Ådalshändelserna 1931

[loop]

Röda frontförbundet hette galningarna i uniform.

[Bjernevik]

Iteorin hade det heller inte varit omöjligt för militär att agera eftersom de s k "Ådalslagarna" kom först i början av 70-talet som uttryckligen förbjöd militär att ingripa mot civila i Sverige. (Upphävdes under 2006 för att möjliggöra hårdare tag i samband med modern terrorism.) Dock var det nog fullständigt politiskt omöjligt att använda sig av militär mot civila efter Ådalen med tanke på vad Ådalskommisionen kom fram till.

"Ådalslagarna" är en myt. Däremot hållar jag med om att det skulle ha varit en politisk mardröm att sätta in militär trupp mot civila.

[Richard J]

"Ådalslagarna" är en myt. Efter 1931 blev det en informell praxis att ej låta krigsmaktens personal upprätthålla den allmänna ordningen, även om det fanns en förordning som reglerade möjligheten fram till 1969. Dåvarande justitieminstern Lennart Geijer ansåg vid den tidpunkten att militär aldrig skulle behöva kallas in för att upprätthålla ordningen eftersom det inte gick att föreställa sig en situation då statspolisen resurser ej skulle vara tillräckliga...

Allt enligt en SOU (kommer nu ej ihåg exakt vilken).

[Olaus]

För att förstå Ådalen-tragedin bör man sätta sig in i bakgrunden.

Före 1931 hade det varit relativt vanligt, att militär gjorde insatser mot civila för att upprätthålla ordningen.
Exempel. Marsoroligheterna 1848 i Stockholm med 30 civila som sköts till döds på kung Oscars order.
Jönköping 1855.
Trollhättan 1868.
Sundsvall 1879.
Kärrgruvan, Norberg 1891.

I regel hade det gått bra, eftersom den rutinerade folkarmen, den vi kallar den indelta, skött om ingripandena.

1901 försvann rotesoldaterna och ersattes av beväringar. Krigsmakten lydde under riksdagen. En paragraf 28 infördes i värnpliktslagen som medgav, att beväringar fick användas till avvärjande av uppror.

Så kom storstrejken 1909 med massor av militära ingripanden vid bevaknings- och ordningsuppdrag.

1917 kom ryska revolutionen. Missväxt 1916 av potatis och råg i Sverige tillsammans med avspärrningar fick svenskarna i svält. Upplopp förekom över hela landet, särskilt allvarliga i Västervik.

På Seskarö, en ö utanför Haparanda, stals mat från ett par bagerier och militär sattes in, bl a från I 19 och 50 man just från Västernorrlands regemente under kapten Wenzel Falk. Summa 475 man erfordrades för att återställa lugnet. Ett hundratal skott avlossades och några soldater övermannades och fråntogs med våld sina vapen.

Så kom 1920-talet med stora reformer som allmän rösträtt och strejkrätt organiserade av fackföreningar. Men arbetslösheten och fattigdomen bestod, samtidigt som en del länder började rusta upp.

1929 kom börskraschen i USA och arbetslösheten spred sig ytterligare. Företag slog vantarna i bordet.

1931 kom så strejkerna i Ådalen. Befäl som hade Seskarö i färskt minne bara 14 år bakom sig kom i elden.

Det här var i maj, då endast stamskolor fanns att tillgå av trupp. De bestod av ynglingar i 16-18 årsåldern, alltså barn i dagens mening.
Direkt vid ankomsten till insatsområdet utsattes truppen för stenkastning och dödshot.
Stämningen var uppjagad, både trupp och de fåtaliga officerarna var naturligtvis livrädda.

Befälhavaren för ryttarpatrullen, löjtnant Beckman med sin ställföreträdare korpral Rask, uppfattade skottlossning inifrån folkmassan och öppnade eld med pistoler mot benen på de främsta. Ingen verkade dock ta notis, massan trängde på och Beckman beordrade spärreld långt framför folkmassans marschriktning.
Denna eld gav rikoschetter mot en stenfot och tragedin var beseglad.

Så har jag fått mig berättat av två som var med.


Det mest intressanta är, att statsmakten först 1969 tog bort möjligheten att utnyttja militären för att återställa ordningen. Och det trots att statspolis infördes. Onekligen dubbelmoral.

Handboken FAVO (föreskrifter angående användningen av vapen vid upprätthållande av allmän ordning mm) hann komma ut i åtminstone två upplagor, 1942 och 1958 innan lagen togs bort.

Fast den gamla förlagan från 1800-talet med den klassiska formuleringen, "att eld öppnas mot folkhopens bakre del, där ledarna i allmänhet uppehålla sig" hade då nått en utslätande och mer politiskt korrekt språkdräkt.

