västerås

[echo one]

Västerås är ju en gammal vikinga by för det finns ju fritt med forn lämningar som tex, annunds hög.
Det jag undra var om västerås var någon större handels "stad"??
Och om nån vet vad västerås hette under den tiden, det kanske hette västerås redan då.
/Olle

[Christer Samuelsson]

Västerås är ju en gammal vikinga by för det finns ju fritt med forn lämningar som tex, annunds hög.
Det jag undra var om västerås var någon större handels "stad"??
Och om nån vet vad västerås hette under den tiden, det kanske hette västerås redan då.
/Olle

Västerås hette förr Västra Aros, Det fanns ett Östra Aros med, idag heter det stället Uppsala.
Aros betyder åmynning helt enkelt, jag vet att det är ett område rikt på lämningar från Nordisk forntid & vikingatid, men är tämligen okunnig om vad som finns där. Det är inte otänkbart att Västra Aros tillhörde något av Folklanden, antingen Tiunda, Fjärdhundra eller Attundaland om detta kan man inte veta säkert, men kopplingen Östra och Västra Aros pekar väl i den riktningen.
God Jul
Christer Samuelsson.

[echo one]

västra aros, nu kopplar det ju!=) tack=)

[Widsith]

Aros kommer i sin tur från Aurrs os, där Aurr är ett fornnordiskt ord som står för grus eller grov sand. Se ex.vis Grottesången i Eddan. Os i sig står för mynning. Betydelsen blir alltså "Mynningen där det finns grus (eller grov sand)". Det finns talrika Aros-namn i Norden, t.ex. Nidaros som alltså ligger vid Nidälvens mynning.

[barzam]

Aros kommer i sin tur från Aurrs os, där Aurr är ett fornnordiskt ord som står för grus eller grov sand. Se ex.vis Grottesången i Eddan. Os i sig står för mynning. Betydelsen blir alltså "Mynningen där det finns grus (eller grov sand)". Det finns talrika Aros-namn i Norden, t.ex. Nidaros som alltså ligger vid Nidälvens mynning.

Ar är genitiv av á, alltså å. Aros betyder alltså 'åmynning'.

[Lindir]

Västerås hette förr Västra Aros, Det fanns ett Östra Aros med, idag heter det stället Uppsala.

Fast större delen av tiden hette båda orterna helt enkelt Aros, vilket skapar en del problem för senare tiders forskning. Det är t ex inte helt självklart vilket Aros som åsyftas på den s k Florenslistan över svenska biskopssäten från första hälften av 1100-talet (även om Västerås är en vanligare gissning).

Bestämningen Östra Aros är inte belagd förrän vid mitten av 1200-talet (dvs bara ett par decennier innan det bytte namn till Uppsala), och före det finns bara det enkla Aros (med stavningsvarianter) belagt. Jag har däremot ingen uppgift på när det västligare Aros först kallades just Västra Aros, men jag skulle gissa på att det var i samma veva. Är det någon som vet?

[Christer Samuelsson]

Bestämningen Östra Aros är inte belagd förrän vid mitten av 1200-talet (dvs bara ett par decennier innan det bytte namn till Uppsala), och före det finns bara det enkla Aros (med stavningsvarianter) belagt. Jag har däremot ingen uppgift på när det västligare Aros först kallades just Västra Aros, men jag skulle gissa på att det var i samma veva. Är det någon som vet?

Jag har för mig att jag läst något om detta eller närliggande i NE. Jag minns tyvärr inte. Jag har f.n. inte tillgång till uppslagsverket. Någon annan kanske?
Christer Samuelsson.

[D. Andersson]

Namnet (1200-talets mitt Westraarus) innehåller ett fornsvenskt aros 'åmynning', åsyftande Svartåns mynning i Mälaren. Förleden anger läget i förhållande till Östra Aros, nu Uppsala.

