Hej!
Tänkte vi skulle diskutera alla Sverige Folkländer så jag börjar med Värend.
Enligt Wulfstans reseskildring från 800-talet så hörde Blekinge med Möre, Öland och Gotland till Svearna.
Om nu Sverige fanns vid denna tid får tolkas som ni vill.
Men som sakt orienterade Blekingarna norrut mot småländerna.
Över Blekinge ligger Värend som jag nu ville tala om, men snart kommer till.
För i tiden så var det ju lättare komma fram på åarna än det är till land i genom skogarna.
Och det finns många åar som går ifrån Värend ner till Östersjön igenom Blekinge.
Värend nämns inte som en del av Svearna vad jag vet, men kan det ha tillhört Svearna vid 800-talet?
Kan Blekinge ha varit en del av Värend, som då skulle haft tre folkslag Allbor, Vidingar och Blekingar?
Kan Blekinge ha fungerat som Roslagen i Uppland för Värend?
När kom Blekinge under Svearnas kontroll?
Nu tillbaka till fakta:
Blekinge fördes till Danmark vid en gränsdragning på 1000 talet.
Hur kunde detta ske, varför fick Danskarna kontroll över Blekinge, finns det fakta om något krig som utbröt denna gränsdragning av 7 personer?
Har hört talas om Vidingar som färdats ända ner till Byzantium kan någon berätta mer om detta?
Småland under medeltiden
-
Patrik Krantz
- Medlem
- Inlägg: 37
- Blev medlem: 13 april 2006, 20:44
Småland under medeltiden
Senast redigerad av 2 Patrik Krantz, redigerad totalt 15 gång.
-
Patrik Krantz
- Medlem
- Inlägg: 37
- Blev medlem: 13 april 2006, 20:44
Och nu till Finnveden!
Halland var delat i två eller tre delar flera gånger i historien och Dialekterna i Halland kan delas in i en nordlig Göta mål och en sydlig sydsvenska mål.
Skåne skall ha enats vid 300-talet och då tror jag inte halland tillhörde Skåne, eftersom det bodde två folk i Halland vid namn Fjäre och Hallin.
Halland borde ha kommit att tillhöra Skåneland eller Danmark vid 800-talet.
Många åar går igenom Finnveden och Södra Halland därför har det varit stora förbindelser.
Kan Södra Halland ha tillhört Finnveden som en roslagen och då haft två folkslag Finnvedingar och Hallin?
om nu Hallin tillhörde Finnveden hur kan då Finnveden ha förlorat området till Danskarna?
Eftersom en gränsdragning ägde rum vid 1000-talet så borde Finnvedingarna ha försökt ta tillbaka Hallin flera gånger.
Finnveden gjorde korståg till England och tog med sig skatter hem och grävde ner i Finnveden och en del av denna skatt var pengar för att slippa korståg eller något sådant.
Det var ju Danskarna som gjorde korståg i England alltså borde Finnveden ha stått Danskarna nära!
Halland var delat i två eller tre delar flera gånger i historien och Dialekterna i Halland kan delas in i en nordlig Göta mål och en sydlig sydsvenska mål.
Skåne skall ha enats vid 300-talet och då tror jag inte halland tillhörde Skåne, eftersom det bodde två folk i Halland vid namn Fjäre och Hallin.
Halland borde ha kommit att tillhöra Skåneland eller Danmark vid 800-talet.
Många åar går igenom Finnveden och Södra Halland därför har det varit stora förbindelser.
Kan Södra Halland ha tillhört Finnveden som en roslagen och då haft två folkslag Finnvedingar och Hallin?
om nu Hallin tillhörde Finnveden hur kan då Finnveden ha förlorat området till Danskarna?
Eftersom en gränsdragning ägde rum vid 1000-talet så borde Finnvedingarna ha försökt ta tillbaka Hallin flera gånger.
