Runskrift
-
- Medlem
- Inlägg: 832
- Blev medlem: 14 jun 2003 11:29
- Ort: Stockholm
Ok, tackar
Jaha, då förstår jag vad du menar med namn från vikingatiden.
Det vanligaste mansnamnet på runstenar i uppland och Sörmland är Igul.
Igul betyder sjöborre/ igelkott (iuglköttr).... Det var ett namn till kanske?
Pireuslejonet som nämndes tidigare i tråden är ristat av Äskil, någon mer (runorna har vittrat bort) och Torlev (Torleif).
Rurik, enligt Nestorskrönikan rysslands grundare, heter på fornnordiska Hrörekr. Hans bröder Sinjeus och Torvard sägs på fornnordiska heta Signjotr och Trovor.
På Röstenen står kort och gott Hariwulfs stainaR vilket översätts Härjulfs sten.
Men de två sista exemplen tycker jag personligen är lite väl fria i sin tolkning. Det är alltså folk som vill härleda stenar till Rurik och hans bröder i det första fallet och i det andra så döps Hariwulf om till Härjulf för att det ligger bättre på våra "moderna" tungor i vårt fonetiska uttal. Det gäller förståss även i alla andra fall där namnet byts ut.
Vad gäller att kunna läsa runstenar på egen hand och böcker om det kan jag tyvärr inte tipsa dig. Jag har lärt mig vissa ord då jag läst på om stenar i allmänhet, alltså då jag läst forskares tolkningar av stenar. Detta har jag sedan haft nytta av då jag ska läsa på en sten, men jag kan långt ifrån alltid eller ens ofta tyda hela stenen på egen hand. Värt är också att säga att olika forskare tyder ofta stenar på vitt olika vis trots att runorna är de samma. Så det bästa är nästan att läsa på om stenar i allmänhet och sedan använda sig av det man kan för att få en helhetsbild, ofta står ju en översättning i anslutning till stenarna också (turistversionen )
Men som ett exempel kan vi ta Tunestenen i Norge (ca år 450)
Där står;
"ek wiwaR after / woduride / Witandahalaiban / worahto"
Jag ser av erfarenhet början; "Jag Wiwar efter / Woduride, men sedan tar det tvärstopp. Witandahalaiban worahto? Vad fan betyder det?
Kanske woratho betyder något i stil med ett preteritum? Kanske står det då; "Jag Wiwar (reste stenen) efter Wouride som var en Witandahalaiban?
NÄ! Det här måste jag kolla upp tänker jag och gör så hemma på kammaren och finner översättningen; "Jag Wiwar skrev och utfrde detta efter Wodurid, min herre."
Hur Man fått det till just den översättningen har jag inte en aning om, men det låter rätt och med erfarenhet och om man tvingas gissa så skulle det bli något i den stilen.
OBS! Nu tror inte jag seriösa forskare gissar! Men jag personligen hade aldrig fått ut det av runorna på Tunestenen då jag var där.
Med andra ord är det en helt annan femma att läsa vad som står och att förstå vad som står på runstenarna. Det är inte synonymt att kunna tyda runor och läsa stenar som en bok. Åtminstone inte för mig.
En annan sådan runvers är Franks skrin (600-talet);
"fisc flod ahof on firgenbeorg weard gasric grorn daer he on great geswom"
Jag fick fram;
"Fisk Flod ...hmmm geswom kan det vara simma som i tyska? Daer he är i vart fall "där han" för det har jag sett förut. Och så håller jag på, det är det som är kul tycker jag, rena I.Q-testet/hjärngympan att försöka få ihop vad man tytt.
Den "rätta" översättningen ska vara;
"Floden Vrok på fasta klippan; bjässen fick det svårt när han på berget drev" - fråga mig inte hur någon kommit fram till det eller vem för jag har inte den blekaste.
Men sedan finns det självklart stenar som man genast kan tyda rätt av. Stenar som följer en runrad och vars skrift "går ihop" (make sence).
Det är ofta minnesstenar och de följer ju ett visst mönster ofta;
"Tunna satte denna sten efter Bram, sin make, och Asgaut, hans son. Han var var bäst bland bomän och mildast med mat.
"De foro manligen bla bla bla och gåvo örnen föda"
Eirik reste denna bro osv....