[Hans]

Detta kan kanske vara av intresse i sammanhanget?

viewtopic.php?t=24942&highlight=%C5dalen

MVH

Hans

[Olof Trätälja]

Så har jag fått mig berättat av två som var med.

Är inte detta närmast definitionen på en så kallad Klintbergare?

Det mest intressanta är, att statsmakten först 1969 tog bort möjligheten att utnyttja militären för att återställa ordningen.

Det krävdes säkert 38 års mytologiserande av den art som diskussionens första två sidor ger prov på innan frågan blev aktuell. Man måste komma ihåg att av samtiden så kallades händelsen ingalunda "skotten i Ådalen" utan "Ådalskravallerna". Det var inte utan fog därför att mobben hade redan dagarna innan misshandlat arbetsvilliga och plundrat affärer. Härvid skall dessutom ihågkommas att mobben ingalunda bestod av de fattigaste i behov av mat utan av relativt privilegierade arbetare som dock inte ville gå med på den lönesänkning som blivit nödvändig för att anpassa industrin till den nya mindre, avglobaliserade ekonomi som hade blivit följden av främst USA:s protektionistiska politik de föregående åren. De fattiga var de som militären skyddade, dvs lanthandlare och arbetsvilliga. Den aktuella dagen var mobben i färd med att gå till förnyat och fördjupat angrepp mot de arbetsvilliga. Något alternativ till att ingripa hade knappast militären.

Dock kan man nog anta att värnpliktsarmén fungerade sämre för denna typ av uppgifter än vad den indelta hade gjort. Men något avgörande val hade man knappast, skulle man låtit mobben misshandla ihjäl de arbetsvilliga?

[loop]

Det krävdes säkert 38 års mytologiserande av den art som diskussionens första två sidor ger prov på innan frågan blev aktuell. Man måste komma ihåg att av samtiden så kallades händelsen ingalunda "skotten i Ådalen" utan "Ådalskravallerna". Det var inte utan fog därför att mobben hade redan dagarna innan misshandlat arbetsvilliga och plundrat affärer. Härvid skall dessutom ihågkommas att mobben ingalunda bestod av de fattigaste i behov av mat utan av relativt privilegierade arbetare som dock inte ville gå med på den lönesänkning som blivit nödvändig för att anpassa industrin till den nya mindre, avglobaliserade ekonomi som hade blivit följden av främst USA:s protektionistiska politik de föregående åren. De fattiga var de som militären skyddade, dvs lanthandlare och arbetsvilliga. Den aktuella dagen var mobben i färd med att gå till förnyat och fördjupat angrepp mot de arbetsvilliga. Något alternativ till att ingripa hade knappast militären.

Dock kan man nog anta att värnpliktsarmén fungerade sämre för denna typ av uppgifter än vad den indelta hade gjort. Men något avgörande val hade man knappast, skulle man låtit mobben misshandla ihjäl de arbetsvilliga?

Du yrar rätt bra. Kolla in lönenivårerna för träindustrin på den tiden. Klart man aldrig ska gå med på lönesänkningar, det är mindre vinster för ägarna som gäller vid konjuktursänkningar. De var för övrigt ute i sympatistrejk för Marmaarbetarna, så de var solidariska med andra arbetare inte själviska. Det heter inte arbetsvilliga det heter trejkbrytare och är och förblir det värsta pack som finns och ska ha spö.

[Bjernevik]

Du yrar rätt bra. Kolla in lönenivårerna för träindustrin på den tiden. Klart man aldrig ska gå med på lönesänkningar, det är mindre vinster för ägarna som gäller vid konjuktursänkningar. De var för övrigt ute i sympatistrejk för Marmaarbetarna, så de var solidariska med andra arbetare inte själviska. Det heter inte arbetsvilliga det heter trejkbrytare och är och förblir det värsta pack som finns och ska ha spö.

Du förespråkar alltså användandet av våld mot dina motståndare, är det rätt uppfattat?

Vidare, om en konjunkturuppgång och ökade vinster ska leda till lönehöjningar, varför ska inte det motsatta förhållandet råda egentligen?

[Gutekrigaren]

1. Lugna ned er.
2. Undvik politiken, ämnet är ådalshändelserna och inte lönepolitik.

Mvh Petter

[David Asplund]

Så har jag fått mig berättat av två som var med.

Är inte detta närmast definitionen på en så kallad Klintbergare?

Det mest intressanta är, att statsmakten först 1969 tog bort möjligheten att utnyttja militären för att återställa ordningen.