Finnveden gjorde korståg till England och tog med sig skatter hem och grävde ner i Finnveden och en del av denna skatt var pengar för att slippa korståg eller något sådant.
Det var ju Danskarna som gjorde korståg i England alltså borde Finnveden ha stått Danskarna nära!
Jag tror inte man skall tala om "kontroll" av varken Svear eller Danskar.
I Dannmark utvecklades en starkare stadsmakt tidigt, men i Sverige eller bland Svearna var makten koncentrerad kring Uppsalakungen.
Sveakungen hade en viktig roll vid bloten i Uppsala, dessutom hade han kontrollen över Birka. I Uppland fungerade han dessutom som överdomare i vissa lagtvister. Han kunde påbjuda ledung, men om detta system var utvecklat redan på 800-talet är högst tvivelaktigt, dessutom var den främst avsedd för försvar, inte för att krossa lokala upprorsmän. Lokala stormän hade ett intresse av att stå väl med kungen, ju längre bort från Uppsala, ju mindre var det intresset.
Den gemene Värensbon skötte sitt jordbruk och hade väldigt lite med någon kungamakt att göra. Rättsligt hade man traderade lagar och domare på lagtingen var någon lokal storman eller hövding. I samband med att man blev hotad av grannar eller sjörövare från andra håll var det viktigt att goda kontakter med mäktiga hövdingar, dessutom var man beroende av att ha reglerade förbindelser med andra områden för att handeln skulle fungera.
Därför kan det ha växlat, ibland lät man sina söner söka sig till Uppsalakungens hird, när man hade behov av att ha goda skäl att hålla sig väl med Sveakungen, ville man ha goda kontakter med Danske kungen gav man hedersgåvor till honom. Även andra mäktiga stormän på andra håll kan ha spelat en liknande roll, vi vet ju dessutom ganska lite om den här tiden, Ynglingatal är ju ganska tillrättalagt, det kan under långa perioder ha funnits andra stormän som konkurrerat med Uppsala kungen om makten, och flera ätter som gjort anspråk på titeln Uppsalakung.
Säkert fanns det lokalt mäktiga stormän, även om deras makt var liten i förhållande till Svea och Danakungarnas makt. Någon nationalitetskänsla var nog i det här sammanhanget ganska underordnad.
Ju mäktigare storman ju viktigare blev det att ha goda kontakter med andra ännu mäktigare stormän och hövdingar.
Vi kan dessutom tänka oss att vissa hövdingar i Värend hade nära kontakter med Sveakungen samtidigt som andra hade kontakter med Danske kungen, om det sedan uppkom stridigheter mellan lokala stormanspartier gällde det att ha de allierade som kunde vara till bäst hjälp.
I Dannmark utvecklades en starkare stadsmakt tidigt, men i Sverige eller bland Svearna var makten koncentrerad kring Uppsalakungen.
Sveakungen hade en viktig roll vid bloten i Uppsala, dessutom hade han kontrollen över Birka. I Uppland fungerade han dessutom som överdomare i vissa lagtvister. Han kunde påbjuda ledung, men om detta system var utvecklat redan på 800-talet är högst tvivelaktigt, dessutom var den främst avsedd för försvar, inte för att krossa lokala upprorsmän. Lokala stormän hade ett intresse av att stå väl med kungen, ju längre bort från Uppsala, ju mindre var det intresset.
Den gemene Värensbon skötte sitt jordbruk och hade väldigt lite med någon kungamakt att göra. Rättsligt hade man traderade lagar och domare på lagtingen var någon lokal storman eller hövding. I samband med att man blev hotad av grannar eller sjörövare från andra håll var det viktigt att goda kontakter med mäktiga hövdingar, dessutom var man beroende av att ha reglerade förbindelser med andra områden för att handeln skulle fungera.
