Gamla vattenvägar till Uppsala

[Henke]

Är det någon som vet var man kan hitta kartor som visar hur de numera hopplöst uppgrundade gamla vattenvägarna till Uppsala gick? Alltså Långhundraleden, Penningbyleden och Sjuhundraleden. Mer exakta beskrivningar av lederna än de jag redan har är också välkomna.

Det jag tror mig veta redan är följande:

* Långhundraleden gick ursprungligen från Svinningeviken (senare Tunaviken och Åkersån) till sjön Garnsviken, och därifrån uppför Husaån och Helgöån. Fortsättningen därefter är för mig inte helt uppenbar.

* Penningbyleden gick förbi Hysingsvik, Länna kyrksjö och Lisasjön, därefter över Addarn och Huvarn. Sedan blir det lite oklart. Det fanns även ett inlopp vid Vettershaga över nuvarande Bergshamraviken.

* Sjuhundraleden gick via Norrtäljeviken uppför Norrtäljeån, därefter förbi Rimbo, Långsjön och Metsjön. Därefter vet jag inte riktigt.

Henrik

[Dûrion Annûndil]

Vad jag hittar är en bok: Långhundraleden - en seglats i tid och rum, som finns på biblioteket.
http://www.bahnhof.se/~ssb/hembygd/oste ... undra.html

Av den dåliga karta som jag har över Sverige att döma, så möts alla tre lederna vid Rimbo (om Penningbyleden då går över Länna och Rå mot Skederid där den möter Norrtäljeleden). Från Rimbo går en å-arm rakt västerut, men där gär även en motorled nu. En annan å går mot Skedviken, som möjligen kan vara förbunden med en mindre sjö öst-nord-öst om Husby-Långhundra, som i vilket fall som helst är förbunden med Uppsala genom en å.
Hoppas detta hjälper.

[Henke]

Tack, det hjälpte (tror jag) Boken ser intressant ut och jag ska leta efter denna.

Lantmäteriets karta på http://www2.lantmateriet.se/ksos/index.html verkar också hjälpa lite, hittade en länk till denna i en annan tråd och har klickat runt där en stund.

Avslutningen på lederna (Storån och Sävjaån) är rätt enkel att identifiera, likaså inloppen. Gyttret av åar, diken och uppgrundade sjöar i området runt vattendelaren i trakten av Rimbo, Husby-Långhundra och Skepptuna är däremot inte helt lätt att få rätsida på. Det är svårt att avgöra om den lilla sjön ONO Husby-Långhundra, som verkar heta Ubby-Långsjön, gick att nå från Skedviken.

Henrik

[barzam]

Min pappa hävdar bestämt att det går att paddla kanot till Uppsala från en plats norr om Norrtälje. Det kanske går lättare på våren, så om vi får en varm maj och jag har tid kanske jag prövar.

[Henke]

Ja, det lär gå att paddla Långhundraleden nästan hela vägen från Åkersberga till Uppsala också - har själv paddlat första biten upp till några km förbi Brottby för ca 15 år sedan. Minns det som lite intressant, man passerar en hel del runstenar, gravhögar etc på vägen.

Henrik

[Gunnar]

Blev ny medlem efter att ha hittat er konversation på nätet. Har intresserat mig för detta ämne under några år och håller på att kartlägga vattenvägarna. Så småningom ska det bli kartor tänkte jag (är illustratör).
Att paddla upp till Uppsala från Brottby ställer sig nog svårt numera. Det är mest diken. När det gäller möjligheten att paddla från norr om Norrtälje till Uppsala ställer jag mig ännu mer skeptisk. Bor utanför Norrtälje sedan femton år och har paddlat på det mesta härikring. Förstår inte riktigt vilket vatten det skulle vara. Om det är en riktigt blöt vår kan man paddla genom diken från Norrtälje till Finsta, men ska man längre än så får det nog bli släpkärra. Kanske har jag missat ngt - tksam för tips i så fall.
Bifogat skickar jag en karta över hur lederna gick, tyvärr begränsad till sthlms län och inte särskilt detaljerad. På en del ställen var det förståss "drag".

