Tyska arméns fredstida org 1914.

[tyskaorden]

1914 kunde den tyska armén ställa upp 25 armékårer (vara tre bayerska). Kejsardömets olika medlemsstater ställde i förhållande till folkmängd upp olika mängd soldater till rikets förfogande. Kungariket Preussen ställde upp den absolut största kontingenten, följt av Kungariket Bayern, Kungariket Sachsen och Kungariket Württemberg.

Armékårerna var fördelade enligt följande:

Gardesarmékåren stab Berlin rekryterade från hela Preussen och rikslandet Elsass-Lothringen. Bestod av 1. och 2. Garde-Divisionen samt Garde-Kavallerie-Division alla med stab i Berlin.
Kommenderande general var sedan 1/3 1913 generalen av infanteriet Karl Freiherr von Plettenberg.


Gen. d.I Karl Frhr. von Plettenberg (1852-1938), efter kritik mot hans befälsföring från Ludendorff och Hindenburg trädde han tillbaka 24/1 1917. Den äldsta sonen Karl-Wilhelm var löjtnant i 1. gardesregementet till fot och stupade 30/8 1914 vid Colonfay/Le Sourd i Frankrike. Den yngre sonen Kurt var fullmäktig för de tidigare preussiska kungahuset efter kriget. Han var medlem av den antinazistiska motståndsrörelsen. 10 mars 1945 var han under förhör hos GESTAPO och begick då självmord genom att kasta sig ut genom ett fönster.

Under kåren lydde även:
Leibgendarmerie (Livgendarmeriet) Potsdam
Schloßgarde-Kompanie (Slottsgardeskompaniet) Berlin, Potsdam, Kassel
Garde-Maschinengewehr-Abteilung (Kulspruteavdelningen) Nr. 1 Potsdam, (tilldelad Garde-Jäger-Bataillon)
Garde-Maschinengewehr-Abteilung Nr. 2 Berlin, (tilldelad II. Btl. Königin Augusta Garde-Gren.-Regt. Nr.4)
Feldartillerie-Schießschule mit Lehr-Regiment der Feldartillerie-Schießschule (Fältartilleriskjutskolan med fältartilleriskjutskolans Lärregemente) Jüterbog.
Garde-Fußartillerie-Regiment (Gardesfotartilleriregementet) Spandau.
Fußartillerie-Schießschule mit Lehr-Regiment der Fußartillerie Schießschule (Fotartilleriskjutskolan med Fotartilleriskolans lärregemente) Jüterbog.
Garde-Pionier-Bataillon mit Pionier-Versuchs-Komp. (Gardespionjärbataljonen med Pionjärförsökskomp.) Berlin.
Eisenbahn-Regiment Nr.1 (Järnvägsregemente Nr 1) Berlin.
Eisenbahn-Bataillon Nr.4 (Järnvägsbataljon Nr 4) Berlin.
Militär-Eisenbahn Berlin (Berlins militärjärnväg)
Telegraphen-Bataillon Nr.1 (Telegrafbataljon Nr 1) Berlin senare Königs-Wusterhausen.
Telegraphen-Bataillon Nr.5 / Klausdorf, Sperenberg; senare till XVII. AK Danzig, Schneidemühl.
Kriegstelegraphenschule (Krigstelegrafskolan) Spandau (Ruhleben).
Luftschiffer-Btl. Nr.1 (Luftskeppsbataljon Nr 1) Berlin (Tegel).
Luftschiffer-Btl. Nr. 2 mit Luftschiff-Werft Berlin, Hannover, temporärt Königsberg och Dresden.
Flieger-Bataillon Nr.1 (Flygbataljon Nr 1) Döberitz, Jüterbog och Großenhain.
Kraftfahrer-Bataillon (Motorfordonsbataljonen) / Berlin
Verkehrstechnische Prüfungskommission mit zwei Versuchs-Komp (Trafiktekniska försökskommissionen med två försökskomp). Berlin.
Garde-Train-Abteilung (Gardesträngbataljonen) Berlin.
Invalidenhaus (Invalidhuset) Berlin.