Därför kan det ha växlat, ibland lät man sina söner söka sig till Uppsalakungens hird, när man hade behov av att ha goda skäl att hålla sig väl med Sveakungen, ville man ha goda kontakter med Danske kungen gav man hedersgåvor till honom. Även andra mäktiga stormän på andra håll kan ha spelat en liknande roll, vi vet ju dessutom ganska lite om den här tiden, Ynglingatal är ju ganska tillrättalagt, det kan under långa perioder ha funnits andra stormän som konkurrerat med Uppsala kungen om makten, och flera ätter som gjort anspråk på titeln Uppsalakung.
Säkert fanns det lokalt mäktiga stormän, även om deras makt var liten i förhållande till Svea och Danakungarnas makt. Någon nationalitetskänsla var nog i det här sammanhanget ganska underordnad.
Ju mäktigare storman ju viktigare blev det att ha goda kontakter med andra ännu mäktigare stormän och hövdingar.
Vi kan dessutom tänka oss att vissa hövdingar i Värend hade nära kontakter med Sveakungen samtidigt som andra hade kontakter med Danske kungen, om det sedan uppkom stridigheter mellan lokala stormanspartier gällde det att ha de allierade som kunde vara till bäst hjälp.
Sanningen att säga vet vi ju ganska lite om de politiska förhållandena i Sverige vid den här tiden, men på 800-talet intensifieras Dannmarks kontakter med Frankerriket, och efter kulturinfluenser därifrån stärks kungamakten. Förmodligen blev det nödvändigt för Sveakungen att själv följa efter och försöka stärka sitt inflytande i viktiga områden. Öland och kuststräckan ned mot Blekinge var ett sådant område.
Det har väl antagligen också ingått i de lokala hövdingarnas spel att inte bara söka den mäktigaste sammarbetspartnern, utan även den som tillät störst själständigt agerande och som var lättast att påverka.
Det har väl antagligen också ingått i de lokala hövdingarnas spel att inte bara söka den mäktigaste sammarbetspartnern, utan även den som tillät störst själständigt agerande och som var lättast att påverka.
-
Patrik Krantz
- Medlem
- Inlägg: 37
- Blev medlem: 13 april 2006, 20:44
Så det kan ha varit så att Värend hadde influenser i Blekinge och Finnveden i Södra Halland och Västergötland i Norra Halland?FBQ skrev:Sanningen att säga vet vi ju ganska lite om de politiska förhållandena i Sverige vid den här tiden, men på 800-talet intensifieras Dannmarks kontakter med Frankerriket, och efter kulturinfluenser därifrån stärks kungamakten. Förmodligen blev det nödvändigt för Sveakungen att själv följa efter och försöka stärka sitt inflytande i viktiga områden. Öland och kuststräckan ned mot Blekinge var ett sådant område.
Det har väl antagligen också ingått i de lokala hövdingarnas spel att inte bara söka den mäktigaste sammarbetspartnern, utan även den som tillät störst själständigt agerande och som var lättast att påverka.
Tycker det ser lustigt ut med alla små områden vid kusterna: Blekinge, Halland, Bohuslän, Roslagen.
De kan ju ha fått influenser ifrån Svearna vid 1100 att dela in länderna i Roslagar?
Varför skulle Svearna ha haft kontroll över områden i Småland?
Götarna var väl också en stor makt, enligt lagsagorna så var östra och norra småland en del av Östergötland!
Wulfstans resebeskrivning är väl en av de få tillförlitliga källor vad gäller Svearikets omfattning under 800-talet. I övrigt tror jag du kan vara väldigt skeptisk mot uppgifterna att Skåne skall ha enats på 300-talet. Inga uppgifter finns om något sådant, det är knappast troligt att något sådant "enande" försigått över huvud taget.
Uppgifterna om Fjäre och Hallin är hämtade från Jordanes, och det är väl inte helt klarlagt exakt vilka folk han har syftat på. Över huvud taget är hans uppgifter ganska svävande och motsägelsefulla, och han har helt säkert hämtat uppgifter från olika håll. Att de "folk" han räknar upp egentligen var, bygder, hövdingadömmen eller eller stambenämningar är inte heller klart.
