Småland under medeltiden
Hans indelning är väl långt ifrån 100 % säker, men den är likväl den mest underbyggda teorin om hur Småland såg ut i förhistorisk tid. Den gamla uppfattningen att härader som var uppkallade efter orter var sena skapelser medan härader som var uppkallade efter bygder var ursprungligen egna landskap håller inte streck. John Kraft har även i andra sammmanhang konstaterat att detta synsätt inte stämmer överens med hans resultat.
Jag antar att jag får lov att läsa Johan Kraft.
Folkländerna i Uppland är troligen som jag tidigare sagt ganska sena. De fungerar dels som juridicella inheter med egna lagar fram till Upplandslagens införande 1296 (dessvärre vet vi inte mycket om hur de lagarna såg ut), sedan var de organisatoriska enheter i ledungen, som troligen inte införs förrän slutet på 900-talet. Att man i några mindre kungadömen skulle kunnat genomföra en sådan organisation.
Termen kultförbund tycker jag låter bättre än kungariken, det beskriver väl bättre situationen. Hans tanke kring dessa kultförbund låter ganska rimlig. Sedan vet vi ju inte hur makten i varje sådat kultförbund såg ut. Kanske fanns det två mäktiga ätter, som sins emellan hade makten uppdelad mellan sig, kanske fanns det flera som höll en "terrorbalans", vi vet ju att i förkristen tid hade varje fri man rätt att göra sin röst hörd på tinget, och det är väl därför ganska troligt att makten hos dessa hövdingar var någorlunda balanserad, man valde gärna en kung eller hövding (kanske skall vi kalla honom häradshövding, visserligen är det nytt medeltida begrepp, men det visar troligen ganska väl hövdingens viktigaste roll i bygden) som hade anseende och makt, och kunde genomdriva sina beslut, men om han blev för mäktig och självsvåldig tog de sig hellre en annan hövdig.
Sedan skiljer sig nog inte "bygderna" eller "kultförbunden" sig särskilt mycket åt i Småland och Uppland, ungefär motsvarande föregångarna till de äldre av häradena eller hundradena.
Skillnaden är väl att vi vet att Uppsala och kungarna där tidigt fick ett anseende som överskuggade de flesta andra hövdingars makt. Vi vet ju dock nästan ingenting om några andra ätter i vikingatidens Sverige överhuvudtaget, så det blir fynden vi får gå på.
Sedan är det ju så, att vi får gissa ganska mycket när det gäller forntiden. Namnen på dessa hövdingar, deras levnadstid och konflikter som rasat under den här tiden kan vi bara gissa omkring.
Folkländerna i Uppland är troligen som jag tidigare sagt ganska sena. De fungerar dels som juridicella inheter med egna lagar fram till Upplandslagens införande 1296 (dessvärre vet vi inte mycket om hur de lagarna såg ut), sedan var de organisatoriska enheter i ledungen, som troligen inte införs förrän slutet på 900-talet. Att man i några mindre kungadömen skulle kunnat genomföra en sådan organisation.
Termen kultförbund tycker jag låter bättre än kungariken, det beskriver väl bättre situationen. Hans tanke kring dessa kultförbund låter ganska rimlig. Sedan vet vi ju inte hur makten i varje sådat kultförbund såg ut. Kanske fanns det två mäktiga ätter, som sins emellan hade makten uppdelad mellan sig, kanske fanns det flera som höll en "terrorbalans", vi vet ju att i förkristen tid hade varje fri man rätt att göra sin röst hörd på tinget, och det är väl därför ganska troligt att makten hos dessa hövdingar var någorlunda balanserad, man valde gärna en kung eller hövding (kanske skall vi kalla honom häradshövding, visserligen är det nytt medeltida begrepp, men det visar troligen ganska väl hövdingens viktigaste roll i bygden) som hade anseende och makt, och kunde genomdriva sina beslut, men om han blev för mäktig och självsvåldig tog de sig hellre en annan hövdig.
Sedan skiljer sig nog inte "bygderna" eller "kultförbunden" sig särskilt mycket åt i Småland och Uppland, ungefär motsvarande föregångarna till de äldre av häradena eller hundradena.
Skillnaden är väl att vi vet att Uppsala och kungarna där tidigt fick ett anseende som överskuggade de flesta andra hövdingars makt. Vi vet ju dock nästan ingenting om några andra ätter i vikingatidens Sverige överhuvudtaget, så det blir fynden vi får gå på.