Namnet (1276 Østraros) är antingen bildat till genitiv av fornsv. a 'å' och os 'mynning', eller, troligare, direkt till ett sammansatt ord *aros 'åmynning'. Östra är tillagt för att skilja namnet från Västra Aros (Västerås).

aros, ord som ursprungligen betyder 'åmynning' och som ingår i vissa ortnamn, t. ex. Västra Aros (Västerås) och Östra Aros (Uppsala).


Det är vad som står i NE på Västerås/Namn, Östra Aros och aros.

[Leonidas]

Varför hette det först Uppsala och sedan Östra Aros, för att sedan byta tillbaka?

[Widsith]

Ar är genitiv av á, alltså å. Aros betyder alltså 'åmynning'.

...enligt Nordisk Familjebok som är mer än hundra år gammal, eller har du någon annan källa?
Genitiv, är det detsamma som att ange ägandeförhållande av ån, eller...? Förklara.
I medeltidssvenska förekommer en vidareutveckling av Ar. Ljudmässigt utvecklas det till ett Ör, där det entydigt betyder grus- eller sandbank, som i "fiskis ör" som alltså är ett fiskegrund.

Jag tror som framgår inte på att Ar skulle vara ett genitiv av á, dvs å. Det finns många Aros-namn i Norden som inte kan kopplas till någon å.

Ett annat exempel är Åhus i Danmark, som förut hette Aos. Där skulle jag kunna gå med på förekomst av en å.

[Christer Samuelsson]

Varför hette det först Uppsala och sedan Östra Aros, för att sedan byta tillbaka?

Jag tror du missuppfattat saken. Under 1200 talet var Östra Aros Hamn åt Uppsala d.v.s. Vad vi idag kallar Gamla Uppsala. När man så beslutade att flytta ärkesätet till Östra Aros fick namnet Uppsala följa med. Och den gamla platsen vid Uppsala högar fick därefter heta Gamla Uppsala och Namnet Östra Aros försvann helt enkelt.
God Fortättning
Christer Samuelsson.

[barzam]

I ordet ör måste du förutsätta en tidigare form aur. Ordet är inte att koppla samman med á. Om inte du kan förklara hur du binder ihop orden ljudhistoriskt.

Genitiv, (yngre) sammansättningar i germanska språk har ofta genitiv mellan lederna. Genitiven mellan lederna betyder ingenting, men krävs av formella skäl i en sammansättning (s.k. fogemorfem). Jfr gatu-korsning, bordsben, ansiktslyftning MEN julgran, datorbänk, blomkruka.

Vad gäller mina källor: jag har det inte från Nordisk familjebok men just nu har jag inga källor med mig. När jag läste namnforskning i Uppsala förklarade professorn ordet så. När jag slagit upp ordet vid senare tillfällen har alltid denna förklaring dykt upp. Om du väntar ett par dagar tills jag kommit hem från julen ska jag ge dig ordentliga belägg från litteraturen.

Vilka aros-namn i Norden tycker du inte går att tolka såhär? Och varför.

[barzam]

Ar är genitiv av á, alltså å. Aros betyder alltså 'åmynning'.

...enligt Nordisk Familjebok som är mer än hundra år gammal, eller har du någon annan källa?

Svenskt ortnamnslexikon (2003), Svensk etymologisk ordbok (1948) och Nationalencyklopedien ger samma förklaring som jag. Det är inte en föråldrad teori utan den allmänt vedertagna. Bevisbördan ligger hos dig om du vill föra fram en ny teori, men då måste med argument bevisa den. Jag har ingenting emot att ändra min åsikt om du ger mig skäl att göra det.

Jag tror som framgår inte på att Ar skulle vara ett genitiv av á, dvs å. Det finns många Aros-namn i Norden som inte kan kopplas till någon å.

Vilka aros-namn i norden finns det som inte kan kopplas till någon å?

[Widsith]

Hej barzam,

Jag har inte gjort någon koppling mellan Aros och á, dvs å. Det är det du och dina källor som gör.

