Rasbiologin i Sverige

[Ragnar Svedje]

I förbindelse med att dokumentären "hur man räddar ett folk" visats på SVT har jag börjat fundera lite grand över rasbiologin i Sverige.

För det första verkar det för en nutida betraktare märkligt att institutet inte bytte namn förrän 1958, hela 13 år efter Nazitysklands nederlag i VK2. Kändes det inte skamligt att syssla med rasbiologi efter 1945?

Men vad jag främst undrar över är själva tillvägagångssättet, att mäta dimensioner på kroppen, färgnyanser på hår och hud och annat för att sedan dela in folk i olika raser. Och sedan studera egenskaper (per definition subjektivt) för att koppla ihop önskvärda egenskaper med en viss ras och oönskade egenskaper med andra raser.

Var det ingen kritik av själva tillvägagångssättet?

Två familjer vid 1930-talet, en svensk och en samisk, lever ju helt skilda liv! Den svenska familjen är bofast och skickar sina barn till skolan varje dag, medan den samiska är nomadisk där endast sporadisk skolgång kan förväntas (och mycket sämre förutsättningar i största allmänhet med läxläsning och annat, inte minst för att modersmålet inte är svenska). Och att det då skulle finnas skillnader på respektive barns skolresultat kan bero på mycket annat än barnens genetiska sammansättning!? Detta är normal kritisk granskning och vetenskaplig metodik som måste ha varit känd och utbredd på 1920-talet när rasbiologin slog igenom i Sverige.

Vidare måste vän av ordning på mycket goda grunder kunnat invända att personalen som sökte tjänst hos Statens Rasbiologiska institut var intresserade av rasbiologi, eller rent av anfäktade. Och detta självklart på ett sådant sätt att de var helt övertygade om den nordiska rasens överlägsenhet och därför kunde tänkas tolka alla observationer subjektivt till fördel för "den goda sakens skull"...???? Antalet samer, judar, ziegenare, tattare, finnar eller andra med t ex slaviskt påbrå som gav sig i kast med arbetet att bevisa den nordiska rasens överlägsenhet torde ha varit försvinnande litet..

En rasbiolog som ser en blåögd pojke med ljust hår springa omkring och föra oväsen kan beskrivas som "frisk och sund" eller "asocial och störande". En rasbiolog övertygad om den nordiska rasens överlägsenhet tenderade helt säkert att spara det sistnämnda omdömet åt mörkhåriga pojkar med bruna ögon. Egna barn, andras ungar.

[Göstring]

Den som stod för både det vetenskapliga fotarbetet och populariseringen av detta var Franz Boas. I senaste numret av Neo finns en essä, "Till kulturrelativismens försvar, av Dan Korn som kan rekommenderas.

Man kan inte tala om Frans Boas utan att nämna hans viktiga insats för att bekämpa rasism genom vetenskapliga studier. Franz Boas forskning om raser påminner mycket om den som vid samma tid bedrevs av andra. Han mätte skallar, kroppslängd och undersökte tänder på folk. Han började redan på 1880-talet bland inuiterna på Baffinön, fortsatte på 1890-talet med Amerikas ursprungsbefolkningar, gjorde 1908 stora undersökningar av immigranter på Ellis Island, undersökte olika etniska grupper i USA och gjorde långa forskningsresor bland svarta i USA:s söder. Men han kom att dra helt andra slutsatser av sin forskning än den som exempelvis Herman Lundborg på Svenska Rasbiologiska institutet kom fram till. Boas kunde konstatera att barn födda i USA i olika invandrargrupper skilde sig från föräldrarna. Han hävdade därför att kroppslängd och skallmått lika mycket berodde på kost och uppväxtförhållanden som genetiskt arv. Han konstaterade att människor har olika hudfärg, men att man genom att undersöka hjärnans form och skelettet inte kan se vilken hudfärg en människa har. Han konstaterade också att intelligens inte har något med ras att göra. Han hävdade att om man letade upp den tredjedel av jordens innevånare som har högst intelligens, skulle man finna representanter för världens alla folkslag och raser.

[Ragnar Svedje]

Göstring! Tusen tack för ett flott svar med en mycket informativ länk.

