Jouppe skrev:
Jag har nog inte tagit ställning för 1200-talet. I Språkbruk ställde jag mig postiv till att hitta äldre ortnamnsetymologier. Det förutsätter att man argumenterar logiskt och metodologiskt. Det finns väl en hel del etymologier som är dateringsneutrala, som alltså lika väl kunde vara förhistoriska som medeltida. Det paradoxala är att Paula Wilsons "etymologier", även om de vore sanna, skulle falla i den här neutrala kategorin. Hon har inte en enda rekonstruerad urnordisk form i sin bok, inte heller hänvisningar till runsvenska el.dyl. Hon har alltså uppnått 0 på det område hon uppställt som sin största ambition.
Arkeolog Tapani Tuovinen har för sin doktorsavhandling kartlagt 444 brons- och järnåldersgravar i den åboländska skärgården och han har i en av Åbo Akademi utgiven artikel (
http://web.abo.fi/meddelanden/forskning ... ningar.sht ) skriven av Niclas Erlin konstaterat följande: "Platserna är omsorgsfullt valda, vilket tyder på att de som rest gravarna haft en stark lokalkännedom och ett intimt förhållande till det kringliggande landskapet. Samma platser har dessutom använts i flera generationer efter varandra. Allt detta talar för att gravarna rests av en fast befolkning och inte av kringströvande grupper. Den gamla tomrumsteorin känns inte längre aktuell".Ytterligare konstaterar han "Ortnamnsforskningen ger vid handen att endel ortnamn härstammar från förhistorisk tid". I doktorsavhandlingen - The Burial Cairns and the Landscape in the Archipelago of Åboland, SW Finland, in the Bronze Age and the Iron Age Tapani Tuovinen, Taideaineiden ja antropologian laitos, Oulun yliopisto
http://herkules.oulu.fi/isbn9514268024/ - säger han på följande sätt: ""In his recently published research work, Bertel Fortelius has, however, come to the conclusion that the village names Aspö, Björkö, Kälö, and Brånskär (Brunskär) in the outer archipelago of Korpo, which originally were natural names, are likely to date back to the Iron Age (Fortelius 1999: 437–455)." Bertel Fortelius har alltså i en nyligen utgiven publikation kommit till slutsatsen att ortnamnen Aspö, Björkö, Kälö och Brånskär i Korpo skärgård troligen härstammar från järnåldern.
Jag finner det sannolikt att det skulle ha funnits fast bosättning i Åbolands skärgård åtminstone under vikingatiden, även utan undersökningar eftersom Korpo och Hitis och andra öar låg på rutten till Novgorod. Om man nu funnit stöd för detta genom arkeologiska undersökningar uppstöttat av ortnamnsforskningen som i sammanhanget är sekundär, är saken klar. Aversionerna mot Paula Wilson som jag tyckt mig skönja i vissa debattinlägg i Vasabladet har att göra med att vissa ortnamnsforskare egentligen i ärlighetens namn borde medge att de utgått från felaktiga hypoteser, exempelvis Lars Huldén som lanserar Närppinen som urform för Närpes eftersom bosättningskontinuitet inte existerat (Källa: Vasabladets skämttecknare Leif Sjöström).
Språket i Åbolands skärgård under vikingatiden borde enligt mitt filosoferande ha varit fornnordiska, vilket gör härledningarna svåra, för att nu inte tala om eventuella härledningar från urnordiskan och tiden före Eddan.