I AK stab Königsberg in Preussen kårområde norra Ostpreussen. Huvudrekryteringscentra Königsberg, Insterburg, Memel och Tilsit.
Bestod av 1. divisionen Königsberg i Pr. och 2. divisionen Insterburg.
Kommenderande general var sedan 1913 generallöjtnant (senare general av infanteriet) Hermann von François.


Gen. d.I Hermann von François (1856-1933). Skrev efter kriget en rad krigsvetenskapliga böcker och promoverades 20/5 1925 till hedersdoktor vi universitetet i Tübingen.

Kårtrupper:
Maschinengewehr Abt Nr. 5 Insterburg.
Festungs-Maschinengewehr-Abteilung Nr.1 (Fästnings-Ksp-Avd. Nr 1) Königsberg i.Pr.
Fußartillerie Rgt von Linger (Ostpr.) Nr. 1 Königsberg i.Pr.
Kommandeur der Pioniere I. AK mit (Pionjärkommendören I AK)
Pionier Btl Fürst Radziwill (Ostpr.) Nr. 1 Königsberg i.Pr.
Samländisches (Festungs-)Pionier Btl Nr. 18 Königsberg i.Pr.
Festungs Fernsprech-Kompanie Nr. 5 (Fästningstelefonkompaniet Nr 5) Königsberg i.Pr.
Luftschiffer Btl Nr. 5 Graudenz, Königsberg i.Pr och Schneidemühl.
Ostpreußische Train-Abt Nr. 1 Königsberg i.Pr.

II AK stab Stettin, rekryteringsområde Pommern. Huvudrekryteringscentra Stettin, Bromberg, Stralsund och Swinemünde.
Bestod av 3. divisionen Stettin och 4. divisionen Bromberg.
Kommenderande general var sedan 1/9 1909 generalen av infanteriet Alexander von Linsingen.


Gen d.I (fr. 7/4 1918 generalöverste) Alexander von Linsingen (1850-1935).

Kårtrupper:
Jäger-Bataillon Fürst Bismarck (Pommersches) Nr.2 Kulm senare temporärt vid XVII. AK.
Fußartillerie-Regiment von Hindersin (1. Pommersches) Nr.2 Swinemünde.
2. Pommersches Fußartillerie-Regiment Nr.15 Bromberg och Graudenz.
Pommersches Pionier-Bataillon Nr.2 Stettin.
Pommersche Train-Abteilung Nr.2 Alt-Damm.

III AK stab Berlin, kårområde Brandenburg. Huvudrekryteringscentra Berlin, Brandenburg (staden), Frankfurt an der Oder och Potsdam.
Bestod av 5. divisionen Frankfurt a. Oder och 6. divisionen Brandenburg.
Kommenderande general sedan 1/10 1912 var generalen av infanteriet Ewald von Lochow (1855-1942).


Gen.d.I Ewald von Lochow. Förde slutligen befäl över 5. armén tills han 29/1 1917 inlämnade sin avskedsansökan till följd av 5. arméns svåra nederlag 15/12 1916.

Kårtrupper:
Brandenburger Jäger-Btl. Nr.3 Lübben
Pionier-Btl. v. Rauch (1. Brandenbg.) Nr.3 Spandau.
2. Brandenbg. Pionier-Btl. Nr.28 Küstrin.
Telegraphen-Btl. Nr.2 Frankfurt a.Oder och Kottbus.
Brandenbg. Train-Abt. Nr.3 Spandau.

IV AK stab Magdeburg, kårområde Provinz Sachsen och furstendömet Anhalt. Huvudrekryteringscentra Magdeburg, Halle, Halberstadt och Torgau.
Bestod av 7. divisionen Magdeburg och 8. divisionen Halle/Saale.
Kommenderande general var fr.om. 2 augusti 1914 generalen av infanteriet Friedrich Sixt von Armin (1851-1936).


