Trälar och träluppror i Norden

[karlfredrik]

Jag är intresserad i trälarnas roll i Norden under vikingatid och tidigare. Jag har läst de isländska sagorna.
En frankisk biskop togs tillfånga av vikingar under 800-talet och berättar själv hur han såldes "i länderna bortom havet"
Jag undrar också varför det finns så få kända träluppror i Norden jämfört med exempelvis Grekland och Rom.
Var trälarna relativt färre, eller hade de en bättre ställning ?
Jag arbetar som antik varie och forskare på Fotevikens museum, och har tillgång till många källor, men jag skulle vilja känna till flera.

[Jotuni]

Jag är intresserad i trälarnas roll i Norden under vikingatid och tidigare. Jag har läst de isländska sagorna.
En frankisk biskop togs tillfånga av vikingar under 800-talet och berättar själv hur han såldes "i länderna bortom havet"
Jag undrar också varför det finns så få kända träluppror i Norden jämfört med exempelvis Grekland och Rom.
Var trälarna relativt färre, eller hade de en bättre ställning ?
Jag arbetar som antik varie och forskare på Fotevikens museum, och har tillgång till många källor, men jag skulle vilja känna till flera.

Jag har läst litet om trälar. Vikingasamhället bestodde av jarlar, bonde och trälar (20% av folk). Krigsfångar, kriminaler, gäldenära som kunde inte betala skuld tillbaka blev trälar men man kunde bli träl frivilligt. Trälarskap var ärftlig. Om jarlen hade barn med en träl, blev barnen träl. Ärftliga trälarskap förbannades i år 1335. Tydligen trälaskapet minskades för detta för ekonomiska orsaken. Det blev billigare att avlöna arbetare än köpa och försörja trälar när det var tillräckligt folk för att avlöna.

Trälar var vikingarnas viktigaste handelsvara och Birka och Dublin var stora slavmarknader.

Var liger Foteviken och vad dess namn betyder?

[Markus Holst]

Den viktigaste orsaken till att vi inte har några kända träluppror i Norden är att det knappt finns någon skriftlig dokumentation från tiden. Förvisso lagtiftades trälskapen bort relativt sent, men trälarna var väl, om jag förstått saken rätt, borta sedan länge då?

[leifhh]

Tomas Lindkvist & Janken Myrdal gav vä ut en antologi på temat trälar för ett par år sedan, men den känner du garanterat till. Utgiven på nordiska museets förlag om jag ine missminner mig.

[Olof Trätälja]

Om jarlen hade barn med en träl, blev barnen träl.

Nja jag har för mig att detta, om en fri man får barn med en träl, skiljde det sig mellan de olika landskapslagarna. I vissa blev barnet träl i andra icke. Dock torde det under alla omständigheter givetvis krävts att barnet blev erkänt. Skillnaden torde gällt om mannen alls kunde göra barnet till arvinge vilket förstås inte var säkert att andra arvingar gillade. Om det uppdagades att en fri kvinna fått barn med en träl blev förstås såväl barnet som kvinnan trälar. Men det säger ju sig självt.

[Jotuni]

Om jarlen hade barn med en träl, blev barnen träl.

Nja jag har för mig att detta, om en fri man får barn med en träl, skiljde det sig mellan de olika landskapslagarna. I vissa blev barnet träl i andra icke. Dock torde det under alla omständigheter givetvis krävts att barnet blev erkänt. Skillnaden torde gällt om mannen alls kunde göra barnet till arvinge vilket förstås inte var säkert att andra arvingar gillade. Om det uppdagades att en fri kvinna fått barn med en träl blev förstås såväl barnet som kvinnan trälar. Men det säger ju sig självt.

I Vikingatida träldom skriver Mats Olsson

Den generella regel som gällde vid ofri födsel var annars i hela Skandinavien matrilinjär - moderns status avgjorde om barnet var fritt eller ofritt.

http://www.ekh.lu.se/publ/lup/67.pdf

[Olof Trätälja]

I Vikingatida träldom skriver Mats Olsson

Den generella regel som gällde vid ofri födsel var annars i hela Skandinavien matrilinjär - moderns status avgjorde om barnet var fritt eller ofritt.

http://www.ekh.lu.se/publ/lup/67.pdf

Hmm det där citatet kräver nog en del källkritik.

