Hej Wilmer.
Du skriver:
Här infinner sig en liten fråga:
Varifrån kommer intrycket att Bråvalla (om det existerat som slag...) skulle ha enat just östgötarna och sueonerna? Östgötarna nämns ju ingenstans i källorna.
Visst näms östgötarna i källorna
Adam av Bremen anser, i kapitel 23 fjärde boken:
"Av Sveriges folkstammar bor de götar som kallas de västliga närmast oss. Det finns också östliga götar"
Jag frågar mej om du försöker skoja med oss!?
Christer Samuelsson.
Slaget vid Bråvalla??
-
Christer Samuelsson
- Medlem
- Inlägg: 844
- Blev medlem: 25 oktober 2002, 16:49
- Ort: Wilattunge
Det finns inga östgötar! 
Givetvis.
Min kommentar var måhända otydlig; den avsåg närvaro i Bråvalla slag.
Inga östgötar omnämns. (har du någon sådan källa som jag missat?)
Där skeppshären från sueonernas land färdas till hamnen Garnum och möts av götar torde väl förmodligen östgötar ingå som en geografiskt betingad enhet - med de omnämns aldrig som folkgrupp i Bråvalla-källorna.
Att jag ser det så beror på min vilja att tolka referensen
"Ring färdades västerut med sin hird och möttes av västgötar, de tog sig genom gränsskogen och möttes av skeppshären en god bit från det ställe där dessa sökt sin hamn." såsom att det troligare ligger på västkusten, än på östkusten, den plats man omtalar.
Legenderna från Värend om att Bråvalla slag stått här är dock intressantare. Tyvärr solkas trovärdigheterna av den legendbildningen av att Olof Rudbecks (om möjigt ansett som ännu mer) fantasifulle brorson Petter, markägare i trakterna av Värend, är den främste källan till legenderna.
* Du tar f ö upp en mycket intressant del i Adams text. Jag citerar dig i Ubsola/Birka.
/Wilmer T
... här skiner solen...
Givetvis.
Min kommentar var måhända otydlig; den avsåg närvaro i Bråvalla slag.
Inga östgötar omnämns. (har du någon sådan källa som jag missat?)
Där skeppshären från sueonernas land färdas till hamnen Garnum och möts av götar torde väl förmodligen östgötar ingå som en geografiskt betingad enhet - med de omnämns aldrig som folkgrupp i Bråvalla-källorna.
Att jag ser det så beror på min vilja att tolka referensen
"Ring färdades västerut med sin hird och möttes av västgötar, de tog sig genom gränsskogen och möttes av skeppshären en god bit från det ställe där dessa sökt sin hamn." såsom att det troligare ligger på västkusten, än på östkusten, den plats man omtalar.
Legenderna från Värend om att Bråvalla slag stått här är dock intressantare. Tyvärr solkas trovärdigheterna av den legendbildningen av att Olof Rudbecks (om möjigt ansett som ännu mer) fantasifulle brorson Petter, markägare i trakterna av Värend, är den främste källan till legenderna.
* Du tar f ö upp en mycket intressant del i Adams text. Jag citerar dig i Ubsola/Birka.
/Wilmer T
... här skiner solen...
Varför ändrades uppfattningen om platsen för slaget?
Varför ändrades uppfattningen om platsen för slaget till Östergötland?
När man i akademiska kretsar beslöt sig för att inte längre tro på Värend som plats för Bråvalla-slaget, och därmed - till synes - ignorerade intressanta utgrävningsobjekt, så kom man fram till att Bråvalla "naturligtvis" legat vid BRåviken. Anledningen var väl i mångt och mycket att man inte ansåg Petter Rudbeck som trovärdig.
De historiker som gjorde detta var lokalpatriotiska - om jag nu får låna den term som oftast används om invändande kritiker av Svealandsteorin - och baserar sig, vad jag förstått, så gott som enbart på ortsnamnsforskningens tveksamma grunder. platser som beskrivs såsom inlandsbelägna hittar man i skärgården, och motiverar beslutet med att 'författaren på Island kände knappast till den östgötska geografin'. Referensen de använder är då Sagubrot.
Jag vill hävda att nedtecknade sagor och legender snarare bör tilltro geografiska angivelser större trovärdighet, än översättning av ortnamn till dagens motsvarigheter. I de fall att kända refernser genom medeltid och tidigmodern tid anger transiterande likheter är väl möjligen trovärdigheten större.