Hade Värend influenser i Blekinge? Värendsbor har säkerligen besökt marknader och handelsplatser i Blekinge. Stormän i Värend har säkert, om än oklart i vilken grad gift in mäktiga Blekingesläkter.
Götarnas hövdingar vet vi i stort sett ingenting om. I fråga om mäktighet kom där åtminstone inte att växa fram någon bas för kungamakten såsom Hedeby/Lejre eller Uppsala/Birka kom att utgöra.
Någon hövding i götalandskapen kan mycket väl ha haft inflytande i Värend, på samma sätt som Sveakungen kan ha haft det, men ingendera styrde antagligen där, helt enkelt för att det inte fanns något intresse av att styra Småland.
Att Öland kom under Sveakungens kontroll berodde antagligen på att handeln till Birka gick den vägen, och även före Birkas tillkomst var Öland första anhalten för importvaror till Svealandskapen. Det gällde attså att se till att inte någon annan kung eller hövding fick makten här.
Smålands inland var ur den aspekten ganska ointressant för Svear så väl som för Götar, innan skatterna infördes. Att muta småländska hövdingar för att vinna deras lojalitet hade varit en ganska onödig kostnad för Sveakungen. Att gå ned dit och besegra smålänningarna med en handfull hirdmän var nog ogörligt, större stående armé hade han inte. Uppbåda Svearna kunde han kanske göra redan vid den här tiden, men då för att söka guld och ära i fjärran rika länder, eller försvara egna hemmen, inte för något meningslöst tåg för att få smålänningarna att erkänna Sveakungen som den störste hövdingen.
Sådana saker blir ju viktiga att förstå om man ser på Vikingatidens samhälle. Det var ett ättesamhälle, där mäktiga släkter styrde små lokalsamhällen. Längst ned fanns de som inte tillhörde någon släkt, och därför var tvunga att ägas av någon annan släkt som trälar för att över huvud taget kunna tillräkna sig något skydd. Man kan inte se de "länder"- Svear och Daner som existerade vid den här tiden som länder i vår mening, och talar vi sedan om Götar eller om Värendsbor, så var de i än mindre grad något annat än bygdenamn, ibland kanske huvudsakligen kontrollerade av en mäktig släkt, men lika ofta flera konkurrerande.
Är det "Värend och Virdarne" som du har läst, eller finns det nyare litteratur på samma tema?
Uppgifterna om Fjäre och Hallin är hämtade från Jordanes, och det är väl inte helt klarlagt exakt vilka folk han har syftat på. Över huvud taget är hans uppgifter ganska svävande och motsägelsefulla, och han har helt säkert hämtat uppgifter från olika håll. Att de "folk" han räknar upp egentligen var, bygder, hövdingadömmen eller eller stambenämningar är inte heller klart.
Hade Värend influenser i Blekinge? Värendsbor har säkerligen besökt marknader och handelsplatser i Blekinge. Stormän i Värend har säkert, om än oklart i vilken grad gift in mäktiga Blekingesläkter.
Götarnas hövdingar vet vi i stort sett ingenting om. I fråga om mäktighet kom där åtminstone inte att växa fram någon bas för kungamakten såsom Hedeby/Lejre eller Uppsala/Birka kom att utgöra.
Någon hövding i götalandskapen kan mycket väl ha haft inflytande i Värend, på samma sätt som Sveakungen kan ha haft det, men ingendera styrde antagligen där, helt enkelt för att det inte fanns något intresse av att styra Småland.
Att Öland kom under Sveakungens kontroll berodde antagligen på att handeln till Birka gick den vägen, och även före Birkas tillkomst var Öland första anhalten för importvaror till Svealandskapen. Det gällde attså att se till att inte någon annan kung eller hövding fick makten här.