I det lite längre citatet framgår ju också att de olika landskapslagarna var olika. Tolkningen att detta har med nedteckningstidpunkten att göra kan dock ogärna vara annat än just än tolkning. Även den sista satsen i den näst sista meningen samt den sista meningen kräver nog en del källkritik. Verkar vara mer en generalisering enligt författarens önsketänkande vid en första anblick.

Den generella regel som gällde vid ofri födsel var annars i hela Skandinavien
matrilinjär - moderns status avgjorde om barnet var fritt eller ofritt.95
En övergångsbestämmelse som används i de yngre lagarna, och som förebådar
slaveriets upphörande var att barnet skulle gå till den bättre hälften, d.v.s. om
någon av föräldrarna var fri skulle också barnet vara fritt. De som blivit slavar i
svealandskapen under slaveriets slutskede har alltså varit födda av trälkvinna,
och deras fader har antingen också varit träl, eller okänd.96

95 Nevéus, s. 142, Hastrup, s. 114.
96 UL Ä 19, VmL Ä 14, SdmL Ä 3:2, Nevéus, s. 118.

[leifhh]

Ordning i leden!

Karlfredriks grundfråga gällde trälars och ofrias roll i samhället under vikingatid och tidigare, så då kan vi glömma landskapslagarna (dem tror jag för övrigt att Karlfredrik har bättre koll på än de flesta av oss). Men hur kommer man åt det hela i tider då det här i Norden knappt finns några skriftliga källor att tala om? Hur skiljer man träl och ofri åt från fria människor rent arkeologiskt?

[Plutokraten]

Var trälarna relativt färre, eller hade de en bättre ställning ?

För det första var slavupproren relativt ovanliga företeelser. Det verkar dock som om antikens institutionaliserade slaveri skiftade över tid, t.ex var hållandet med slavar i hushållet en "stabil" faktor, medan mer storskaliga projekt med slavarbetskraft betydligt färre. Men vid tillfällen av ekonomisk och militär expansion sammanföll ibland efterfrågan och tillgång; segerrika romerska legioner tog tusentals krigsfångar, varpå priserna dumpades, samtidigt som t.ex. framväxten av romerska storgods (de s.k latifundierna) krävde enorma mängder arbetskraft.

Detta ser man både i de grekiska stadsstater och senare den romerska republiken. Athen hade under blomstringstiden på 400-talet fvt (om jag inte minns fel) en omfattande gruvnäring som sades sysselsätta 10 000 slavar. Det var ett smutsigt och farligt arbete och de som sattes i en gruva eller på ett storgods beräknades inte överleva många år. Medan en slav i hushållet hade det relativt "tryggt" och det var inte otänkbart att en duktig husslav kunde tjäna ihop egna pengar för att köpa sig fri. Det var s.a.s skillnad på slav och slav. Och såvitt jag vet så valde en missnöjd husslav hellre att fly, snarare än att driva ihop ett uppbåd och göra väpnad revolt.

Det är kanske där nånstans vi har svaret på varför slavar (trälar) i Norden sällan gjorde uppror? För det första fanns nog inte den maktkoncentrationen, en furste eller hövding som hade de resurser och behov av mer än en handfull slavar på ett och samma ställe. Och sen är de flesta källor tydliga med att upproren nästan alltid iscensattes av tillfångatagna krigare som satts tillsammans att slita. Thrakiern Spartacus och hans kärna var väl gladiator IIRC? (Wikipedia hävdar att han hade tjänstgjort som auxiliary, dvs. irreguljärt infanteri, i en romersk legion.)

Med risk för att spekulera vilt så är det väl ändå inte såpass sannolikt att slaveriet i Norden var relativt småskaligt och att de flesta slavarna i Norden var av typen "husslav".

[rikf]

Finns det uppgifter om ungefär hur stor del av befolkningen i Sverige som utgjordes av trälar under olika skeden i vår historia?

Hur många nu levande svenskar kan tänkas härstamma från trälar?

[Markus Holst]

Jag har svårt att tro annat än att alla svenskar någonstans har en slav som förfader. För varje generation som går ökar dessutom möjligheten eftersom vi ju får fler och fler förfäder.

Om vi går tillbaka tusen år, har varje nu levande människa mer än en miljard förfäder i samma generation, vilket väl i stort lverträffar jordens dåvarande befolkning. Om vi då funderar på hur många av våra förfäder som levde under den tiden som det fanns slavar i norden, blir sannolikheten större att vi har en träl i anorna än att vi inte har det.