Sedan är det ju så, att vi får gissa ganska mycket när det gäller forntiden. Namnen på dessa hövdingar, deras levnadstid och konflikter som rasat under den här tiden kan vi bara gissa omkring.
Själv har jag studerat norra Halland och märkt att området taktiskt valde vilka man skulle vara lierade med från tid till annan beroende på om det var fredstid eller inte. Dess storhet uppkommer under sen förromersk järnålder och äldre romersk järnålder i Fjärås bräcka. Denna byggd var troligen lierad med folk från Backa Röd på Hisingen utanför dagens Göteborg. Fyndkontexten såsom ugnar för tillverkning av järn, keramik och järnföremål tyder på det. Intressant i sammanhanget är att vi i fyndmaterialet finner kopplingar till det nordpolska området. De ovan nämnda ugnstyperna och keramiken är typer som finns i området kring Weichsels utlopp. Kanhända var det därför som Greken Claudius Ptolemaios kände till Fjäråsfolket, då han ca 150 e. Kr. nämnde dem i sin geografiska studie, om det nu Fjärås han menade? En annan lierad var stammar från norra Jylland. Under tidig folkvandringstid fram till 500-talet ser jag att norra Halland intog en mer avvaktande ställning i och med att stammar från Västergötland och södra Norge troligen var i konflikt med Jylländska stammar. Med uppkomsten av hallar i mellersta och södra Halland under 400 talet och framåt har jag noterat att fyndmaterialet från norra Halland kan knytas till delar från de mer södra delarna av landskapet. Vi skulle kunna tala om en lös halländsk federation. Fynd såsom halsringar, spjuttyper och brakteater samt hallarna kan till viss del bekräfta detta. Från och med 500-talet e. Kr. så kan man alltså tala om att Halland som landskap sakta växte fram.
Själv är jag gansk dåligt insatt i Götalandsområdet, känner väl någorlunda till förhållandena i Västmanland/Uppland/Dalarna. Herulen beskriver annars på ett ganska bra sätt hur det kan ha sett ut. Sedan får man väl inte glömma att 0-500 e. Kr. är en period på 500 år. Allianser och förbund kan ha växlat fler gånger än så här under den långa perioden, men det blir ju svårt att kunna spåra, när man inte kan få fram exakta arkeologiska dateringar av fynden.
-
Patrik Krantz
- Medlem
- Inlägg: 37
- Blev medlem: 13 april 2006, 20:44
Mycke intressant!herulen skrev:Själv har jag studerat norra Halland och märkt att området taktiskt valde vilka man skulle vara lierade med från tid till annan beroende på om det var fredstid eller inte. Dess storhet uppkommer under sen förromersk järnålder och äldre romersk järnålder i Fjärås bräcka. Denna byggd var troligen lierad med folk från Backa Röd på Hisingen utanför dagens Göteborg. Fyndkontexten såsom ugnar för tillverkning av järn, keramik och järnföremål tyder på det. Intressant i sammanhanget är att vi i fyndmaterialet finner kopplingar till det nordpolska området. De ovan nämnda ugnstyperna och keramiken är typer som finns i området kring Weichsels utlopp. Kanhända var det därför som Greken Claudius Ptolemaios kände till Fjäråsfolket, då han ca 150 e. Kr. nämnde dem i sin geografiska studie, om det nu Fjärås han menade? En annan lierad var stammar från norra Jylland. Under tidig folkvandringstid fram till 500-talet ser jag att norra Halland intog en mer avvaktande ställning i och med att stammar från Västergötland och södra Norge troligen var i konflikt med Jylländska stammar. Med uppkomsten av hallar i mellersta och södra Halland under 400 talet och framåt har jag noterat att fyndmaterialet från norra Halland kan knytas till delar från de mer södra delarna av landskapet. Vi skulle kunna tala om en lös halländsk federation. Fynd såsom halsringar, spjuttyper och brakteater samt hallarna kan till viss del bekräfta detta. Från och med 500-talet e. Kr. så kan man alltså tala om att Halland som landskap sakta växte fram.
Men kan Mark och Kinds härader ha varit en del av Fjärås också? eller kanske i förbund på något sätt!
Nu kom det en till fråga, jo kan Fjärås folket ha pratat som Götarna eller har göta målet i norra Halland kommit tack vare att Göteborg grundades?