Men tyvärr inga tips från min sida var man kan lära sig fornnordiska, Isländska tycker jag är en bra grund i vilket fall och inte alltid så svårt att förstå sig på, läs mycket sagor på Isländska och svenska paralellt. Njals saga finns i många sådana utgåvor där det står på svenska och isländska på samma sida, finns även på nätet tror jag.
Samt att då man läser på om stenar lär man sig enstaka ord på vägens gång vilket man har nytta av senare.
Men om jag skulle höra med någon på Skalman så skulle jag rådfråga Barzam, han är en hejare på språk och språkhistoria RIKTIGT kunnig!
Sedan en rättelse till det förra inlägget gällande runsånger. Det finns även runsånger för att minnas runornas ljudvärden, där de i sången motsvaras av ord. Om detta teoriserar (är det ett ord?) Erik Brate och han menar att dessa runsånger ska ha bestämt futharkens utseende genom att sången bestämmer runornas plats i alfabetet.
fé, (rikedom/gods) úr (slagg), thurs (jätte), óss (fors) "reid" (ritt) "kaun" (böld), "hagall" (hagel) "naud" (nöd) "iss" (is) ár (årsväxt) sól (sol) "Tyr" (guden Tyr), "bjarkan" (björk/blotkvast) "madr" (man) "lögr" (vatten) "ýr" (Idegran)
Till sist, vill du ge dig på en riktig utmaning? Ge dig i kast med Rökstenen ( http://www.raa.se/platser/rokstenen.asp ), världens längsta runrad, 700 runor bestående av åtminstone sju olika runor, germanska, svensk-norska, lönnrunor, chifferrunor, kvarnvingerunor etc.
Mvh Björn
Jaha, då förstår jag vad du menar med namn från vikingatiden.
Det vanligaste mansnamnet på runstenar i uppland och Sörmland är Igul.
Igul betyder sjöborre/ igelkott (iuglköttr).... Det var ett namn till kanske?
Pireuslejonet som nämndes tidigare i tråden är ristat av Äskil, någon mer (runorna har vittrat bort) och Torlev (Torleif).
Rurik, enligt Nestorskrönikan rysslands grundare, heter på fornnordiska Hrörekr. Hans bröder Sinjeus och Torvard sägs på fornnordiska heta Signjotr och Trovor.
På Röstenen står kort och gott Hariwulfs stainaR vilket översätts Härjulfs sten.
Men de två sista exemplen tycker jag personligen är lite väl fria i sin tolkning. Det är alltså folk som vill härleda stenar till Rurik och hans bröder i det första fallet och i det andra så döps Hariwulf om till Härjulf för att det ligger bättre på våra "moderna" tungor i vårt fonetiska uttal. Det gäller förståss även i alla andra fall där namnet byts ut.
Vad gäller att kunna läsa runstenar på egen hand och böcker om det kan jag tyvärr inte tipsa dig. Jag har lärt mig vissa ord då jag läst på om stenar i allmänhet, alltså då jag läst forskares tolkningar av stenar. Detta har jag sedan haft nytta av då jag ska läsa på en sten, men jag kan långt ifrån alltid eller ens ofta tyda hela stenen på egen hand. Värt är också att säga att olika forskare tyder ofta stenar på vitt olika vis trots att runorna är de samma. Så det bästa är nästan att läsa på om stenar i allmänhet och sedan använda sig av det man kan för att få en helhetsbild, ofta står ju en översättning i anslutning till stenarna också (turistversionen )
Men som ett exempel kan vi ta Tunestenen i Norge (ca år 450)
Där står;
"ek wiwaR after / woduride / Witandahalaiban / worahto"
Jag ser av erfarenhet början; "Jag Wiwar efter / Woduride, men sedan tar det tvärstopp. Witandahalaiban worahto? Vad fan betyder det?
Kanske woratho betyder något i stil med ett preteritum? Kanske står det då; "Jag Wiwar (reste stenen) efter Wouride som var en Witandahalaiban?
NÄ! Det här måste jag kolla upp tänker jag och gör så hemma på kammaren och finner översättningen; "Jag Wiwar skrev och utfrde detta efter Wodurid, min herre."
Hur Man fått det till just den översättningen har jag inte en aning om, men det låter rätt och med erfarenhet och om man tvingas gissa så skulle det bli något i den stilen.
