Bärsärkar - källor och ursprung?

[Engan]

Du har rätt, visst finns det fler ämnen.. lite baeocystein, tror jag (en analog till psilocybin), en del psilocin (vilket är vad psilocybin omvandlas till i vår ämnesomsättning) och marginella mängder andra ämnen. Men faktiskt ingenting alls som skadar njurarna. Det påstår inte ens den värsta skrämselpropagandan. Däremot finns en del ämnen som är lätt magirriterande och som är en delförklaring till det eventuella illamående och magsmärtor som vissa upplever (och som fortfarande inte har något med njurarna att göra).

Man skall inte inbilda sig att någon drog är helt ofarlig, men inte heller överdriva farligheten hos dem. Objektiv information håller bäst i längden. Det är just den överdrivna demoniseringen av vissa droger som jag är rädd kan göra att folk börjar tvivla på all droginformation samhället pumpar ut.. typ "Jag har rökt gräs och testat svamp, och uppenbarligen är det mesta jag fått höra om dessa ren skrämselpropaganda. De ljuger säkert om rökheroin och crack också, det är säkert inte så farligt. Kanske skulle prova lite?" Men men.. vi skall väl inte ha någon politisk debatt om svensk narkotikapolitik här..

Det kan mycket väl hända att en del ämnen som finns i svampar och andra växter fungerar som försvarssystem. Det är dock inget som säger att de försvarssystemen evolverat som försvar mot människor. Tvärtom är det mycket troligare att de flesta sådana "system" i just svamp är till för att skydda från insekter och sniglar. Människor har under historisk tid knappast varit något särskilt stort hot mot just svampar. Även om jag själv är ett svårt hot mot vissa svampar på vissa platser. Smörfrästa kantareller med lite schalottenlök och salt och peppar på en rostad macka är väldigt gott.

[tryggve]

En del svampar kan väl innehålla stryknin. Det är väl därför man ska äta ”magic mushrooms” på hårt rostat bröd, eftersom kolet kan oskadliggöra en del av giftet.
Stryknin kan väl orsaka magknip?

Om det finns stryknin i svensk svamp är jag mer tveksam till. Engan, något du känner till? (inte visste jag att du var sådan svampmänniska Om vi får lika mycket kantareller detta året som förra så ska ni defenitivt få lite...)

[Engan]

En del svampar kan väl innehålla stryknin. Det är väl därför man ska äta ”magic mushrooms” på hårt rostat bröd, eftersom kolet kan oskadliggöra en del av giftet.
Stryknin kan väl orsaka magknip?

Om det finns stryknin i svensk svamp är jag mer tveksam till. Engan, något du känner till? (inte visste jag att du var sådan svampmänniska Om vi får lika mycket kantareller detta året som förra så ska ni defenitivt få lite...)

Det tackar jag för, kantareller säger jag aldrig nej till. Men angående stryknin i svampar får jag nog be dig om en referens. Vad jag vet finns stryknin bara i växter av släktet Strychnos (som för övrigt inte har några medlemmar i Europa, däremot i Amerika, Afrika och Asien), en familj av träd och buskar. Stryknin till kommersiellt bruk utvinns vanligen ur trädet nux vomica, som tillhör denna familj.

Personligen äter jag således mina kantareller på lagom rostat bröd, tryggt förvissad om att inga svampar över huvud taget innehåller stryknin. Tills du bevisar motsatsen för mig, förstås.

Det finns en hel uppsjö urbana legender om att den ena eller den andra drogen innehåller eller späds ut med eller ersätts med stryknin. Dessa är alla lika sanna, det vill säga inte alls. Jag undrar om du inte råkat ut för ytterligare en variant av detta.

Stryknin i sig själv, i mycket låga doser, är däremot en stimulerande drog. Den har bland annat förr i tiden använts i dopningssyfte, både på hästar och människor. Jag behöver nog inte understryka hur farligt detta var (och fortfarande skulle vara om någon var dum nog att göra det idag).

[tryggve]

Det tackar jag för, kantareller säger jag aldrig nej till. Men angående stryknin i svampar får jag nog be dig om en referens. Vad jag vet finns stryknin bara i växter av släktet Strychnos (som för övrigt inte har några medlemmar i Europa, däremot i Amerika, Afrika och Asien), en familj av träd och buskar. Stryknin till kommersiellt bruk utvinns vanligen ur trädet nux vomica, som tillhör denna familj.

Personligen äter jag således mina kantareller på lagom rostat bröd, tryggt förvissad om att inga svampar över huvud taget innehåller stryknin. Tills du bevisar motsatsen för mig, förstås.

Det finns en hel uppsjö urbana legender om att den ena eller den andra drogen innehåller eller späds ut med eller ersätts med stryknin. Dessa är alla lika sanna, det vill säga inte alls. Jag undrar om du inte råkat ut för ytterligare en variant av detta.