Smålands inland var ur den aspekten ganska ointressant för Svear så väl som för Götar, innan skatterna infördes. Att muta småländska hövdingar för att vinna deras lojalitet hade varit en ganska onödig kostnad för Sveakungen. Att gå ned dit och besegra smålänningarna med en handfull hirdmän var nog ogörligt, större stående armé hade han inte. Uppbåda Svearna kunde han kanske göra redan vid den här tiden, men då för att söka guld och ära i fjärran rika länder, eller försvara egna hemmen, inte för något meningslöst tåg för att få smålänningarna att erkänna Sveakungen som den störste hövdingen.
Sådana saker blir ju viktiga att förstå om man ser på Vikingatidens samhälle. Det var ett ättesamhälle, där mäktiga släkter styrde små lokalsamhällen. Längst ned fanns de som inte tillhörde någon släkt, och därför var tvunga att ägas av någon annan släkt som trälar för att över huvud taget kunna tillräkna sig något skydd. Man kan inte se de "länder"- Svear och Daner som existerade vid den här tiden som länder i vår mening, och talar vi sedan om Götar eller om Värendsbor, så var de i än mindre grad något annat än bygdenamn, ibland kanske huvudsakligen kontrollerade av en mäktig släkt, men lika ofta flera konkurrerande.
Är det "Värend och Virdarne" som du har läst, eller finns det nyare litteratur på samma tema?
-
Patrik Krantz
- Medlem
- Inlägg: 37
- Blev medlem: 13 april 2006, 20:44
Re: Folkländerna i Sverige
Fattar inte riktigt, menar du att Värend skulle varit ett Folkland?Patrik Krantz skrev: Tänkte vi skulle diskutera alla Sverige Folkländer så jag börjar med Värend.
-
Christer Samuelsson
- Medlem
- Inlägg: 844
- Blev medlem: 25 oktober 2002, 16:49
- Ort: Wilattunge
Aha vår vän John Kraft som söker påvisa att det det i Uppland funnits ett Trehundraland.Patrik Krantz skrev:All möjlig fakta, plus Hednadömen av John Kraft
Kan vi inte leta lite källor här, ämnet är intressant.
Traditionellt anses väl att folklanden varit tre eller fyra om man nu tar med Roden. Alltså Tiunda, Atunda och Fjärdhundraland. Dessa är de traditionella folklanden. Jag vet inte var det omnäms att just att dessa är "folkland", Snorre kanske?
Att det funnits folkland i Småland låter märkligt, finns det några källor till den saken?
Att det funnits smålänningar och blekingebor även fordomdags råder det inte minsta tvekan om, men är dessa i några historiska källor omskrivna som folkland?
Hälsningar
Christer Samuelsson
Snorre nämner folklanden, annars var de ju använda juridiciella begrepp på hans tid. Äldsta kända omnämnade av de Uppländska folklanden är från ca. 1120. Att de inte har några egennamn och inte motsvaras av några naturliga bygder, visar att det främst är ett skapat begrepp, i första hans avsett att organisera ledungen. Fram till Upplandslagens antagande 1296 fungerade folklanden även som lagsagor i Uppland, med separata lagar. Såsom jag har talat om i en annan diskussion är den nu bevarade folklandsindelningen troligen inte äldre än från ca 1100. Namnen motsvaras ju av antalet härader (eller hundraden) i dem, Tiundaland tio, Attundaland åtta, och Fjädrundaland fyra; och detta kan bara motsvara befolkningsmängden i slutet av medeltiden. Många forskare har försökt att dra om gränserna, att göra roden till en del av folklanden eller att dra gränserna in i angränsande landskap för att kunna göra folklandsindelningen äldre, men det mesta ger bara ett krystat intryck och saknar helt skriftligt källmaterial.