[Olof Ekström]

Wow - hur har du det med landhöjningsdata? Jag ska inte försöka dra in dig i mina egna projekt, men idéer om var sånt kan tänkas finnas vore synnerligen välkomna:-)

[Henke]

Blev ny medlem efter att ha hittat er konversation på nätet.

Välkommen hit!

Och kartan var nästan exakt det som jag var ute efter med min ursprungliga fråga (även om jag fortfarande är intresserad av ännu mer detaljerade kartor om någon nu skulle ha sådana någonstans, samt hur det såg ut i Uppsala Län förstås). Tack!

Kartan väckte för mig frågan om inte Sandhamnsleden användes på den tiden, dvs längs Värmdös nordkust, förbi Vindö åt SO över Kanholmsfjärden och sedan ut på havet förbi Sandhamn? Har för mig att den leden är ganska gammal. Den borde ha varit relevant åtminstone när man skulle till Baltikum, såvida inte vägarna via Gotland eller Åland/Finland var de som alltid användes.

Henrik

[Henke]

Detta kanske kan vara av intresse för någon, det är en skrift som handlar om området vid Långhundraledens mynning i första hand ur ett kulturgeografiskt perspektiv, men de skriver en del om hur området såg ut under forntiden.

http://www.lansmuseum.a.se/inneh/pdf2004/Taljoweb.pdf

De första 18 sidorna är de mest intressanta för denna tråd. På sidan 17 finns en ganska tydlig karta över hur leden såg ut under den äldre järnåldern. Uppgifterna verkar komma från Arbetsgruppen Långhundraleden (måste hitta deras bok någonstans, de har själva sålt slut på den för länge sedan).

Henrik

[Andreas Wien]

Angående Sjuhundraleden.

Äntligen en tråd om min hembygd ;)
Som uppvuxen runt trakterna Rimbo och Norrtälje, så har jag åkt vägen mellan dessa två orter åtskilliga gånger, dvs samma sträcka som Sjuhundraleden hade sin sträckning.

Att Sjuhundraleden tar sin början med Norrtäljeviken-Norrtäljeån som sedan mynnar ut i sjön Lommaren råder det nog ingen tvekan om. Lommarens västra strand slutar idag ca 1000 meter öster om väg 77 (mellan Rimbo och Norrtälje). Mellan Lommarens västra ände vid Husby-Sjuhundra och nästa sjö vid Finsta, Björkarn, finns det idag en å (Husby-ån). Från denna sjö, Björkarn, leder en större å till Kundbysjön och denna å rinner sedan vidare i ca 2 000 meter till Långsjön vid Rimbo.

Värt att nämna är att terrängen runt Husby-Sjuhundra är ett av de mest runstensrikaste områderna i Uppland.

Där Långsjön slutar tar nästan på en gång Metsjön vid. Vid Metsjöns slut rinner det en å vidare västerut, men var den slutar vet jag tyvärr inte. Jag vet bara att det finns en större å runt 5 km efter Metsjön (vid Gottröra) som leder söderut till Akersberga. 10 km väster om Metsjön tar en annan å vid som i sin tur leder till andra åar och som till slut slutar inne i Uppsala.

För att återga till ån mellan Kundysjön och Långsjön, så har denna å en „T-korsning“ (i folkmun „Kors-ån“) där en „å-arm“ bildar Vallby-ån och som leder igenom Rimbo samhälle (förbi den nu nedbrända gamla kvarnen i Vallby) upp till sjön Syningen som ligger norr om Rimbo. Ån blir bredare och bredare, ju närmare sjön Syningen man kommer.

Sjön Syningen sträcker sig sedan upp till Ekebyholm och Rånäs och tar slut ca 1000 meter öster om sjön Skedviken, som i sin tur ligger ca 2 000 meter söder om Gavel-Långsjön. Mellan Skedviken och Gavel-Långsjön finns det även en större å som sammanbinder sjöarna.