Stryknin i sig själv, i mycket låga doser, är däremot en stimulerande drog. Den har bland annat förr i tiden använts i dopningssyfte, både på hästar och människor. Jag behöver nog inte understryka hur farligt detta var (och fortfarande skulle vara om någon var dum nog att göra det idag).

Tja, min källa är en person som jag tillskriver stor kunskap inom detta fält, men...
Men vi har ju faktiskt en mykologiavdelning på jobbet, så det kan väl vara lätt att kolla upp.

[tryggve]

Engan: jo, det verkar som om du har rätt, och alkanoider förkommer ju ffa i växter. T o m jag visste det, men det borde jag ju göra med tanke på vad jag jobbar med.

Nu vet jag inte hurpass trovärdiga en del av de webbsidor som jag har hittat är, men det verkar i stort som du har rätt. Dock hade jag aldrig förr hört påståendet att LDS skulle inehålla stryknin...

Så de ämnen som är magirriterande, skulle de kunna neuraliseras av aktivt kol? Eller är den en ren psykosomatisk effekt.

Mitt erbjudande om kantareller kvarstår dock

[Engan]

Skulle tippa att det mer handlar om en psykosomatisk effekt, även om det naturligtvis inte är omöjligt att verkan av något eller några av de ämnen som på en del människor verkar magirriterande kan dämpas lite av aktivt kol. Dock skulle det förmodligen också dämpa de "önskade" effekterna i minst lika hög grad.

Jag är förvånad att du aldrig hört ryktet att LSD innehåller stryknin förut. Det är en av de äldre och mer seglivade urbana myterna om droger. Vid ett tillfälle någon gång på 70-talet i USA villl jag minnas att det rentav blev en självuppfyllande profetia: en ovanligt korkad langare som gått på ryktet fick för sig att blanda ut sitt LSD med stryknin för att "aktivera" det. Orsakade en del strul, men inga livshotande effekter eftersom mängden LSD i en aktiv dos är så oerhört liten, och därmed var mängden stryknin som "följde med" mycket långt ifrån en akut farlig dos.

Jaja. Nu har den här tråden avlägsnat sig rätt långt från sitt ursprung. Dags att avsluta det hela (om ingen hade nåt mer att säga om bärsärkar och flugsvamp), tror jag. Hit med kantarellerna så jag får låta maten tysta mun.

[Gudbjorn]

En kollega frågade vad ordet kommer ifrån och vad dess egentliga betydelse var, vilka händelser och personer som kopplats till det. Så, utan att lägga fram någon bas skickar jag frågan vidare till forumet:

Vad vet vi om bärsärkar egentligen? Var finns bärsärkar omnämnda? Vad finns det belägg för, i termer av egenskaper och innebörd?

(Som bakgrund kan jag nämna att det är en svenskalärare som har en klass som jobbar med Röde Orm, det är i det sammanhanget ordet dykt upp - men jag tänkte mig en lite mer uttömmande genomgång:-) )

Berserk er navn på en kriger som slåss med ufattelig styrke og mot. I stedet for brynje benyttet disse i stedet "berserk", hvor "ber"="bjørn" og "serk"=skinn/fell. Legg merket til det engelske ordet "bear" og ordet "ber"....

[Gudbjorn]

Som jag tolkar det verkar ett ursprung i "björn" vara språkligt otroligt, intressant då att exempelvis NEs ordbok håller fast vid björnskinnsteorin.

Ordet otroligt är nog litet väl starkt. Hellquists bok är mycket bra, men står inte alltid på det senaste forskningslägets position (och hans belägg i nämnda artikel är dessutom ännu äldre). Med tanke på att NE:s Ordbok haft tillgång till både Svensk etymologisk ordbok och ytterligare över ett halvsekels senare språklig forskning antar jag att de åtminstone har något fog för att välja den huvudtolkning de gör (i artikeln i NE - ej ordboksdelen - skriver de ju för övrigt, som du citerar ovan, är ett lån från fornisl. berserkr, antagligen 'man som är klädd i björnskinn', eller en sammansättning av fornisl. berr 'bar' och serkr 'skjorta', med syftning på att bärsärken slogs i "bara särken").

Även Webster's Third New International Dictionary väljer för övrigt björnteorin:

"ON berserkr, from ber- (stem of björn bear) + serkr shirt -- more at BEAR, SARK"

Min enda slutsats är att vi inte kan säga säkert vad detta ord kommer ifrån.

Hvor kommer mitt navn fra da??
Asbern??
As=Rompe/Røv?
Bern=Naken???

altså... da heter jeg RompeNaken...
Takk for den....

[frodeh]

Som jag tolkar det verkar ett ursprung i "björn" vara språkligt otroligt, intressant då att exempelvis NEs ordbok håller fast vid björnskinnsteorin.

