När Olof Rudbeck som värst härjade med sin Atlantica, så var inte alla med på noterna. Rudbecks nära vän proffesor Verelius som f.ö.även var riksantikvarie hade inte mycket till övers för Rudbecks minst sagt fantastiska historieskrivning. Mellan Verelius och Schefferus, som stödde Rudbecks historia, uppstod en träta som till slut fick Universitetskanslern Magnus Gabriel de la Gardie att ingripa och förbjuda den förbittrade diskussionen. Karl XI behövde en ärorik historia och att ifrågasätta Atlantican var närmast landsförräderi och sådant sysslar som bekant inte landsantikvarier med.
Till slut går dock Verelius åter ut i diskussion, ty förbudet gällde inte utgivande av gamla källor och en sådan hittade Verelius, så vitt jag förstår hittade man efter Rudbecks död ett dokument med anteckningar från en utredning som en viss biskop Karl gjort, denne var verksam i Västerås på 1200 talet. Av denna skrift framgår att när kung Sverker grundlade biskopskyrkan i Gamla Uppsala år 1138 hade man förenat denna med de tre hednagudarnas tempel efter, att renat dessa med eld och helgat dessa.
Omstädigheterna för fyndet av dokumentet ansågs som mycket märkliga och många hävdade att det var en förfalskning. Enligt Mats G Larsson börjar en del forskare idag ifrågasätta denna gamla sanning.
Någon som vet mer?
Christer Samuelsson.
Renad med eld och helgad.
-
- Medlem
- Inlägg: 844
- Blev medlem: 25 oktober 2002, 16:49
- Ort: Wilattunge
-
- Medlem
- Inlägg: 844
- Blev medlem: 25 oktober 2002, 16:49
- Ort: Wilattunge
Så här står det f.ö i Nordisk familjebok om detta:
"Sockenkyrkan (se fig. 1) är af ej ringa
arkitektoniskt intresse till följd af den höga
ålder, som, trots alla förändringar, ännu kan
spåras i dess byggnadssätt. Redan Verelius,
Eudbeck och Pe-ringschiöld anmärkte, att den
tydligen framgått ur en äldre byggnad. De icke
blott påstodo, i sin ifver för den fornkunskap
de väckt till lif och för fosterlandets höga
ålder, hvarvid de ofta sköto öfver målet,
att denna äldre byggnad varit det gamla af
gudatemplet, utan trodde sig äfven kunna
med säkerhet rekonstruera dettas utseende
(se Peringschiölds "Monumenta Uplandiæ"). Den
nyare forskningen har ej velat godkänna detta
resultat, och K. G. Brunius, som noga beskrifvit
kyrkan ("Konstanteckningar under en resa år
1849"), ansåg, att den äldre byggnad, som man
använder till sockenkyrka, rar en del af den
gamla, i korsform byggda och med tornparti i
midten försedda metropolitankyrkan (se planen,
fig. 2), hvilket också till fullo bekräftats
genom C. M. Kjellbergs utgräfningar (jfr
"Upplands fornminnesförenings tidskrift", bd 3,
1897). Rud-becks gräfningar, med åtföljande fynd
af ben efter hästar och hökar, tyckas antyda,
att afgudatemplet dock stått på ungefär samma
plats som den kristna kyrkan.
Allt hvad som berättas om Gamla Uppsala efter
de anteckningar, som en biskop Karl i Västerås
(d. omkr. 1283) skulle lämnat efter sig,
såsom att Sverker I lagt grunden till domkyrkan
1138 och därmed förenat hvad som efter branden
kvarstod af hednatemplet etc., kan ej längre
tagas i betraktande, då allt talar för, att ett
falsarium här föreligger. C. A.*"
Christer Samuelsson.