Mycket tyder på dock på att det fanns en äldre ledungsorganistation, Snorre omtalar Erik Segersäll som den som införde ledungen, och på Jarlabankes sten vid Bällsta från 1000-talet sägs "han ägde hela detta hundrade".
Att några motsvarande folkland skulle ha existerat i några andra landskap finns det så vitt jag kan se inga som helst belägg för.
Mycket tyder på dock på att det fanns en äldre ledungsorganistation, Snorre omtalar Erik Segersäll som den som införde ledungen, och på Jarlabankes sten vid Bällsta från 1000-talet sägs "han ägde hela detta hundrade".
Att några motsvarande folkland skulle ha existerat i några andra landskap finns det så vitt jag kan se inga som helst belägg för.
-
Patrik Krantz
- Medlem
- Inlägg: 37
- Blev medlem: 13 april 2006, 20:44
Nja... Kungariken?
Jag vet inte vad uppgiften om 13 kungariken i Småland kommer ifrån, eller att Göinge skulle ha varit ett kungarike.
Vi får nog börja med att hitta en definition på vad en kung och ett kungarike är för något först. Det kan mycket väl vara så att det funnit 13 olika bygder i småland, och att varje bygd styrts eller dominerats av en storman eller hövding, om vi sedan vill kalla dem för kungar är väl en definitionsfråga. Jag blir lite fundersam till vilket källmaterial det finns för att fastställa antalet bygder. Antalet stormän har förmodligen växlat liksom deras inflyteslesfärer, och det på ett sätt som idag måste vara väldigt svårt att rekonstruera.
Det där med Kungagravar har ju disskuterats fram och tillbaka, högar brukar med ganska stor godtycklighet fastställas som kunga eller stormannagravar, men begreppet är ganska luddigt. Åke Hyenstrand har talat om att en kungshög skall ha en basdiameter på 30 meter för att kunna räknas som kungshög.
Då är ju problemet att inget krav sätts på höjden, det avgör ju väldigt mycket hur mycket arbetstid som lagts ned och hur monumental en hög är. Sedan tillkommer oftast ett krav på ett visst mått av monumentalitet. En hög som placerats på en höjd, gärna med vid utsikt över en under forntiden viktig bygd brukar räknas som havandes högre "kungsgravsfaktor", Sedan kommer vi ju till gravfynden, som egentligen borde vara det som är det viktigaste, dessvärre är ju endast mycket liten del av våra högar undersökta, men båtgravar som i Vendel och Valsgärde har ju inte någon särskilt dominant utformning, men kan man därigenom säga att personerna i gravarna inte varit några kungar? Någon entydig definition finns inte, och även om så vore, skulle vi därigenom kunna svara på vilka högar som innehåller kungar? Knappast.
Det i särklass kungshögstätaste landskapet är Uppland, men betyder det att Uppland haft flest kungadömen?
Man kan inte reducera utvecklingen mot ett enat Sverige att gå från 776 till 343 till 31 till ett land, så fungerade inte enandet.
Jag vet inte vad uppgiften om 13 kungariken i Småland kommer ifrån, eller att Göinge skulle ha varit ett kungarike.
Vi får nog börja med att hitta en definition på vad en kung och ett kungarike är för något först. Det kan mycket väl vara så att det funnit 13 olika bygder i småland, och att varje bygd styrts eller dominerats av en storman eller hövding, om vi sedan vill kalla dem för kungar är väl en definitionsfråga. Jag blir lite fundersam till vilket källmaterial det finns för att fastställa antalet bygder. Antalet stormän har förmodligen växlat liksom deras inflyteslesfärer, och det på ett sätt som idag måste vara väldigt svårt att rekonstruera.
Det där med Kungagravar har ju disskuterats fram och tillbaka, högar brukar med ganska stor godtycklighet fastställas som kunga eller stormannagravar, men begreppet är ganska luddigt. Åke Hyenstrand har talat om att en kungshög skall ha en basdiameter på 30 meter för att kunna räknas som kungshög.