Värt att notera är även att Länna kyrksjö söder om Norrtäle ännu idag har en förbindelse med Lommaren. Vid Länna Kyrksjö korsades under medeltiden två viktiga vattenleder.

Karta: http://kartor.eniro.se
(Förslag pa sökord: Norrtälje)

Det kommer mera...

Mvh Andreas Wien

[Dan Koehl]

Bifogat skickar jag en karta över hur lederna gick, tyvärr begränsad till sthlms län och inte särskilt detaljerad.

Gunnar, är det flit som du kallar södertörn "Tören"?

Vad jag förstått ingick detta i Roden (tom kuststräckan i Östergötland?) har dessa åsikter förändrats? Tören har jag aldrig hört som namn på denna kuststräcka förut.

[Ulf T]

Bifogat skickar jag en karta över hur lederna gick, tyvärr begränsad till sthlms län och inte särskilt detaljerad.

Gunnar, är det flit som du kallar södertörn "Tören"?

Vad jag förstått ingick detta i Roden (tom kuststräckan i Östergötland?) har dessa åsikter förändrats? Tören har jag aldrig hört som namn på denna kuststräcka förut.

Jag känner igen beteckningen Tören för Södertörn sedan tidigare. Här hävdar de som en självklarhet att Södertörn kallades Tören: http://www.rtk.sll.se/kartor/stockholm1252.htm

Här talas också om Tören: http://www.lysator.liu.se/runeberg/thamstoc/odling.html
Fast det är inte lika lätt att uttyda vad de menar, även om det förefaller vara Södertörn.

Själv tycker jag det känns som en rimlig tanke att man skulle kunna härleda namnet Södertörn från Tören.

[Dan Koehl]

Bifogat skickar jag en karta över hur lederna gick, tyvärr begränsad till sthlms län och inte särskilt detaljerad.

Gunnar, är det flit som du kallar södertörn "Tören"?

Vad jag förstått ingick detta i Roden (tom kuststräckan i Östergötland?) har dessa åsikter förändrats? Tören har jag aldrig hört som namn på denna kuststräcka förut.

Jag känner igen beteckningen Tören för Södertörn sedan tidigare. Här hävdar de som en självklarhet att Södertörn kallades Tören: http://www.rtk.sll.se/kartor/stockholm1252.htm

Här talas också om Tören: http://www.lysator.liu.se/runeberg/thamstoc/odling.html
Fast det är inte lika lätt att uttyda vad de menar, även om det förefaller vara Södertörn.

Själv tycker jag det känns som en rimlig tanke att man skulle kunna härleda namnet Södertörn från Tören.

Kan tänkas, men Roden på kartan står skrivet över norra skärgården, när den i själva verket tycks ha inkluderat Östergötlands kuststräcka och definitvt mälarlandskapet?

[Ulf T]

Nu gjorde jag en sökning på Roden. Vad jag kunde se, används namnet av diverse föreningar och företag som är stationerade i Roslagen. Dessutom hittade jag en beskrivning som pekar ut framförallt Roslagen, men även delar av inre Uppland och Gästrikland: http://cgi.roslagsmuseet.se/roslagen.shtml
http://mange.dynup.net/Forntiden/marknad/
Det kan ju hända att de har fel på dessa sidor. Har du några länkar som ger en annan beskrivning av Roden?

[Christer Samuelsson]

Hej alla.
Södertörn eller Tören - lär en gång ha omnämts som Taure, det finns t.o.m. ett Taure.net. i detta förnämliga media. Roden som jag misstänker är en moderniserad variant av Rod, vilket det en gång kort och gott kallats, anses av en del vara en strandtomt, som sträcker sig från Adelsö, ut i Östersjön upp förbi Östhammar, ja nästan upp mot Gästrikland.
Varför det är så vet jag inte, men kanske kan vi klura ut det tillsammans. Så finns det en mytisk plats, som borde legat i dessa krokar, omnämt i Florensdokumentet (1120) som Sje´land.
Hälsningar
Christer Samuelsson.