Indoeuropeernas inflyttning i Skandinavien

[Dûrion Annûndil]

Återigen, vart fick du följande citat ifrån?:

Länken under citat rutan



mvh mange

Du har inte gett någon länk till det specifika citatet.

[Aurgelmir]

kommer inte namnet Venedig av det germanska ordet Walha (främling eller utlänning) som ju har gett namn åt Wales, Vender, Valloner och Wallachiet bland annat och användes av tyskar för latiska språk ända fram till ränessansen (räto-romanska kallas ju bland annat för för Chur Wälsh)?

[Dûrion Annûndil]

kommer inte namnet Venedig av det germanska ordet Walha (främling eller utlänning) som ju har gett namn åt Wales, Vender, Valloner och Wallachiet bland annat och användes av tyskar för latiska språk ända fram till ränessansen (räto-romanska kallas ju bland annat för för Chur Wälsh)?

Som vi väl redan varit inne på så kan det däremot ha samma grund i den tidigare Indoeuropeiskan.

[Sagittarius]

En mycket intressant diskussion.
Namnet Veneto är verkligen intressant, och kopplingarna till Venden vid Östersjöns sydkust (som bl.a. omnämns i Saxo Grammaticus). Även bärnstenens handelsvägar i nordsydlig riktning måste väl passa in i sammanhanget? Bärnstenen, "Nordens guld", var ju en gång en mycket eftertraktad handelsvara i Medelhavsområdet. Den keltiska expansionen tycks ha avbrutit denna handel. Men venderkusten i norr och Veneto i söder måste väl ha något samband: som man på "handelsplatser" som var förknippade med varandra. Som kuriosa kan nämnas att i både finskan och estniskan återfinns ordet i form av Venäjä och Venemaa som benämning på Ryssland.
Vill någon spinna vidare på denna linje?

MVH The archer

[Harkett]

Kan man klumpa ihop vender och valloner?
Angolsaxarnas namn på icke-germaner var wealas, och då syftades det på keltiska folk. Men ordet wealas förekommer i oilka varianter ute i Europa: Valakiet, Vallonien och faktiskt ochså i Flandern (Vlaamland) och Wales. Ordet finns också i så skilda språk som polskan och ungerskan: wloch betecknar italienare medan olah denoterar på rumän. Konnotationen i det senare ordet är pejorativ. Extra kul är det att Valakiet återfinns i Rumänien. Det har alltså använts om kelter och latiner (och germanska flamländare?)

Kopplingar till vender är svåra att finna. Visserligen är fältet fritt för spekulationer. I fornengelskan kallades vender winedas, weonodas. I forngermanska språk kallas slaver för weneth. Man kan ju spekulera varifrån Tacitus och andra klassiska författare har fått benämningen, som ligger till grund för dagens Venedig.

Är svenskar ryssar?
Det är riktigt att Venäjä och Venemaa återfinns i finskan och estniskan och betecknar Ryssland. Det är extra kul att samma land kallas just Ryssland i olika varianter i övriga språk medan i estniskan och finskan Rootsi och Ruotsi betecknar Sverige. Rootsi/ruosi och Russia har nämlingen samma ursprung. Detta ord grundar sig på fornsvenskans roths, rothrs, rothskarl, rosbyggiar. Folken kring Finska viken identifierade sjöfarande rospiggar både i öster och väster. Därför kunde svenskarna senare överta termen ruotsi om Rus' svavifierade befolkning. Hos finnarna används inte ordet ryssä i salongerna eftersom det är en pejorativ benämning på ryssar.