Då är ju problemet att inget krav sätts på höjden, det avgör ju väldigt mycket hur mycket arbetstid som lagts ned och hur monumental en hög är. Sedan tillkommer oftast ett krav på ett visst mått av monumentalitet. En hög som placerats på en höjd, gärna med vid utsikt över en under forntiden viktig bygd brukar räknas som havandes högre "kungsgravsfaktor", Sedan kommer vi ju till gravfynden, som egentligen borde vara det som är det viktigaste, dessvärre är ju endast mycket liten del av våra högar undersökta, men båtgravar som i Vendel och Valsgärde har ju inte någon särskilt dominant utformning, men kan man därigenom säga att personerna i gravarna inte varit några kungar? Någon entydig definition finns inte, och även om så vore, skulle vi därigenom kunna svara på vilka högar som innehåller kungar? Knappast.
Det i särklass kungshögstätaste landskapet är Uppland, men betyder det att Uppland haft flest kungadömen?
Man kan inte reducera utvecklingen mot ett enat Sverige att gå från 776 till 343 till 31 till ett land, så fungerade inte enandet.
-
Patrik Krantz
- Medlem
- Inlägg: 37
- Blev medlem: 13 april 2006, 20:44
Får väl använda namnet hövdingadöme istället då!
Alltså vad är det för skillnad mellan de 13 hövdingadömerna i Småland och folkländerna i Uppland.
Ett stort gravfält är kånna högarna i Finnveden.
Varför skulle Uppland ha haft mycke folk, kanske senare när huvudstaden för Sverige grundades i Uppland och Södermanland, men innan?
¨
Vad menar du med att områderna i Småland skulle ha varit bygder?
De fanns ju innan Sverige bildades!
Alltså vad är det för skillnad mellan de 13 hövdingadömerna i Småland och folkländerna i Uppland.
Ett stort gravfält är kånna högarna i Finnveden.
Varför skulle Uppland ha haft mycke folk, kanske senare när huvudstaden för Sverige grundades i Uppland och Södermanland, men innan?
¨
Vad menar du med att områderna i Småland skulle ha varit bygder?
De fanns ju innan Sverige bildades!
Den term som John Kraft använder sig av är kultförbund, och om du har läst hans bok så vet du att han är skeptisk mot den traditionella uppdelningen av Småland i 13 små landskap. Jag kommer inte ihåg hur många kultförbund han vill lokalisera i Småland, men de är betydligt färre. Han anser att man kan inte utgå ifrån att alla härader som har ett bygdenamn en gång i tiden har varit egna landskap. På samma sätt tror han inte att Göinge har varit eget landskap.Patrik Krantz skrev:Får väl använda namnet hövdingadöme istället då!
Alltså vad är det för skillnad mellan de 13 hövdingadömerna i Småland och folkländerna i Uppland.
-
Patrik Krantz
- Medlem
- Inlägg: 37
- Blev medlem: 13 april 2006, 20:44
Jo visst!Örjan skrev:Den term som John Kraft använder sig av är kultförbund, och om du har läst hans bok så vet du att han är skeptisk mot den traditionella uppdelningen av Småland i 13 små landskap. Jag kommer inte ihåg hur många kultförbund han vill lokalisera i Småland, men de är betydligt färre. Han anser att man kan inte utgå ifrån att alla härader som har ett bygdenamn en gång i tiden har varit egna landskap. På samma sätt tror han inte att Göinge har varit eget landskap.Patrik Krantz skrev:Får väl använda namnet hövdingadöme istället då!
Alltså vad är det för skillnad mellan de 13 hövdingadömerna i Småland och folkländerna i Uppland.
Han delade in flera av dem tillsammans som Möre & Aspeland och vidare och vidare.
Värend i två områden
Njudung som ett område omfattande norra småland och med Bergio som folkslag.
Men jag är lite skeptisk till de han har fått fram!