OBS! Nu tror inte jag seriösa forskare gissar! Men jag personligen hade aldrig fått ut det av runorna på Tunestenen då jag var där.
Med andra ord är det en helt annan femma att läsa vad som står och att förstå vad som står på runstenarna. Det är inte synonymt att kunna tyda runor och läsa stenar som en bok. Åtminstone inte för mig.
En annan sådan runvers är Franks skrin (600-talet);
"fisc flod ahof on firgenbeorg weard gasric grorn daer he on great geswom"
Jag fick fram;
"Fisk Flod ...hmmm geswom kan det vara simma som i tyska? Daer he är i vart fall "där han" för det har jag sett förut. Och så håller jag på, det är det som är kul tycker jag, rena I.Q-testet/hjärngympan att försöka få ihop vad man tytt.
Den "rätta" översättningen ska vara;
"Floden Vrok på fasta klippan; bjässen fick det svårt när han på berget drev" - fråga mig inte hur någon kommit fram till det eller vem för jag har inte den blekaste.
Men sedan finns det självklart stenar som man genast kan tyda rätt av. Stenar som följer en runrad och vars skrift "går ihop" (make sence).
Det är ofta minnesstenar och de följer ju ett visst mönster ofta;
"Tunna satte denna sten efter Bram, sin make, och Asgaut, hans son. Han var var bäst bland bomän och mildast med mat.
"De foro manligen bla bla bla och gåvo örnen föda"
Eirik reste denna bro osv....
Men tyvärr inga tips från min sida var man kan lära sig fornnordiska, Isländska tycker jag är en bra grund i vilket fall och inte alltid så svårt att förstå sig på, läs mycket sagor på Isländska och svenska paralellt. Njals saga finns i många sådana utgåvor där det står på svenska och isländska på samma sida, finns även på nätet tror jag.
Samt att då man läser på om stenar lär man sig enstaka ord på vägens gång vilket man har nytta av senare.
Men om jag skulle höra med någon på Skalman så skulle jag rådfråga Barzam, han är en hejare på språk och språkhistoria RIKTIGT kunnig!
Sedan en rättelse till det förra inlägget gällande runsånger. Det finns även runsånger för att minnas runornas ljudvärden, där de i sången motsvaras av ord. Om detta teoriserar (är det ett ord?) Erik Brate och han menar att dessa runsånger ska ha bestämt futharkens utseende genom att sången bestämmer runornas plats i alfabetet.
fé, (rikedom/gods) úr (slagg), thurs (jätte), óss (fors) "reid" (ritt) "kaun" (böld), "hagall" (hagel) "naud" (nöd) "iss" (is) ár (årsväxt) sól (sol) "Tyr" (guden Tyr), "bjarkan" (björk/blotkvast) "madr" (man) "lögr" (vatten) "ýr" (Idegran)
Till sist, vill du ge dig på en riktig utmaning? Ge dig i kast med Rökstenen ( http://www.raa.se/platser/rokstenen.asp ), världens längsta runrad, 700 runor bestående av åtminstone sju olika runor, germanska, svensk-norska, lönnrunor, chifferrunor, kvarnvingerunor etc.
Mvh Björn
-
- Medlem
- Inlägg: 832
- Blev medlem: 14 jun 2003 11:29
- Ort: Stockholm
När jag letade efter var man kan lära mer om fornnordiska för att hjälpa Hellhager så hittade jag några olika runteorier, knappast dagsfärska men det kan vara intressant ändå?
1, 1874 Dansken L F A Wimmer menar att runorna är en ombildning av den äldre romerska kejsartidens kursivtext vilket tydligt syns i tecknen f, h, och r.
2, 1898 Norrmannen Sophus Bugge menar att runorna utgår från såväl romerska som grekisk kursiv text och sedan har de omarbetas av goterna för att passa ett germanskt språk.
3, 1904 Svensken Otto Von Friesen menar att runorna härstammar i huvudsak från grekisk och inte från romersk latinsk kursiv text. De har skapats av Goterna.
4; Runskriften är skapad av goter och Heruler (?) och återfördes i Norden iom Herulernas återtåg ()vilka är Herulerna?)
5, 1923 Holger Pedersen, dansk, lägger fram nya "bevis" och argument för att runorna har huvudsakligen latinsk härkommst, inte grekisk.