Ordet otroligt är nog litet väl starkt. Hellquists bok är mycket bra, men står inte alltid på det senaste forskningslägets position (och hans belägg i nämnda artikel är dessutom ännu äldre). Med tanke på att NE:s Ordbok haft tillgång till både Svensk etymologisk ordbok och ytterligare över ett halvsekels senare språklig forskning antar jag att de åtminstone har något fog för att välja den huvudtolkning de gör (i artikeln i NE - ej ordboksdelen - skriver de ju för övrigt, som du citerar ovan, är ett lån från fornisl. berserkr, antagligen 'man som är klädd i björnskinn', eller en sammansättning av fornisl. berr 'bar' och serkr 'skjorta', med syftning på att bärsärken slogs i "bara särken").

Även Webster's Third New International Dictionary väljer för övrigt björnteorin:

"ON berserkr, from ber- (stem of björn bear) + serkr shirt -- more at BEAR, SARK"

Min enda slutsats är att vi inte kan säga säkert vad detta ord kommer ifrån.

Hvor kommer mitt navn fra da??
Asbern??
As=Rompe/Røv?
Bern=Naken???

altså... da heter jeg RompeNaken...
Takk for den....

For ordens skyld sier store norske leksikon følgende:
berserker
(norrønt entall berserkr) var i vikingtiden og tidligere ville krigere, ofte knyttet til kongens følge, men opptrådte også alene eller i flokk; de var kledd i bjørnefeller og tenktes å kunne forvandle seg til bjørner, derav navnet (ber 'bjørn'); i kamp ble de rasende, bet i skjoldene, tutet som hunder, våpen bet ikke på dem, de åt glør og gikk gjennom ild. Man har prøvd å forklare raseriet, berserkergangen, med at de brukte fluesopp som stimulans, men det er ukjent i gamle kilder. Berserker nevnes ofte sammen med ulvhedner, som var kledd i ulveskinn og minner om varulver, menn i ulveham. Raseriet kan være rent psykopatisk, men med dyrking av krigsguden (Odin) gjennom ekstase som mål; berserkergangen ser ut til å ha vært ansett i hedensk tid, men forbudt og betraktet som trolldom i kristen; det tyder på at den har vært et kultisk fenomen.

og når det gjelder navnet Asbjørn:
"Asbjørn
mannsnavn, norrønt Ásbjǫrn. Første ledd av samme rot som norrønt áss: 'gud', se Åse. Annet ledd er dyrenavnet bjørn, norrønt bjǫrn. Meningen med et slikt navn var vel at bæreren skulle få både gudenes og bjørnens egenskaper og styrke. Esben, Espen, er varianter av samme navn. Navnedag 10. mai."
..men dette visste du vel, nicket ditt tatt i betraktning.

[Henrik712]

hej, jag är bara en historia noob så ni får ha överseende om ni tycker jag har fel.
Enligt vad jag har hört fanns det olika former av bärsärkar. dom mest kända är björnskinn men det fanns även ulfheobarer, vilka var klädda i vargskinn. Även helt nakna krigare ( skogsmän) lär ha förekommit i andra kulturer.

Jag är skeptisk till drog teorin eftersom drogerna borde sätta krigaren ur mer eller mindre stridbart skick. Försänkt reaktions förmåga och liknande borde inte göra någon långlivad. I mina öron låter det som en form av schamanism. I en del primitiva kulturer ( se även voodoo) så har jag läst att deltagarna igenom trummdans och dräkter kan hamla i en trans där dom tror sig vara olika former av djur och andar.

[Ubbe]

Jag läsde för några år sedan en bok om "Mannarförbund", (stavning tveksam), där Bärsärkar och Ulvhednar beskrevs som medlemar av krigar-sekter dyrkande av guden Odin. Medlemarna ägnade sig åt hamnskiften där kunde med hjälp magi få specifika egenskaper från utvalda djur, tex vargar.

Denna typen av krigar-sekter skulle inte var något specifikt för vikingatidens skandinavien, utan ha förekommit innom hela den förkristna germanska kultur sfären. Där medlemarna ofta målade huden svart och klädde sig i djurhudar. Medlemarna blev efter döden en del av Odins, (eller motsvarande), här.

Det påstods att enligt äldre Tysk tradition så är det Odin och hans här som drar fram i höststormarna, och detta skulle kallas den vilda jakten eller något liknande. Det åstods vidare att det tidigare fanns en tradition vid Tyska universitet att vid en viss natt, (som jag har glömt datumet på), att eleverna klädde sig i svart och svärtade ansikterna, och utförde hyss. Är det någon som hört något liknade?

[varjag]

Jag kan i alla fall tillägga att bärsärkarnas goda namn lever vidare i staden Rockhampton i Queensland. Där en stor och viktig genomfartsgata heter, just det - Berserker Street. Den vid gatan belägna 'puben' - är dock inte känd vilda slagsmål...även om undantag...äro kända....Varjag

[Nissegossen]

Spikklubba?