Gen.d.I Friedrich Sixt von Armin. Övertog 1/3 1917 befälet över 4. armén vilken han förde tills vapenstilleståndet. Då övertog han befälet över Armégrupp A, efter dennas demobilisering inlämnade han sin avskedsansökan vilken beviljades 2/1 1919. Där efter bosatt i Magdeburg fram till sin död, ofta sedd som festtalare. Sedan 11/6 1882 gift med Klara Pauline Auguste von Voigts-Rhetz (född 1859 i Berlin och dotter till den blivande generalen av artilleriet Julius von Voigts-Rhetz). Deras son Hans-Heinrich slog också in på den militära banan och hamnade 1942 som generallöjtnant i sovjetisk fångenskap vid Stalingrad.

Kårtrupper:
Magdeb. Jäger Btl Nr.4 Naumburg/Saale.
Fußartillerie Rgt Encke (Magdeb.) Nr.4 Magdeburg.
Magdeb. Pionier Btl Nr.4 Magdeburg.
Magdeb. Train-Abt Nr.4 Magdeburg.

V AK stab Posen, kårområde hertigdömet Posen och norra Schlesien. Huvudrekryteringscentra Posen, Liegnitz, Görlitz och Golgau.
Bestod av 9. divisionen Golgau och 10. divisionen Posen.
Kommenderande general var sedan 3/4 1911 generalen av infanteriet Hermann von Strantz (1853-1936).


Gen.d.I Hermann von Strantz, han förde kåren tills 2/2 1917 och där efter i disposition. Han var sedan 1891 gift med Elisabeth född von Ende (1870-1936).

Kårtrupper:
Jäger-Bataillon von Neumann (1. Schlesisches ) Nr.5 Hirschberg.
Festungs-Maschinengewehr-Abteilung Nr.6 Posen tilldelad IR 47.
Niederschlesisches Fußartillerie-Regiment Nr.5 Posen.
Festungs-Fernsprech-Kompagnie Nr.8 Posen.
Flieger-Bataillon Nr.2 Posen, Graudenz och Königsberg i.Pr.
Niederschlesische Train-Abteilung Nr.5 Posen.
Kommando der Pioniere V. AK
Niederschlesisches Pionier-Bataillon Nr.5 Golgau.
Posensches (Festungs-) Pionier-Bataillon Nr.29 Posen.


VI AK stab Breslau, kårområde centrala och södra Schlesien d.v.s. Regierungs-Bezirk Breslau och Regierungs-Bezirk Oppeln. Huvudrekryteringscentra Breslau, Schweidnitz, Glatz, Gleiwitz och Neiße .
Bestod av 11. divisionen Breslau och 12. divisionen Neiße .
Kommenderande general var sedan 2/2 1911 generalen av infanteriet Kurt von Pritzelwitz (1854-1935). Av åldersskäl frånträdde han sin post 7/11 1915. Sedan 16/6 1886 gift med Maria född von Eickstedt.

Kårtrupper:
2. Schlesisches Jäger-Bataillon Nr.6 Oels.
Maschinengewehr-Abteilung Nr. 1 Breslau.
Fußartillerie-Regiment von Dieskau (Niederschlesisches) Nr.6 Glatz (I. Abt) och Neiße (II. Abt).
Schlesisches Pionier-Bataillon Nr.6 Neiße .
Schlesische Train-Abteilung Nr.6 Breslau.

VII AK stab Münster, kårområde Westfalen. Huvudrekryteringscentra Münster, Wesel, Düsseldorf och Krefeld.
Bestod av 13. divisonen Münster och 14. divisionen Düsseldorf.
Kommenderande general var sedan 11/8 1909 generalen av kavalleriet Karl von Einem gen. von Rothmaler (1853-1934).


Gen.d.I Karl von Einem. 1903-09 preussisk krigsminister. Efter september 1914 befälhavare för 3. armén och senare generalöverste. Efter vapenstilleståndet 1918 befälhavare över Armégruppe Tyske kronprinsen som han demobiliserade.

Kårtrupper:
Westf. Jäger Btl Nr 7 Bückeburg.
Maschinengewehr Abt Nr 7 Paderborn.
Westf. Fußartillerie Rgt Nr 7 Köln.
Kommandeur der Pioniere VII. AK mit
1.Westfälisches Pionier-Bataillon Nr. 7 Deutz.
2.Westfälisches (Festungs-)Pionier Bataillon Nr. 24 Köln.
Westfälische Train-Abteilung Nr.7 Münster.

