Vad hände med sjuka och gamla på vikingatiden?'
Finns det någon kunskap om detta?
Hade de insamling eller dog de, eller fanns kanske speciella fattighus?
Tacksam för svar, även om jag nio inte hoppas för mycket på att det finns forksbning på detta
sjuka och gamla på vikingatiden
Re: sjuka och gamla på vikingatiden
Familjen tog väl hand om dem som alltid. Om man anser att de isländska sagorna speglar samtiden på ett hyfsat sätt kan man finna vägledning där. Jag anser detta för övrigt.
Re: sjuka och gamla på vikingatiden
Om någon nu kom att tänka på ättestupan, så har den gode Hexmaster omkullkastat den myten:
http://www.faktoider.nu/cgi-bin/visa.cg ... markera=ja
På den tiden var den enda sociala försäkringen man kunde lita på den egna släkten, precis som Millgard konstaterade.
http://www.faktoider.nu/cgi-bin/visa.cg ... markera=ja
På den tiden var den enda sociala försäkringen man kunde lita på den egna släkten, precis som Millgard konstaterade.
Re: sjuka och gamla på vikingatiden
Jag är rätt säker på att det hänger samman med social ställning. Jag kan inte tänka mig att en gammal sjuk träl togs omhand på samma sätt som en dito hövding.
Det finns många arkeologiska exempel, men de är ofta svåra att hitta eftersom de döljer sig i de osteologiska rapporterna som oftast är förpassade till bilagedelen av rapporteringen av arkeologiska undersökningar. Och då skall gudarna veta attt arkeologiska rapporter inte är några kioskvältare. När vi undersökte stormskadade gravar i Jönköpings län så hittade vi ett kul exempel. En äldre man (60+) med flera utläkta skador från hugg hade begravts tillsammans med en yngre person (övre tonåren). Graven var som brukligt en kremering och tyvärr hittades inga könsindikerande ben från den yngre personen, men min personliga gissning är att det rör sig om en kvinnlig träl som slagits ihjäl och lagts på bålet tillsammans med sin herre (jfr Ibn Fadlans beskrivningar).
Det finns många arkeologiska exempel, men de är ofta svåra att hitta eftersom de döljer sig i de osteologiska rapporterna som oftast är förpassade till bilagedelen av rapporteringen av arkeologiska undersökningar. Och då skall gudarna veta attt arkeologiska rapporter inte är några kioskvältare. När vi undersökte stormskadade gravar i Jönköpings län så hittade vi ett kul exempel. En äldre man (60+) med flera utläkta skador från hugg hade begravts tillsammans med en yngre person (övre tonåren). Graven var som brukligt en kremering och tyvärr hittades inga könsindikerande ben från den yngre personen, men min personliga gissning är att det rör sig om en kvinnlig träl som slagits ihjäl och lagts på bålet tillsammans med sin herre (jfr Ibn Fadlans beskrivningar).