Vad du skrev var förvillande likt den exakta ordalydelsen i Nordisk Familjebok, som synes:

Ur Nordisk Familjebok 1:a upplagan (1876):
"Aros, eg. Åros, fornnordiskt ord, som betyder åmynning
(ár, genitivus af á, å, och ós, mynning). Det
förekommer äfven i äldre tider såsom ortnamn,
hvilket bl. a. bars af två svenska städer under
medeltiden. Vid Svartåns utflöde i Mälaren låg ett
Aros, vid Fyrisåns mynning (hvilken då icke såsom nu
var vid Flottsund utan 3/4 mil längre upp) ett annat, hvilket var
hamnplats för det gamla tempelsätet Upsala."


Sådan lyder alltså förklaringen, vilken alltså går igen i dina källor Nationalencyklopedien, Svensk etymologisk ordbok och Svenskt ortnamnslexikon. Men redan 1876 är denna förklaring gammal:


Beskrifning öfver Westerås län (1849), Vilhelm Tham:

"Namnet förekommer i de äldsta skrifna handlingar, från Christendomens
första tider i vårt land, under formen Aroos, Westre
Aros eller Westerars (på latin Arosia), d. v. s. åmynning,
med tillägget vestra, enligt den vanligaste förklaringen, till
skillnad från Östra Aros, Upsala."


Beskrifning öfver Upsala län (1850), Vilhelm Tham:

"Upsala är bland Sveriges äldsta städer, ehuru till rykte
och betydenhet yngre än det en half mil längre upp liggande
Gamla Upsala, hvars namn det fått upptaga. Äldre namnet
var Aroos (åmynningen), och förekommer äfven jemte det nyare
Upsalir, som sannolikt betecknar de höga, eller de uppåt landet
belägna kungssalarne."

Redan 1849 kopplades alltså åmynning och Aros ihop. 150 år senare är förklaringen exakt den samma. Det är en allmänt vedertagen och dessutom föråldrad teori, barzam. På en och samma gång. Hur gammal är denna förklaring egentligen?


"Vilka aros-namn i norden finns det som inte kan kopplas till någon å?" frågar du. Här kommer några exempel:

Årås, vid Gullspångsälvens utlopp i Vänern, skrevs 1386 Aaros: "...ok vplatit allan min egho deel ii litla Aaros ii Ampnheret j Watzbo..." Diplomatarium Norvegicum VII 320.

Aaros socken, Tönsbergs stift, Norge.

Åros, vid Sogneelvas utlopp utanför Kristiansand, Norge. Se här en bra bild av "mynningen med sand (eller grus)" http://www.aaros.no/norsk/forsiden.htm

Och varför? Jo, för i inget av fallen finns någon å, utan den gemensamma nämnaren är istället ett vattendrags sandiga utlopp. "Aros", hävdar jag, har alltså inget med "å" att göra, förutom i det fall det råkar vara utloppet från en å.

Jag skall också rätta mig själv genom att säga att Århus ej hette Aos, utan Aaros, i gången tid. Ett Aos har däremot funnits i Skåne.

[Widsith]

Åros vid Kristiansand skrevs Aaros förr, skall tilläggas:

Dipl. Norv. II sid. 679:

Ollum monnum theim som thetta breff see eller høre sendher jagh Swendh Anundson Tarmodh Annvndson Eivindh Wtormson Asmundh Naffuardson Kolben Swenson Biernrodh Naffuerson Erik Endridson swarne lagrettis men i Sognodaal q. gudz oc sine kunnuch gørendes med thetta worth opne breff ath wi aldrigh wistom oc aldrigh hørth haffuum at Sywardh Torlefson athe noghet fyskke i Aaros høøl eller i Laugholmen noghet lather i Glopholmen i skierið oc ey i Tandhrewarp som ligher i Sognedals elff oc er thetta manghum adraa godum mannum wittherlich ath thet sua haffuer lighigh oc wareth aff gamblæ fwndh oc en ythermare helsth the besthe oc ælsthe som her boo och booth haffwe. Tiil ythermere bewisningh henghe wi ware insegle nedhen for thetta breff som giorth war i Songnedaal anno domini 1481 ipso die sancti Olaffwi regis et martiris.