Så vid pass 1920 var redan ett par viktiga böcker av Boas publicerade som ifrågasatte hela ideen med rasbiologi, men trots detta så grundades rasbiologiska institutet efter denna tid.

Vad vi glömmer bort i dagens Sverige där övervikt snarare än undernäring är ett samhällsproblem, är att stora delar av befolkningen inte hade ett regelbundet näringsintag som uppfylde alla önskemål när det gällde kalorier, men kanske främst proteiner, och att detta gjorde att deras kroppar såg annorlunda ut än vad de skulle gjort om de hade fått ett fullgodt näringsintag under alla sina första 20 levnadsår, alla dagar på året.

För att ta ett extremt exempel så finns det barn i Nordkorea som trots en ålder av kanske 5-8 år inte är märkbart längre än ett svenskt barn på 3-4 år.

[Hexmaster]

Det jag läst i rasbiologiska primärkällor handlar inte alls så mycket om över- och underlägsenhet. Mestadels är det ett letande efter särdrag att klassificera folk efter, studier av material från fältundersökningar, försök att dra slutsatser rörande släktskap, ursprung, folkförflyttningar etc.

Det är inte alls otäckt på det sätt som många fått för sig. Däremot är det rasande tråkigt. Och tanken på hur poänglöst allt var, hur många mantimmar som lagts ner helt i onödan eller i destruktiva syften, är otäck.

[pandersson2]

Jag tror att man skall vara försiktig med det som skrivs om rasbiologins historia idag, främst då dokumentärer som är till för massmedia. Som Hexmaster skrev så är ofta syftet med rasbiologin inte det som numera ofta framställs. Dagens dokumentärer är nog minst lika subjektiva som de bedömningar som gjordes i rasbiologins namn.

Vad är egentligen skillnaden mellan rasbiologin och genforskningen idag, förutom att tekniken gått framåt?

[Hexmaster]

Vad är egentligen skillnaden mellan rasbiologin och genforskningen idag, förutom att tekniken gått framåt?

Utöver att man idag vet vad man pratar om?

[pandersson2]

Hexmaster,

det är väl det som är vetenskap. Vi lär oss mer och mer. Vilken vetenskap från 30-talet har inte utvecklats enormt? Om 80 år kommer man säkert att tycka att våra kunskaper idag var små.

Det är en av anledningarna till att det är trevligt med vetenskapshistoria. Man läser om vad folk upptäckt, inte vad de inte hade hunnit upptäcka än.

[Anders G]

Efter att ha läst denna bok gör man inga paralleller mellan genetik och rasbiologi.
http://www.adlibris.com/se/bok/det-rena ... 9113044200
Maja Hagerman "Det rena landet"

[Göstring]

Efter att ha läst denna bok gör man inga paralleller mellan genetik och rasbiologi.
http://www.adlibris.com/se/bok/det-rena ... 9113044200
Maja Hagerman "Det rena landet"

Den boken fick hård kritik.

Ett av problemen med Hagermans bok är
hur hon förhåller sig till sitt källmaterial. Det är
inte så noga var hon fått saker och ting ifrån,
hon vet redan hur det förhöll sig och nu behöver
hon lite trevliga exempel att krydda sin text
med.

[tryggve]

Jag tror att man skall vara försiktig med det som skrivs om rasbiologins historia idag, främst då dokumentärer som är till för massmedia. Som Hexmaster skrev så är ofta syftet med rasbiologin inte det som numera ofta framställs. Dagens dokumentärer är nog minst lika subjektiva som de bedömningar som gjordes i rasbiologins namn.

Vad är egentligen skillnaden mellan rasbiologin och genforskningen idag, förutom att tekniken gått framåt?

Tja, rasbiologin var väl rätt värdelös för att fastställa släktskap och särdarg, där är väl modern genetik, speciellt molekylärgenetiska metoder vara bättre på. Däremot så är väl rasbegreppet något som är svårt att använda konsekvent på människor, något man upptäckt.