[Sagittarius]

Jag läser i en nyare dansk bok om nationens historia: "Vi skal naeppe forestille os, at de store folkemasser, der var på vandring i Europa, udelukkende kom fra Jylland." Traditionellt har utgångspunkten för cimbrerna, teutonerna och ambronerna ansetts vara Himmerland, Thy och Slesvig. "Eine Sturmflut soll Jütland, die Heimat der Kimbern, überschwemmt haben", läser jag i en modern tysk historiebok om folkvandringarna. Det s.k. kimbrertoget var sammansatt av flera element och gjorde prototypen för efterföljande grupper under den egentliga folkvandringstiden. "Sie waren die erste germanische Wanderlawine aus dem hohen Norden, derer die zivilisierte Welt ansichtig wurde, und wurden somit zum Prototyp der Völkerwanderungen." Frågan är inte om cimbrerna kom från Jylland, utan hur deras namn kunnat spåras till Himmerland. Det finns gamla beteckningar som Chersonesus Cimbrica, dvs. Cimbriska halvön för Jylland eller delar av Jylland. Är det latinska författare som gett halvön namnet vilket sedan övertagits av danskarna? Skånska lokalpatrioter för länge sedan sökte lokalisera cimbrernas Urheimat till Cimbrishamn (Simrishamn).

Jylland är också utgångspunkten för vandalerna. De uppträder på historiens scen första gången omkring 100 e.Kr. i Schlesien och kring Oders och Wislas flodmynningar, som silingi och hasdingi. Genom slavisk förmedling har silingernas namn bevarats i landskapet Schlesien. Hur går sånt till? Om vandalerna var kända som två folk, vilka var det då som kallade dem för vandaler? Var det ett gemensamt namn? Eller var det klassiska författare som gav dem det? Hur förklarar man att vandalerna skall ha utgått från Vendsyssel? Saxo Grammaticus skrev: "De hovne Vendelboerne havde alltid anset våben som den bedste sikkerhed for frihed..." Även Skagen skall förr ha gått under namnet Vandilsskagi. Weibullskolan har förvisso raderat ut sådana grunder för medeltidshistoria som Saxo. Men ortnamnen tarvar en förklaring...

Vandalerna skall också ha gett namn åt Andalucía, Spaniens Sicilien, men de lämnade inga spår i spanskan.

Det går status i gamla germanstammar. Fram till 1970-talet kallade sig Sveriges konung också för Vendes konung, dvs. inte vendernas kung utan vandalernas. Åtminstone trodde man förr att vender och vandaler var samma folk. Orsaken till kungatiteln är att Kristian II upptog titeln "de Goters Konge" - därför tog Gustav Vasa sin titel. Faktum är att dansknationell historiemedvatande även sökt lägga beslag på goterna. Jutland rimmar ju bra med Götaland och Gotland osv. "Vi er alle jyder for Vorherre", heter det ju på danska.

mvh the archer

[Boreas]

När man studerar isars framryckning och tillbakadragande studerar man först och främst landformer och formationer som är förknippade med lösa avlagringar som bildats under isen, samt i dess framkant. Parallella och transversella landformer är det man främst studerar. Beträffande isens tillbakadragande så finns det gott om daterade ändmoräner som går att följa genom Sverige, in i Norge och över i Finland. Därför kan man med säkerhet faställa var isen stod vid vilken tidpunkt. Den av Boreas nästan katastrofala slutkläm på inlandsisen känner jag inte igen, och det vore kul att få veta i vilken geologisk tidsskrift denna teori varit publicerad.

För den som är intresserad av kvartärgeologin i främst Sverige, men även övergripande rekommenderas den avdelningen i "Sveriges Geologi från Urtid till nutid" av Maurits Lindström mfl. Senaste versionen kom 2000 tror jag, och har ISBN: 9144008759 / 91-44-00875-9 EAN: 9789144008752.
Den används av våra univeristet som en form av uppslagsverk beträffande regionalgeologiska studier, och rekommenderas starkt!
Där återfinns relevanta kartor över isen, och ishavets utbredningar under olika perioder av senaste inlandsisen. Samt dess regression.

Men, när det gäller övriga sakfrågor har jag ingen kunskap eller nåt att tillägga.

Med Geologiska Hälsningar

OldCode

Dags för kvartiär-geologisk uppdatering;

https://bora.uib.no/handle/1956/2257

http://www.skb.se/upload/publications/p ... 36webb.pdf

http://forskning.se/pressmeddelanden/pr ... 80000.html