6, 1925 Svensken Sigur Agrell menar att futharken speglar en magisk religös ting- och talserie inom de senantika Mithramysterierna och att futharken ursprungligen börjat med u (urtjuren/audhumbla) varför hans teori kallas utharkteorin.
7, 1928 Norrmannen Carl Johan Marstrand menar att runorna utvecklades ur det latinska alfabetet via nordetruskiska skriftsystem vilka användes av keltiska och rätiska folk i alperna innan kristi födelse.
8, 1976 Erik Moltke och Gerd Höst ger ut böcker, höst menar att Tacitus i Germania (ca 98 e Kr) beskriver runor under namnet "notae"
Mvh
Björn
1, 1874 Dansken L F A Wimmer menar att runorna är en ombildning av den äldre romerska kejsartidens kursivtext vilket tydligt syns i tecknen f, h, och r.
2, 1898 Norrmannen Sophus Bugge menar att runorna utgår från såväl romerska som grekisk kursiv text och sedan har de omarbetas av goterna för att passa ett germanskt språk.
3, 1904 Svensken Otto Von Friesen menar att runorna härstammar i huvudsak från grekisk och inte från romersk latinsk kursiv text. De har skapats av Goterna.
4; Runskriften är skapad av goter och Heruler (?) och återfördes i Norden iom Herulernas återtåg ()vilka är Herulerna?)
5, 1923 Holger Pedersen, dansk, lägger fram nya "bevis" och argument för att runorna har huvudsakligen latinsk härkommst, inte grekisk.
6, 1925 Svensken Sigur Agrell menar att futharken speglar en magisk religös ting- och talserie inom de senantika Mithramysterierna och att futharken ursprungligen börjat med u (urtjuren/audhumbla) varför hans teori kallas utharkteorin.
7, 1928 Norrmannen Carl Johan Marstrand menar att runorna utvecklades ur det latinska alfabetet via nordetruskiska skriftsystem vilka användes av keltiska och rätiska folk i alperna innan kristi födelse.
8, 1976 Erik Moltke och Gerd Höst ger ut böcker, höst menar att Tacitus i Germania (ca 98 e Kr) beskriver runor under namnet "notae"
Mvh
Björn
-
- Medlem
- Inlägg: 73
- Blev medlem: 13 mar 2004 21:57
- Ort: Sweden
Tackar
Tack!
Jag skickade ett personligt tack till dig (hoppas det kom fram), men vill även tacka så att allmänheten kan se det.
Ville bara rekommndera kulturen i Lund.
Om du eller någon annan runfantast skulle få försig att åka till Lund så rekommenderar jag att ni åker dit.
Där finns ett dussintals runstenar och annan historia och annat intressant.
Ni kan läsa mer på http://www.kulturen.com
MVH: Erik
Jag skickade ett personligt tack till dig (hoppas det kom fram), men vill även tacka så att allmänheten kan se det.
Ville bara rekommndera kulturen i Lund.
Om du eller någon annan runfantast skulle få försig att åka till Lund så rekommenderar jag att ni åker dit.
Där finns ett dussintals runstenar och annan historia och annat intressant.
Ni kan läsa mer på http://www.kulturen.com
MVH: Erik
-
- Medlem
- Inlägg: 2811
- Blev medlem: 27 mar 2002 00:21
- Ort: Göteborg
Vill du se våra vikingatida namn bör du lämpligen gå in i Nordiskt runnamnslexikon, som finns i sin helhet online: http://www.sofi.se/SOFIU/runlex/Hellhager skrev:Vilka namn kan du från vikingatiden.
-
- Medlem
- Inlägg: 73
- Blev medlem: 13 mar 2004 21:57
- Ort: Sweden
tackar
Måste tacka alla än en gång!
Ni kanske anser att jag är konstig som vill ha reda vikinganamn så där, men sån är jag.
Den länken som du gav mig Lindir är = , med andra ord Super
Har bara en sista fråga, vad är kortkvistrunor?
Jag har en lite teori att de är förkortningar på runorna, eftersom runorna har svåra former.
Det är möjligt att du, Urus Rex redan nämt det, kan ha missat det.
MVH: Hellhager
Ni kanske anser att jag är konstig som vill ha reda vikinganamn så där, men sån är jag.
Den länken som du gav mig Lindir är = , med andra ord Super
Har bara en sista fråga, vad är kortkvistrunor?