VIII AK stab Koblenz, kårområde Rhenlandet. Huvudrekryteringscentra Koblenz, Köln, Aachen, Trier, Bonn och Düren.
Bestod av 15. divsionen Köln och 16. divisionen Trier.
Kommenderande general var sedan 27/1 1912 generalen av infanteriet Erich Franz Theodor Tülff von Tschepe und Weidenbach.
Kårtrupper:
Maschinengewehr-Abteilung Nr. 2 Trier, tilldelad III./IR 29.
Festungs-Maschinengewehr-Abteilung Nr.7 Köln-Niehl tilldelad I./IR 65.
Schleswig-Holsteinisches Fußartillerie-Regiment Nr.9 Ehrenbreitstein (St och II. Abt) och Köln (I. Abt).
Kommando der Pioniere VIII. AK / Koblenz:
1. Rheinisches Pionier-Bataillon Nr.8 Koblenz.
3. Rheinisches (Festungs-) Pionier-Bataillon Nr.30 Ehrenbreitstein
Telegraphen-Bataillon Nr.3 St., 1.-3. Komp. und 4.Funker-Komp. Koblenz, 5.Funker-Komp. Tr.Üb.Pl (Truppenübungsplatz = truppövningsplats). Darmstadt.
Luftschiffer-Bataillon Nr.3 Köln-Müngersdorf
St. + 1. Komp. Köln-Böcklemünd, 2.Komp. Düsseldorf-Unterrath, 3. Komp. Metz-Montigny
Flieger-Bataillon Nr.3
St. + 1. Komp. Köln-Lengerich, 2. Komp. Hannover, 3. Komp. Tr.Üb.Pl. Darmstadt.
Festungs-Fernsprech-Kompagnie Nr.6 Köln.
1. Rheinische Train-Abteilung Nr.8 Ehrenbreitstein.

IX AK stab Altona, kårområde Schleswig-Holstein och Mecklenburg och de Hanseatiska staterna (Bremen, Hamburg och Lübeck).
Huvudrekryteringscentra Altona, Hamburg, Bremen, Lübeck och Flensburg.
Bestod av 17. divisionen Schwerin och 18. divisionen Flensburg.
Kommenderande general var sedan 2/8 1914 generalen av infanteriet von Quast.
Kårtrupper:
Lauenburgisches Jäger-Bataillon Nr.9 Ratzeburg.
Lauenburgisches Fußartillerie-Regiment Nr.20 Altona och Lockstedter Lager.
Schleswig-Holsteinisches Pionier-Bataillon Nr.9 Harburg.
Schleswig-Holsteinische Train-Abteilung Nr.9 Rendsburg.

[tyskaorden]

X. AK stab Hannover, kårområde Provinz Hannover, storhertigdömet Oldenburg och hertigdömet Braunschweig. Huvudrekryteringscentra: Hannover, Braunschweig, Oldenburg och Osnabrück.
Bestod av 19. Division Hannover och 20. Division Hannover.
Kommenderande general: seand 29/5 1909 generalen av infanteriet Otto von Emmich (1848-1915, dog tillföljd av sjukdom ådragen i fält).

Gen. d.I. Otto von Emmich.

Kårtrupper:
Hannoversches Jäger-Bataillon Nr. 10 Goslar.
Hannoversches Pionier-Bataillon Nr. 10 Minden.
Telegraphen-Bataillon Nr. 6 in Hannover (temporärt Truppenübungsplatz Munster inte att förväxla med staden Münster).
Hannoversche Train-Abteilung Nr. 10 Hannover.

XI. AK stab Kassel, kårområde Kurhessen och Thüringen. Huvudrekryteringscentra: Kassel, Erfurt, Gotha, Weimar och Jena.
Bestod av 22. Division Kassel och 38. Division Erfurt.
Kommenderande general: generallöjtnant (senare general av infanteriet) Otto von Plüskow (1852-1925) tjänsteförättande 1/1-16/2 1914 fr.o.m. 17/2 1914 ordinarie.
Kårtrupper:
Kurhessisches Jäger-Bataillon Nr. 11 Marburg.
Thüringisches Fußartillerie-Regiment Nr. 18 in Niederzwehren (temporärt Mainz och Schießplatz[Skjutplatsen/fältet] Wahn).
Kurhessisches Pionier-Bataillon Nr. 11 Hannoversch-Münden.
Kurhessische Train-Abteilung Nr. 11 Kassel.
Invalidenhaus Carlshafen.