Det krävdes säkert 38 års mytologiserande av den art som diskussionens första två sidor ger prov på innan frågan blev aktuell. Man måste komma ihåg att av samtiden så kallades händelsen ingalunda "skotten i Ådalen" utan "Ådalskravallerna". Det var inte utan fog därför att mobben hade redan dagarna innan misshandlat arbetsvilliga och plundrat affärer. Härvid skall dessutom ihågkommas att mobben ingalunda bestod av de fattigaste i behov av mat utan av relativt privilegierade arbetare som dock inte ville gå med på den lönesänkning som blivit nödvändig för att anpassa industrin till den nya mindre, avglobaliserade ekonomi som hade blivit följden av främst USA:s protektionistiska politik de föregående åren. De fattiga var de som militären skyddade, dvs lanthandlare och arbetsvilliga. Den aktuella dagen var mobben i färd med att gå till förnyat och fördjupat angrepp mot de arbetsvilliga. Något alternativ till att ingripa hade knappast militären.

Dock kan man nog anta att värnpliktsarmén fungerade sämre för denna typ av uppgifter än vad den indelta hade gjort. Men något avgörande val hade man knappast, skulle man låtit mobben misshandla ihjäl de arbetsvilliga?

Tycker att det är helt OK att använda militärmakt mot "mobb". De fattigaste skall ha rätt att få försörja sig.

[loop]

Så har jag fått mig berättat av två som var med.

Är inte detta närmast definitionen på en så kallad Klintbergare?

Det mest intressanta är, att statsmakten först 1969 tog bort möjligheten att utnyttja militären för att återställa ordningen.

Det krävdes säkert 38 års mytologiserande av den art som diskussionens första två sidor ger prov på innan frågan blev aktuell. Man måste komma ihåg att av samtiden så kallades händelsen ingalunda "skotten i Ådalen" utan "Ådalskravallerna". Det var inte utan fog därför att mobben hade redan dagarna innan misshandlat arbetsvilliga och plundrat affärer. Härvid skall dessutom ihågkommas att mobben ingalunda bestod av de fattigaste i behov av mat utan av relativt privilegierade arbetare som dock inte ville gå med på den lönesänkning som blivit nödvändig för att anpassa industrin till den nya mindre, avglobaliserade ekonomi som hade blivit följden av främst USA:s protektionistiska politik de föregående åren. De fattiga var de som militären skyddade, dvs lanthandlare och arbetsvilliga. Den aktuella dagen var mobben i färd med att gå till förnyat och fördjupat angrepp mot de arbetsvilliga. Något alternativ till att ingripa hade knappast militären.

Dock kan man nog anta att värnpliktsarmén fungerade sämre för denna typ av uppgifter än vad den indelta hade gjort. Men något avgörande val hade man knappast, skulle man låtit mobben misshandla ihjäl de arbetsvilliga?

Tycker att det är helt OK att använda militärmakt mot "mobb". De fattigaste skall ha rätt att få försörja sig.

Myt. Ofta så är strejkbrytare både sämre på sitt jobb och bättre betalda än de arbetare som de sviker. Finns massor med historiska exempel på detta.

[varjag]

Jag vet lite om ämnet och har bara nyligen läst igenom tråden. Ett par saker fångade mitt intresse...då jag som bekant är intresserad av vapen och deras användning.

Även om manskapet uppges ha siktat mot marken framför demonstrationståget, träffades demonstranterna av kulorna och fem dog. De dödade var Eira.....

Det normala vid eldgivning mot folkhopar - är ju att först skjuta över deras huvuden för att skrämma. Att 'sikta mot marken FRAMFÖR' - med ett uppgivet målavstånd av c:a 100 meter - är ju en klar inbjudan till rikoschetter. Som är lika dödliga - eller värre då projektilerna börjar 'tumla om' .

Ryttarpatrullen - uppges ha skjutit med 'pistoler - framför fötterna' på en annan del (?) av demonstrationståget. Detta gjordes tydligen från sidan s.a.s. - ett betydligt ofarligare förfarande, om alls inte riskftritt.

Vet någon hur många av Mestertons krigare - som verkligen skjöt och hur många skott som avlossades?
Varjag

[Robert Sköld]

Jag som alltid trott han hetta Kapten Nestorsson,

/Robert

[varjag]

Jag som alltid trott han hetta Kapten Nestorsson,

/Robert

.....

Men jag vill gärna upprepa min tidigare fråga.....

Vet någon hur många av Mestertons krigare - som verkligen skjöt och hur många skott som avlossades?

Om bilderna av demonstationståget 'strax före skottlossningen' - och wikipedias dramatiska påpekande - att truppen hade kulsprutor , är korrekt, så förefaller antalet dödade och sårade mycket ringa.
Någon som verkligen vet? Det måste ju ha gjorts 'utredningar' om den saken i efterhand....Varjag

[ola]

Foto taget på armemuseet angående Ådalen....