Jag har en lite teori att de är förkortningar på runorna, eftersom runorna har svåra former.
Det är möjligt att du, Urus Rex redan nämt det, kan ha missat det.
MVH: Hellhager
-
- Medlem
- Inlägg: 832
- Blev medlem: 14 jun 2003 11:29
- Ort: Stockholm
Tror inte jag nämnde kortkvistrunor.
De är den yngre svensk-norska runraden ibland även kallade Rökrunor.
(De "vanliga" är dansk-skånska)
[img]http://medlem.spray.se/vikingabruden/hp ... k16[1].gif[/img] "Vanliga" dansk-norska runor
Kortkvisrunor kallas de mkt riktigt för att de är förenklade. Det är svårt att beskriva utan bilder och tyvärr har jag inte bilder av kortkvistrunor.
Men om man tar runan s som ser ut som ett bakvänt N så återstår endast det första strecket/kvisten/staven, runorna n,a och t halveras så att de bara har en kvist åt ett håll istället för som i vanliga fall åt båda hållen. n och a har kvar en kvist åt höger medan t har kvar kvisten åt vänster och ser ut som en hake mer än som en pil. I övrigt så är de raka streck genomgående, inga rundade streck i f och u runan med andra ord. Dock är runan th förenklad genom att rista en rundad form vilket får den att se ut som ett stort D istället för som ovan. b har förenklats och ser ser ut som ett kortkvist a fast med två kvistar istället för en åt höger. m ser ut som ett kristet kors och av runan R återstår endast den undre delen av mitten strecket.
Inte särskillt målande beskrivning, men kortkvistrunorna är förenklade och lättare att rista i sten helt enkelt men den skrivs fortfarande futhark hnias tbmlR
Kortkvistrunor från 800- och 900-talet finns bara i ett östsvenskt sammanhängande område (Uppland,Södermanland,Östergötland,Gotland,Nordöstsmåland och Öland) men har förekommit i Hälsingland och Medelpad och tros vara ett led mot Hälsingerunorna/kilskriftstenografi.
I Norge finns kortkvistrunor i Oseberg (ca.850) och Gokstad (ca.900-talets början)
Kortkvistrunor från senare tid har återfunnits i Norska "vikinga"kollonier på de brittiska öarna
Mvh
Björn
De är den yngre svensk-norska runraden ibland även kallade Rökrunor.
(De "vanliga" är dansk-skånska)
[img]http://medlem.spray.se/vikingabruden/hp ... k16[1].gif[/img] "Vanliga" dansk-norska runor
Kortkvisrunor kallas de mkt riktigt för att de är förenklade. Det är svårt att beskriva utan bilder och tyvärr har jag inte bilder av kortkvistrunor.
Men om man tar runan s som ser ut som ett bakvänt N så återstår endast det första strecket/kvisten/staven, runorna n,a och t halveras så att de bara har en kvist åt ett håll istället för som i vanliga fall åt båda hållen. n och a har kvar en kvist åt höger medan t har kvar kvisten åt vänster och ser ut som en hake mer än som en pil. I övrigt så är de raka streck genomgående, inga rundade streck i f och u runan med andra ord. Dock är runan th förenklad genom att rista en rundad form vilket får den att se ut som ett stort D istället för som ovan. b har förenklats och ser ser ut som ett kortkvist a fast med två kvistar istället för en åt höger. m ser ut som ett kristet kors och av runan R återstår endast den undre delen av mitten strecket.
Inte särskillt målande beskrivning, men kortkvistrunorna är förenklade och lättare att rista i sten helt enkelt men den skrivs fortfarande futhark hnias tbmlR
Kortkvistrunor från 800- och 900-talet finns bara i ett östsvenskt sammanhängande område (Uppland,Södermanland,Östergötland,Gotland,Nordöstsmåland och Öland) men har förekommit i Hälsingland och Medelpad och tros vara ett led mot Hälsingerunorna/kilskriftstenografi.