De molekylärbiologiska metoderna är ju däremot bra fört att studera t ex evolutionära processer. En kollega har fått stora anslag (flera titoals miljoner SEK) för att studera dessa processer i bland annat Sydamerika.

http://www.antonelli-lab.net/

The Past, Present and Future of Neotropical Biodiversity

The American tropics – the Neotropics – comprise more species than any other region on Earth, including thousands of species used as crops, medicines and crafts. Understanding the evolution of this biodiversity and predicting the effects of climate and habitat changes on species losses constitute a major scientific challenge. This project will:

1) Estimate the rates of historical migration, speciation and extinction among and within all major Neotropical biomes and regions, thereby identifying key areas for long-term conservation – such as those necessary for biotic interchange and vegetation shifts, and those that contain high levels of high genetic diversity.

2) Test competing hypotheses of speciation (soil specialisation, temperature increases, polyploidy, habitat shifts, range expansion) for the two main centres of Neotropical biodiversity: the tropical Andes and Amazonia.

3) Produce new estimates on species losses due to on-going climate and habitat changes based on our new findings in 1) and 2) above.

To achieve these goals we are developing novel bioinformatic pipelines that will greatly improve our use of biological databases. We will analyse DNA sequences, georeferences and biotic traits for tens of thousands of plant and animal species. Our tools will enable continuously up-to-date inferences and allow the easy integration of new data by students and researchers (several of those in our lab) interested in the evolution of particular species groups or biomes.

Som flera har påpekat så fanns det ju rätt stor kritik mot rasbiologin redan tidigt, och det var att det passade en del rörelser så bra som gjorde att den fick stöd av dessa.

[Anders G]

Efter att ha läst denna bok gör man inga paralleller mellan genetik och rasbiologi.
http://www.adlibris.com/se/bok/det-rena ... 9113044200
Maja Hagerman "Det rena landet"

Den boken fick hård kritik.

Ett av problemen med Hagermans bok är
hur hon förhåller sig till sitt källmaterial. Det är
inte så noga var hon fått saker och ting ifrån,
hon vet redan hur det förhöll sig och nu behöver
hon lite trevliga exempel att krydda sin text
med.

...det vanliga definitionsgnället om vad som är 'riktig rasism'. Sådär tycker jag, så det är inte rasism. Retziusmedaljen kommer aldrig mer att delas ut. Skallarna på Karolinska har kommit upp till ytan. That much för att allt redan är utrökt och uppe på bordet.
En BRA bok skulle jag säga. Man behöver inte kalla 1800-talssvenskar för rasister eller etikettera dem. De grundlade den odugliga rasbiologin, det räcker.

[pandersson2]

Jag undrar över hur vi skall se på Linné?
Idag har vi bättre metoder, betyder det att hans arbete skall föraktas? Idag har vi mikroskop med atomupplösning, betyder det att de slutsatser som gjorts med optisk mikroskopi skall ses ned på?

Det här är min invändning mot den kritik som idag görs av rasbiologin.

[Anders G]

Att klistra etiketter "nazist" eller "rasist" på 17 och 1800talsmännsiskor är inte fruktbart. Att relativisera nazzarna med hänvisning till Linné är trams.

[tryggve]

Linnés system fungerade rätt väl trots vissa brister, det gjorde väl inte rasbiologin ens när den var "i ropet".

Det är väl inte heller så att man har slängt Linnés system helt i papperskorgen än. Linnés system var vetenskapligt, rasbiologin utmärkte sig inte i det avseendet direkt.

[Varulv]

Rasehygiene. Rasebiologi eksisterer den dag i dag under begrepet "populasjonsbiologi" med henblikk på meget forskjellige kriterier fra det som eksisterte i rasehygienens tidsalder. Rene rasehygieniske perspektiv på vitenskapelig arbeid og medisinsk innsats har blitt fullstendig uakseptert siden begynnelsen på 1980-tallet. Så sent som i 1970-årene var det fremdeles tvangssterilisering av "uønskede elementer" i norske sykehus utenfra et rent rasehygienisk syn - ingen av de ansvarlig har blitt straffet pga. "la det skure"-kulturen innenfor maktutøvingspraksisen som i nyere tid har skapt den ene skandale etter den andre med få, om noe konsekvens helt til nå. Det som utgjorde datidens kriterier for rasebiologien i 1980-1950 kom av sosialdarwinismen som utgjør grunnlaget for eugenikk i engelskspråklige land og rasehygiene i mange ikke-engelskspråklige land som Norge.