imperatordiadem). På baksidan av medaljen visas kejsaren, när han dödar en fiende. Kejsaren hade gudomlig status.

Brakteatrarnas häst har inte från början när man började kopiera medaljerna alltid varit en häst, utan ett behornat djur, en tjur kanske.

Man har funnit en brakteat i Ramdala på ön Senoren, i Blekinge, som är en nästan exakt kopia på en romersk medalj. Men vissa saker visar att den är en avbildning.

Bland de äldsta man funnit (Tunalund, Hjälsta, Uppland), ser man på framsidan en bröstbild av en person i profil. Klädedräkten/manteln slutar i ett fågelhuvud. Det ser ut som om fågeln hamnat upp och ner och håller sig fast i axeln på figuren. Benen i vädret. Texten har helt missuppfattats av konstnären och är någon sorts tecken bara som liknar bokstäver. På baksidan ser man däremot en ryttare till häst med en lans i handen som han tänker stöta i en människofigur som står framför honom. Den figuren är intressant för den har skidor på fötterna och en stav i handen. Man börjar ju fundera…

Motivet med kejsaren varierades alltmer, frisyren fick ett fågelhuvud i änden och ”kejsaren” började alltmer uppträda som en akrobat. Brakteatrarna utnyttjades främst som kvinnosmycken, och om de påträffas i gravar så är det i kvinnors. De flesta har dock hittats i skatter, men oftast då tillsammans med kvinnosmycken.
Danmark har en särställning vad beträffar brakteatrar, det är där de flesta hittats och särskilt på Fyn.

Användarvisningsbild
Odinkarr
Medlem
Inlägg: 659
Blev medlem: 16 jan 2007 13:44
Ort: Bøtø Nor, Falster

Re: Mansnamn Harja på runsten

Inlägg av Odinkarr » 11 sep 2008 20:22

Der er næppe tvivl om at vi har fuld kendskab til alle folkeslags historiske møntudstedelser, herunder romernes og persernes. Alene det at vandalerne i Kartago fra år 428-530 e.Kr. blander nordisk viden sammen med mønter slået fra romersk design gør at dette må være sandt. Det må også være sandt at alle er under gensidig indflydelse, og ikke stort anderledes end i dag.

Så vidt jeg kan se kan vi opdele vor tidligste mønt som følger:

Guldskillinger år 385-670 e.Kr.
Sølvpenge år 670-755 e.Kr.

Møntfoden er fælles i alle landskaber fra Skåne til Ipswich, til Dorestad og Wic/Vic Pontio (Broen ved Vigen) ved Etaples, 27 km syd for Boulogne. Først efter år 755 e.Kr. falder den fælles møntfod bort. Der er ingen kendte undtagelser til at møntfoden skifter år 670 e.Kr. fra guldskillinger til sølvpenge i alle landskaber. Vi kan ikke endnu forklare hvordan dette kunne lade sig gøre, men det skete og viser at man havde langt bedre styr på landskaberne dengang end vi i dag gør os det klart.

Widsith-digtet fra 600 tallet (sætning 103-105) viser os at møntenheden ”scilling” var gangbar betalingsmiddel i tidsrummet år 385-450 e.Kr. dvs. før udvandringen til de nye kongeriger i Britannien fra år 449 e.Kr.:

”ðonne wit Scilling sciran reorde
for uncrum sigedryhtne song ahofan,
hlude bi hearpan hleoþor swinsade,”

Som jeg oversætter til:

”det var med Scilling (navnet på harpen) med skingrende stemme
til gode for min høje drot i høj(lydt) sang
larmende var harpen lydende melodisk.”

Harpen hedder ”Scilling” fordi det er den mønt der indtjenes som betaling.

Der sker et hedensk trosskifte i alle landskaber år 600-630 e.Kr., måske som følge af en naturkatastrofe der rammer alle landskaber år 536 e.Kr. og mindst frem til år 548 e.Kr. i Frankernes landskab. Denne omfortolkning af Troen ændrer tilsyneladende også forståelsen for guldskillingen. Hvor den oprindeligt er en Gylden Tavle, og derfor har værdi som såvel en beskyttende amulet som et betalingsmiddel med vægt i guld, ser det ud til at fra ca. år 600-630 e.Kr. skal vi alene se guldskillngen som et betalingsmiddel. Det kan faktisk ses mest enkelt på de frankiske guldskillinger fra perioden.

For mig er det derfor guldskillingerne fra år 385-600-630 e.Kr. der er mest spændende, da de gengiver oprindelig tanke i visuel afbildning og runeindskrift.

Vi - ErilaR (Eorl, Jarl) æt er et hestefolk og hesten er, som vi, guddommelig og et med "os".

Hyndluljóð (vers 8, Ældre Edda):

”Sennum vit or sodlum,
sitia vit skulum
ok vm iofra ættir dæma,
gumna þeirra er fra godum kuomu.”

Som jeg, med nogen usikkerhed, oversætter til:

”Hav ordstrid med mig
som vi sidder i vore sadler,
og om ætten’s herkomst dømmer,
hvis krigsslægt er fra guderne komne.”


Guldskillingen fra år 385-670 e.Kr. fundet i Lekkende Have på Lekkende Gods i Baarse Herred, Præstø Amt i 1864 (DR BR46) har følgende indskrift med Ældre Futhark:

”*ehwaR[-runen] *ansuR[-runen]”

Samme indskrift kan ses på stenamuletten fra Utgard, dateret til ca. år 450 e.Kr. Afbildningen viser menneske til hest, hvor hesten er i den sarmatiske, og vor oprindelige Stil I. med forvredne ben. *ansuR[-runen] er oprindeligt forfædrene som guder/Aserne, og derfor Os.

Jeg oversætter runerne med denne forståelse:

”Asernes heste” = "Guddommelige heste" = "Heste givet af guderne"


For "os"-folket derfor er det hesten der er vigtig for os at gengive i samspillet med Kongen på vegne os. Hvad andre folkeslag har gjort tror jeg man skal vare sig for at tilskrive os.

”....finder af heste, tilfør os heste og velstand i æt og guld”.
(Rig Veda , bog 9:LXI)

mvh


Flemming

Bremen
Provmedlem
Inlägg: 1
Blev medlem: 06 okt 2010 14:27

Re: Mansnamn Harja på runsten

Inlägg av Bremen » 06 okt 2010 14:30

Är det inte härja eller ett ställe nära Björneborg:
http://www.harjavalta.fi/overview_of_to ... arjavalta/