XII. (1. Kgl. Sächsische) AK stab Dresden, kårområde östra kungariket Sachsen. Huvudrekryteringscentra: Dresden, Bautzen och Pirna.
Bestod av 23. (1. Kgl. Sächsische) Division Dresden och 32. (3. Kgl. Sächsische) Division Bautzen.
Kommenderande general sedan 26/9 1910 generalen av infanteriet Karl Ludwig d'Elsa (1849-1922).


Gen d.I Karl Ludwig d'Elsa.

Kårtrupper:
Königlich Sächsisches Fußartillerie-Regiment Nr. 12 Dresden och Riesa.
1. Königlich Sächsisches Jäger-Bataillon Nr. 12 Freiberg.
2. Königlich Sächsisches Jäger-Bataillon Nr. 13 Dresden.
1. Königlich Sächsisches Pionier-Bataillon Nr. 12 Pirna.
1. Königlich Sächsisches Train-Bataillon Nr. 12 Dresden.
Königlich Sächsisches Telegraphen-Bataillon Nr. 7 Dresden.

XIII. (Kgl. Württembergisches) AK stab Stuttgart, kårområde kungariket Württemberg. Huvudrekryteringscentra Stuttgart, Ulm, Ludwigsburg och Tübingen.
Bestod av 26. Division (1. Kgl. Württembg.) Stuttgart och 27. Division (2. Kgl. Württembg.) Ulm.
Kommenderande general sedan 1/3 1913 preussiske generalen av infanteriet Max von Fabeck (1854-1916 till följd av sjukdom ådragen i fält. Han var då befälhavare för 8. armén).


Kårtrupper:
Württembergisches Pionier-Bataillon Nr. 13 Ulm.
Württembergisches Train-Bataillon Nr. 13 Ludwigsburg.
Ett detachement var avkommenderat till Teleraphen-Btl. Nr. 1.
Kommenderande generalen XIII. AK utövande också uppsikt över Infanterie-Regiment „Großherzog Friedrich von Baden“ (8. Württembergisches) Nr. 126 som av stationerad under 61. infanteriebrigade (XV. AK).

XIV. AK stab Karlsruhe, kårområde storhertigdömet Baden och en del av Elsass. Huvudrekryteringscentra Karlsruhe, Mannheim, Freiburg in Breisgau och Heidelberg.
Bestod av 28. Division Karlsruhe och 29. Division Freiburg in Breisgau.
Kommenderande general sedan 11/9 1907 generallöjtnant Ernst von Hoiningen gen. Huene (1849-1924).

Kårtrupper:
Badisches Fußartillerie-Regiment Nr. 14 Straßburg in Elsass.
Badisches Pionier-Bataillon Nr. 14 Kehl.
Telegraphen-Bataillon Nr. 4 Karlsruhe och Freiburg in Breisgau.
Badisches Train-Bataillon Nr. 14 Straßburg in Elsass.

XV. AK stab Straßburg in Elsass, Kårområde Elsass. Huvudrekryteringscentra Straßburg in Elsass, Kolmar, Zabern och Neu-Breisach.
Bestod av 30. Division Straßburg in Elsass och 39. Division Kolmar.
Kommenderande general sedan 1/3 1913 generalen av infanteriet Berthold von Deimling (1853-1944)

Gen. d.I Berthold von Deimling. I pension 1917. Blev efter kriget en övertygad pacifist och medlem av styrelsen för Tyska fredsförbundet.

Kårtrupper:
Rheinisches Jäger-Bataillon Nr. 8 Schlettstadt.
Großherzoglich Mecklenburgisches Jäger-Bataillon Nr. 14 Kolmar.
Festungs-Maschinengewehr-Abteilung Nr. 9 Straßburg in Elsass.
Festungs-Maschinengewehr-Abteilung Nr. 10 Mutzig.
Niedersächsisches Fußartillerie-Regiment Nr. 10 Hannover och Straßburg in Elsass.
Hohenzollernsches Fußartillerie-Regiment Nr. 13 Ulm och Breisach.