I Norge finns kortkvistrunor i Oseberg (ca.850) och Gokstad (ca.900-talets början)
Kortkvistrunor från senare tid har återfunnits i Norska "vikinga"kollonier på de brittiska öarna
Mvh
Björn
-
- Medlem
- Inlägg: 2811
- Blev medlem: 27 mar 2002 00:21
- Ort: Göteborg
Re: tackar
Det gläder mig!Hellhager skrev:Den länken som du gav mig Lindir är = , med andra ord Super
Det finns en utmärkt liten bok (i busbillig pocket) som heter Runor - historia, tydning, tolkning av Lars Magnar Enoksen. I den finns en noggrann genomgång av de olika runalfabeten (med bilder och varianter) och deras uttal, plus beskrivning av några exempelinskrifter med uttolkning och kommentar, runhistoria, runforskningshistoria och litet andra kringuppgifter. Och detta om både urnordiska, vikingatida och medeltida runor (fast mest om vikingatida, av naturliga skäl).Hellhager skrev:Har bara en sista fråga, vad är kortkvistrunor?
Den torde vara mycket lätt att få tag på (utgiven av Historiska media): När jag köpte min fanns den t o m på Pocketshopen.
-
- Medlem
- Inlägg: 73
- Blev medlem: 13 mar 2004 21:57
- Ort: Sweden
Tackar, så mycket!
utmärkt, då kan jag lära mig läsa runor!
Jag tackar Lindir.
Urus Rex gav även mig några förslag så nu har jag en hel massa böcker och välja mellan, tackar för detta också.
Jag om nån månad då kan man kalla mig "Runolog".
Jag kan kanske läsa eller tyda en runsten i allafall.
Då får jag än en gång tacka för all tid ni har lagt ner på lilla mig.
MVH: Hellhager
utmärkt, då kan jag lära mig läsa runor!
Jag tackar Lindir.
Urus Rex gav även mig några förslag så nu har jag en hel massa böcker och välja mellan, tackar för detta också.
Jag om nån månad då kan man kalla mig "Runolog".
Jag kan kanske läsa eller tyda en runsten i allafall.
Då får jag än en gång tacka för all tid ni har lagt ner på lilla mig.
MVH: Hellhager
-
- Medlem
- Inlägg: 36
- Blev medlem: 25 jan 2004 23:07
- Ort: Kontoret i källaren
-
- Medlem
- Inlägg: 385
- Blev medlem: 09 jul 2004 12:46
- Ort: Buren
hej
Angående runskriftens ursprung så råkade jag nyligen lyssna på Vetandets värld i radion där en ny? teori lanserades. Jag har sökt på SVT:s hemsida för att försöka hitta en länk till reportaget men förgäves. Teorien gick ut på runskriften fördes till germanstammarna av romerska legionärer. Som bevis lades fram att vissa tecken var identiska med tecken som användes av folkslag i mellanöstern, bla tecknet för "s". Typsnittet finns inte datorn så jag kan inte återge det. En namngiven legion som var stationerad någonstans borta i Palestinaregionen och som bestod av folk från trakten blev förflyttad för tvåtusen år sedan till gränsen mot Germanien. Den här truppförflyttningen ska vara historiskt dokumenterad. Men som sagt, jag kan inte hitta reportaget.
Att runorna skulle förts till germanstammarna av semitiska legoknektar ger en lite annan vinkel på runornas ursprung.
Angående runskriftens ursprung så råkade jag nyligen lyssna på Vetandets värld i radion där en ny? teori lanserades. Jag har sökt på SVT:s hemsida för att försöka hitta en länk till reportaget men förgäves. Teorien gick ut på runskriften fördes till germanstammarna av romerska legionärer. Som bevis lades fram att vissa tecken var identiska med tecken som användes av folkslag i mellanöstern, bla tecknet för "s". Typsnittet finns inte datorn så jag kan inte återge det. En namngiven legion som var stationerad någonstans borta i Palestinaregionen och som bestod av folk från trakten blev förflyttad för tvåtusen år sedan till gränsen mot Germanien. Den här truppförflyttningen ska vara historiskt dokumenterad. Men som sagt, jag kan inte hitta reportaget.
Att runorna skulle förts till germanstammarna av semitiska legoknektar ger en lite annan vinkel på runornas ursprung.
-
- Medlem
- Inlägg: 1272
- Blev medlem: 20 apr 2002 18:30
Varsågod:
Runor kan härledas till Mellanöstern
De flesta bokstäver i runalfabetet har latinska förebilder. Men ungefär fem av dem kommer sannolikt från Mellanöstern.
enna teori framförs av språkforskaren John Troeng, som gör antagandet att romerska hjälptrupper från Mellanöstern introducerade runorna i Skandinavien. Minst fem av runorna kan enligt Troeng härledas från det nabateiska alfabetet, en variant av det semitiska.