"Sockenkyrkan (se fig. 1) är af ej ringa
arkitektoniskt intresse till följd af den höga
ålder, som, trots alla förändringar, ännu kan
spåras i dess byggnadssätt. Redan Verelius,
Eudbeck och Pe-ringschiöld anmärkte, att den
tydligen framgått ur en äldre byggnad. De icke
blott påstodo, i sin ifver för den fornkunskap
de väckt till lif och för fosterlandets höga
ålder, hvarvid de ofta sköto öfver målet,
att denna äldre byggnad varit det gamla af
gudatemplet, utan trodde sig äfven kunna
med säkerhet rekonstruera dettas utseende
(se Peringschiölds "Monumenta Uplandiæ"). Den
nyare forskningen har ej velat godkänna detta
resultat, och K. G. Brunius, som noga beskrifvit
kyrkan ("Konstanteckningar under en resa år
1849"), ansåg, att den äldre byggnad, som man
använder till sockenkyrka, rar en del af den
gamla, i korsform byggda och med tornparti i
midten försedda metropolitankyrkan (se planen,
fig. 2), hvilket också till fullo bekräftats
genom C. M. Kjellbergs utgräfningar (jfr
"Upplands fornminnesförenings tidskrift", bd 3,
1897). Rud-becks gräfningar, med åtföljande fynd
af ben efter hästar och hökar, tyckas antyda,
att afgudatemplet dock stått på ungefär samma
plats som den kristna kyrkan.
Allt hvad som berättas om Gamla Uppsala efter
de anteckningar, som en biskop Karl i Västerås
(d. omkr. 1283) skulle lämnat efter sig,
såsom att Sverker I lagt grunden till domkyrkan
1138 och därmed förenat hvad som efter branden
kvarstod af hednatemplet etc., kan ej längre
tagas i betraktande, då allt talar för, att ett
falsarium här föreligger. C. A.*"
Christer Samuelsson.
-
- Medlem
- Inlägg: 1944
- Blev medlem: 24 mars 2002, 16:40
- Ort: Västra Götaland
Hej!
Så här skriver Maja Hagerman i sin bok "Spåren av kungens män":
Spekulationerna om vad det kan ha varit för anläggning har fått näring av ännu en häpnadsväckande uppgift. Det sägs att hednatemplet inte revs efter de kristnas seger, utan byggdes samman med en kyrka som uppfördes på platsen.
På 1200-talet skrev en biskop Karl att kyrkan i Gamla Uppsala blev förenad med de tre gudarnas gamla helgedom sedan den renats av eld och helgats av kung "Yggemundus". inge ska alltså efter segern över Blotsven ha bränt ut hedendomen ur kulthuset och i anslutning till den kvarvarande byggnaden ha inrättat en kyrka.
[...] Senare tiders undersökningar i Gamla Uppsala har givit vid handen att det finns mycket omfattande och komplicerade kulturlager under kyrkan. Under golvet finns rester av stolphål från vad som verkar ha varit flera olika träkonstruktioner (varav en del i och för sig kan vara rester av byggnadsställningar från stenkyrkans tid). Vissa av stolphålen har dock grävts långt ned i ett äldre lerlager under kyrkan, och stolparna har varit mer än 70 cm tjocka, så de måste ha ingått i en mycket kraftig träkonstruktion.
När stenkyrkan byggdes där på 1100-talet kan den alltså ha haft flera träbyggnader som föregångare på samma plats. Ingen kan med säkerhet säga om någon av dem var hednisk. Men ingen kan heller utesluta det. Även om det också har föreslagits att fynden kan vara rester av flera olika kristna träkyrkor.
Någon slags anläggning måste ju ändå ha funnits på den plats som var hedningarnas vida berömda kultcentrum. [...]
(sidhänvisning, 307, 308, 309)
mvh artur
Så här skriver Maja Hagerman i sin bok "Spåren av kungens män":
Spekulationerna om vad det kan ha varit för anläggning har fått näring av ännu en häpnadsväckande uppgift. Det sägs att hednatemplet inte revs efter de kristnas seger, utan byggdes samman med en kyrka som uppfördes på platsen.