Personligen tycker jag att en 'logisk' lokalisering av ett (eventuellt verkligt - men i andra termer än att det skulle ha varit verkligt är väl ite meningsfullt att resonera?) Bråvalla-slag till 'landamärit' vid Göta älv har störst tilltro - ett ställe som ovedersägligen uppvisar en imponerande brådvall som fond till ett stort slagfält; nedanför det 80m höga Hunneberg, med kilometerbred slätt ner mot älven, och med gamla högar uppkastade som (efter alltför bristfälligt genomförda utforskningar) dessutom visat sig innehålla en mängd brända människokroppar från vikingatiden.
[Här citerar jag Carl-Otto Fast som redogör för en Fredrik Nordin, arkeolog, som 1903 har gjort en gravplatsundersökning vid Hunneberg - av en av de hundratals högarna. Detta i sig är måhända något suspekt
men jag har nte haft tillfälle att verifiera hans källor. Än...]
/Wilmer T
... här skiner solen...
När man i akademiska kretsar beslöt sig för att inte längre tro på Värend som plats för Bråvalla-slaget, och därmed - till synes - ignorerade intressanta utgrävningsobjekt, så kom man fram till att Bråvalla "naturligtvis" legat vid BRåviken. Anledningen var väl i mångt och mycket att man inte ansåg Petter Rudbeck som trovärdig.
De historiker som gjorde detta var lokalpatriotiska - om jag nu får låna den term som oftast används om invändande kritiker av Svealandsteorin - och baserar sig, vad jag förstått, så gott som enbart på ortsnamnsforskningens tveksamma grunder. platser som beskrivs såsom inlandsbelägna hittar man i skärgården, och motiverar beslutet med att 'författaren på Island kände knappast till den östgötska geografin'. Referensen de använder är då Sagubrot.
Jag vill hävda att nedtecknade sagor och legender snarare bör tilltro geografiska angivelser större trovärdighet, än översättning av ortnamn till dagens motsvarigheter. I de fall att kända refernser genom medeltid och tidigmodern tid anger transiterande likheter är väl möjligen trovärdigheten större.
Personligen tycker jag att en 'logisk' lokalisering av ett (eventuellt verkligt - men i andra termer än att det skulle ha varit verkligt är väl ite meningsfullt att resonera?) Bråvalla-slag till 'landamärit' vid Göta älv har störst tilltro - ett ställe som ovedersägligen uppvisar en imponerande brådvall som fond till ett stort slagfält; nedanför det 80m höga Hunneberg, med kilometerbred slätt ner mot älven, och med gamla högar uppkastade som (efter alltför bristfälligt genomförda utforskningar) dessutom visat sig innehålla en mängd brända människokroppar från vikingatiden.
[Här citerar jag Carl-Otto Fast som redogör för en Fredrik Nordin, arkeolog, som 1903 har gjort en gravplatsundersökning vid Hunneberg - av en av de hundratals högarna. Detta i sig är måhända något suspekt
men jag har nte haft tillfälle att verifiera hans källor. Än...]/Wilmer T
... här skiner solen...
Hur Bråviken utsågs:
http://www.ancient-astronomy.dk/marmag01.htm
Notera vad som sägs om Saxo och slaget vid Bråvalla!
Vänligen
http://www.ancient-astronomy.dk/marmag01.htm
Notera vad som sägs om Saxo och slaget vid Bråvalla!
Vänligen
Här går trådarna ihopa med var stod slaget vid Bråvalla...
Re:
Ubbe från Frisland skulle faktiskt kunna vara en historisk person:UrsusRex skrev:Inte särskillt inläst på Bråvalla som sagt men det är ett av våra mest sägenomspunna fältslag så vem vet vilka som var där och hur många????Robert_Kropotkin skrev:Intressant, tackar för svaren.
Frågan kvarstår dock för de som har ytterligare informaion. Har ett svagt minne av att det skulle ha varit absurt mycket folk som var med i slaget, nånstans över hundratusen. Vilket torde vara en omöjlig uppgift.
Absurt mycket folk, bärsärkar, slagbjörnar, amasoner, vidunder, valkyrior, Oden him self. Starkad den gamle, Ubbe från Frisland, kung Åle av skåne. ALLA VAR DÄR
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Bubo,_D ... e_Frisians
Denne Bubo av Frisland dog 734 i ett slag mot frankerna. Han skulle mycket väl kunnat delta i Bråvallaslaget något år tidigare, om det nu inträffat.