Det nabateiska riket omfattade delar av dagens Jordanien och Sinai. Det ockuperades år 106 av romarna och fick namnet Arabia. Nabateiska soldater tvingades tjänstgöra som hjälptrupper och en del av dessa stationerades vid romarrikets norra gräns vid Donau i dagens Bayern. Där gick också en gammal handelsled till Skandinavien.
Omkring år 200 lämnade de nabateiska soldaterna området, samtidigt som det längre norrut, i dagens Danmark, slog sig ner ett antal krigare som tidigare befunnit sig i romersk tjänst. De etablerade sig som en härskarklass och började idka handel med romarriket.
Vid samma tid framträdde de första runskrifterna, vilka återfinns bland annat som inskriptioner på vapen. Långbågar och pilspetsar som hittats i Danmark härrör från romerska soldater från denna tid men har sannolikt sina rötter i Mellanöstern, eftersom långbågar inte användes av germaner eller av den romerska armén.
Källa: Fornvännen och Forskning & Framsteg
Publicerad på http://www.popularhistoria.se den 1 april 2004
-
- Medlem
- Inlägg: 1621
- Blev medlem: 24 mar 2002 15:33
- Ort: Segeltorp
Läser den senaste utgåvan av den svenska översättningen av Tacitus Germania. Tacitus ska ha skrivit denna skrift under Domitianus sista regeringsår (c:a 89-96). Det finns ett avsnitt i boken som handlar om att germaner ska i hög grad satt sin tilltro till lottodragningar. Där nämns att man ristade in tecken/märken på de pinnar man ville använda. Kan dessa tecken vara protorunor eller tom redan utvecklade runor. Den tidigaste dateringen av runornas födelse, som jag läst, är att de uppkom i södra Danmark och norra Tyskland under 100-talet. Om detta är runor som Tacitus nämner så bör man kunna anta att runorna är äldre än så.
-
- Ny medlem
- Inlägg: 3
- Blev medlem: 29 jun 2011 15:54
Re: Runskrift
Hej jag är ny här och är inte historiskt skolad på nåt sätt, men tycker historia är intressant. Så ursäkta min okunskap.
Kanske finns svaret på min fråga i detta forum nånstans eller tillomed i denna tråd, men min fråga är:
När jag var i Spanien nyligen, närmare bestämt i en stad som heter Terrassa, nära Barcelona så var jag på ett historiskt museum som låg mitt i och ibland historiska byggnader. I en monter såg jag något som var slående likt runskrift. Eftersom vi hade kort om tid och allt stod på spanska så hade jag ingen chans att ta reda på vad det handlade om, men runorna såg ut såhär:
en till bild på föremål med runorna: http://19hz.net/junk/run2.jpg
Min amatörfråga är vad det finns för kopplingar mellan dessa runor och de nordiska? Jag har kollat lite på nätet och jämfört de här runorna med de nordiska och även om tecknen verkar likna varandra och en del är identiska så stämmer de inte överrens särskilt mycket. Vore kul att höra lite bakgrund till dess runor och om runor i allmänhet om någon orkar ta sig tid att förklara.
Kanske finns svaret på min fråga i detta forum nånstans eller tillomed i denna tråd, men min fråga är:
När jag var i Spanien nyligen, närmare bestämt i en stad som heter Terrassa, nära Barcelona så var jag på ett historiskt museum som låg mitt i och ibland historiska byggnader. I en monter såg jag något som var slående likt runskrift. Eftersom vi hade kort om tid och allt stod på spanska så hade jag ingen chans att ta reda på vad det handlade om, men runorna såg ut såhär:
en till bild på föremål med runorna: http://19hz.net/junk/run2.jpg
Min amatörfråga är vad det finns för kopplingar mellan dessa runor och de nordiska? Jag har kollat lite på nätet och jämfört de här runorna med de nordiska och även om tecknen verkar likna varandra och en del är identiska så stämmer de inte överrens särskilt mycket. Vore kul att höra lite bakgrund till dess runor och om runor i allmänhet om någon orkar ta sig tid att förklara.