På 1200-talet skrev en biskop Karl att kyrkan i Gamla Uppsala blev förenad med de tre gudarnas gamla helgedom sedan den renats av eld och helgats av kung "Yggemundus". inge ska alltså efter segern över Blotsven ha bränt ut hedendomen ur kulthuset och i anslutning till den kvarvarande byggnaden ha inrättat en kyrka.
[...] Senare tiders undersökningar i Gamla Uppsala har givit vid handen att det finns mycket omfattande och komplicerade kulturlager under kyrkan. Under golvet finns rester av stolphål från vad som verkar ha varit flera olika träkonstruktioner (varav en del i och för sig kan vara rester av byggnadsställningar från stenkyrkans tid). Vissa av stolphålen har dock grävts långt ned i ett äldre lerlager under kyrkan, och stolparna har varit mer än 70 cm tjocka, så de måste ha ingått i en mycket kraftig träkonstruktion.
När stenkyrkan byggdes där på 1100-talet kan den alltså ha haft flera träbyggnader som föregångare på samma plats. Ingen kan med säkerhet säga om någon av dem var hednisk. Men ingen kan heller utesluta det. Även om det också har föreslagits att fynden kan vara rester av flera olika kristna träkyrkor.
Någon slags anläggning måste ju ändå ha funnits på den plats som var hedningarnas vida berömda kultcentrum. [...]
(sidhänvisning, 307, 308, 309)
mvh artur
-
- Medlem
- Inlägg: 844
- Blev medlem: 25 oktober 2002, 16:49
- Ort: Wilattunge
Jag har Maja Hagermans bok ståendes i nån av mina bokhyllor. Det är bedrövligt att jag inte minns detta.stanislav skrev:Hej!
Så här skriver Maja Hagerman i sin bok "Spåren av kungens män":
Spekulationerna om vad det kan ha varit för anläggning har fått näring av ännu en häpnadsväckande uppgift. Det sägs att hednatemplet inte revs efter de kristnas seger, utan byggdes samman med en kyrka som uppfördes på platsen.
På 1200-talet skrev en biskop Karl att kyrkan i Gamla Uppsala blev förenad med de tre gudarnas gamla helgedom sedan den renats av eld och helgats av kung "Yggemundus". inge ska alltså efter segern över Blotsven ha bränt ut hedendomen ur kulthuset och i anslutning till den kvarvarande byggnaden ha inrättat en kyrka.
[...] Senare tiders undersökningar i Gamla Uppsala har givit vid handen att det finns mycket omfattande och komplicerade kulturlager under kyrkan. Under golvet finns rester av stolphål från vad som verkar ha varit flera olika träkonstruktioner (varav en del i och för sig kan vara rester av byggnadsställningar från stenkyrkans tid). Vissa av stolphålen har dock grävts långt ned i ett äldre lerlager under kyrkan, och stolparna har varit mer än 70 cm tjocka, så de måste ha ingått i en mycket kraftig träkonstruktion.
När stenkyrkan byggdes där på 1100-talet kan den alltså ha haft flera träbyggnader som föregångare på samma plats. Ingen kan med säkerhet säga om någon av dem var hednisk. Men ingen kan heller utesluta det. Även om det också har föreslagits att fynden kan vara rester av flera olika kristna träkyrkor.
Någon slags anläggning måste ju ändå ha funnits på den plats som var hedningarnas vida berömda kultcentrum. [...]
(sidhänvisning, 307, 308, 309)
mvh artur
Min kära trätobroder Wilmer T gav mej ett uppslag. som är som följer:
Med tanke på de många kristna runstenar med kors som finns i vårt land, så torde det vara så, att antingen står de för en sorts kristenhet eller så står det för något sorts "Killroy was here".
Skulle det kunna tänkas vara en Ariansk kyrka som renats genom eld.
Jag kan narurligtvis inte bevisa detta - alldeles platt inte, men om man läser Henrik Janson blir det lite enklare. Ja i Jansons fall rör det sig om en Gallikansk kyrka förstås....
Christer samuelsson
PS Detta är spekulation och ingen ovedersäglig sanning.DS