
Jaha, då förstår jag vad du menar med namn från vikingatiden.
Det vanligaste mansnamnet på runstenar i uppland och Sörmland är Igul.
Igul betyder sjöborre/ igelkott (iuglköttr).... Det var ett namn till kanske?
Pireuslejonet som nämndes tidigare i tråden är ristat av Äskil, någon mer (runorna har vittrat bort) och Torlev (Torleif).
Rurik, enligt Nestorskrönikan rysslands grundare, heter på fornnordiska Hrörekr. Hans bröder Sinjeus och Torvard sägs på fornnordiska heta Signjotr och Trovor.
På Röstenen står kort och gott Hariwulfs stainaR vilket översätts Härjulfs sten.
Men de två sista exemplen tycker jag personligen är lite väl fria i sin tolkning. Det är alltså folk som vill härleda stenar till Rurik och hans bröder i det första fallet och i det andra så döps Hariwulf om till Härjulf för att det ligger bättre på våra "moderna" tungor i vårt fonetiska uttal. Det gäller förståss även i alla andra fall där namnet byts ut.
Vad gäller att kunna läsa runstenar på egen hand och böcker om det kan jag tyvärr inte tipsa dig. Jag har lärt mig vissa ord då jag läst på om stenar i allmänhet, alltså då jag läst forskares tolkningar av stenar. Detta har jag sedan haft nytta av då jag ska läsa på en sten, men jag kan långt ifrån alltid eller ens ofta tyda hela stenen på egen hand. Värt är också att säga att olika forskare tyder ofta stenar på vitt olika vis trots att runorna är de samma. Så det bästa är nästan att läsa på om stenar i allmänhet och sedan använda sig av det man kan för att få en helhetsbild, ofta står ju en översättning i anslutning till stenarna också (turistversionen

Men som ett exempel kan vi ta Tunestenen i Norge (ca år 450)
Där står;
"ek wiwaR after / woduride / Witandahalaiban / worahto"
Jag ser av erfarenhet början; "Jag Wiwar efter / Woduride, men sedan tar det tvärstopp. Witandahalaiban worahto? Vad fan betyder det?
Kanske woratho betyder något i stil med ett preteritum? Kanske står det då; "Jag Wiwar (reste stenen) efter Wouride som var en Witandahalaiban?
NÄ! Det här måste jag kolla upp tänker jag och gör så hemma på kammaren och finner översättningen; "Jag Wiwar skrev och utfrde detta efter Wodurid, min herre."
Hur Man fått det till just den översättningen har jag inte en aning om, men det låter rätt och med erfarenhet och om man tvingas gissa så skulle det bli något i den stilen.
OBS! Nu tror inte jag seriösa forskare gissar! Men jag personligen hade aldrig fått ut det av runorna på Tunestenen då jag var där.
Med andra ord är det en helt annan femma att läsa vad som står och att förstå vad som står på runstenarna. Det är inte synonymt att kunna tyda runor och läsa stenar som en bok. Åtminstone inte för mig.
En annan sådan runvers är Franks skrin (600-talet);
"fisc flod ahof on firgenbeorg weard gasric grorn daer he on great geswom"
Jag fick fram;
"Fisk Flod ...hmmm geswom kan det vara simma som i tyska? Daer he är i vart fall "där han" för det har jag sett förut. Och så håller jag på, det är det som är kul tycker jag, rena I.Q-testet/hjärngympan att försöka få ihop vad man tytt.
Den "rätta" översättningen ska vara;
"Floden Vrok på fasta klippan; bjässen fick det svårt när han på berget drev" - fråga mig inte hur någon kommit fram till det eller vem för jag har inte den blekaste.

Men sedan finns det självklart stenar som man genast kan tyda rätt av. Stenar som följer en runrad och vars skrift "går ihop" (make sence).
Det är ofta minnesstenar och de följer ju ett visst mönster ofta;
"Tunna satte denna sten efter Bram, sin make, och Asgaut, hans son. Han var var bäst bland bomän och mildast med mat.
"De foro manligen bla bla bla och gåvo örnen föda"
Eirik reste denna bro osv....
Men tyvärr inga tips från min sida var man kan lära sig fornnordiska, Isländska tycker jag är en bra grund i vilket fall och inte alltid så svårt att förstå sig på, läs mycket sagor på Isländska och svenska paralellt. Njals saga finns i många sådana utgåvor där det står på svenska och isländska på samma sida, finns även på nätet tror jag.
Samt att då man läser på om stenar lär man sig enstaka ord på vägens gång vilket man har nytta av senare.
Men om jag skulle höra med någon på Skalman så skulle jag rådfråga Barzam, han är en hejare på språk och språkhistoria RIKTIGT kunnig!
Sedan en rättelse till det förra inlägget gällande runsånger. Det finns även runsånger för att minnas runornas ljudvärden, där de i sången motsvaras av ord. Om detta teoriserar (är det ett ord?) Erik Brate och han menar att dessa runsånger ska ha bestämt futharkens utseende genom att sången bestämmer runornas plats i alfabetet.
fé, (rikedom/gods) úr (slagg), thurs (jätte), óss (fors) "reid" (ritt) "kaun" (böld), "hagall" (hagel) "naud" (nöd) "iss" (is) ár (årsväxt) sól (sol) "Tyr" (guden Tyr), "bjarkan" (björk/blotkvast) "madr" (man) "lögr" (vatten) "ýr" (Idegran)
Till sist, vill du ge dig på en riktig utmaning? Ge dig i kast med Rökstenen ( http://www.raa.se/platser/rokstenen.asp ), världens längsta runrad, 700 runor bestående av åtminstone sju olika runor, germanska, svensk-norska, lönnrunor, chifferrunor, kvarnvingerunor etc.
Mvh Björn