Kommando der Pioniere XV. Armee-Korps
1. Elsässisches Pionier-Bataillon Nr. 15 Straßburg in Elsass.
2. Elsässisches (Festungs-)Pionier-Bataillon Nr. 19 Straßburg in Elsass.

Festungs-Fernsprech-Kompanie Nr. 4 Straßburg in Elsass.
Flieger-Bataillon Nr. 4 in Straßburg in Elsass, Metz (XVI. AK) och Freiburg im Breisgau (XIV.AK).
Elsässische Train-Abteilung Nr. 15 Straßburg in Elsass.

[tyskaorden]

XVI. AK stab Metz, kårområde västra Lothringen. Huvudrekryteringscentra Metz, Diedenhofen, Saarlouis och St Avold.
Bestod av 33. Division Metz och 34. Division Metz.
Kommenderande general sedan 1/3 1913 generalen av infanteriet Bruno von Mudra (1851-1931).


Gen.d.I Bruno von Mudra, upphöjd i adligt stånd 16/6 1913. Till skillnad från många av sina kollegor kom han inte från en militärsläkt, fadern var timmermästare. Förde XVI. AK fram till 28/10 1916, sedan befälhavare för 8. armén, Arméavdelning A, 1. armén och slutligen från 12/10 1918 17. armén. Så sent som i slutet av oktober 1918 uttalade han sig på ett möte för statssekreterare för att fortsätta kriget. Efter kriget levde von Mudra först i Wiesbaden, fängslad av de franska ockupationsmakten 21-24 mars 1923. Han utvisades därefter och framlevde sina dagar i Schwerin. Sedan 12/10 1886 gift med Paula född Schött (1860-1937) de hade sonen Herbert (1887-1945) vilken slutade som överste och dottern Edith (1892-1942). Herberts son Herbert Bruno Maximilian Alexander von Mudra född 1924 stupade 2/5 1945 vid Bremervörde som löjtnant i pansargrenadjärregementet 115. Med honom slöts den adliga ätten von Mudra.

Kårtrupper:
Maschinengewehr-Abteilung Nr. 6 Metz.
Festungs-Maschinengewehr-Abteilung Nr. 11 Diedenhofen.
Festungs-Maschinengewehr-Abteilung Nr. 12 Metz.
Festungs-Maschinengewehr-Abteilung Nr. 13 Metz.
Festungs-Maschinengewehr-Abteilung Nr. 14 Metz.
Festungs-Maschinengewehr-Abteilung Nr. 15 Metz.
Rheinisches Fußartillerie-Regiment Nr. 8 Metz.
Lothringisches Fußartillerie-Regiment Nr. 16 in Diedenhofen och Müllheim
1. Königlich Sächsisches Fußartillerie-Regiment Nr. 12 Metz.

Kommando der Pioniere XVI. Armee-Korps
1. Lothringisches Pionier-Bataillon Nr. 16 Metz.
2. Lothringisches (Festungs-)Pionier-Bataillon Nr. 20 Metz.

Lothringische Train-Abteilung Nr. 16

Detacherad från II. Bayerischen Armee-Korps:
2. Bayerisches Fußartillerie-Regiment Metz.


XVII. AK stab Danzig, kårområde Westpreussen. Huvudrekryteringscentra Danzig, Thorn, Graudenz och Marienwerder.
Bestod av 35. Division Graudenz och 36. Division Danzig.
Kommenderande general sedan 27/1 1908 generalen av kavalleriet (1915 generalfältmarskalk) August von Mackensen (1849-1945).


Gen.d.K. August von Mackensen. Sedan han kommenderat Livhusarbrigaden i Danzig bar han uniformen för 1. Leib-Husaren-Regiment Nr. 1. Sedan 1/11 1914 befälhavare över 9. armén och från 16/4 1915 över den nybildade 11. armén. En av arkitekterna bakom segern vid Gorlice-Tarnow och efter återerövrandet av Lemberg befordrad till generalfältmarskalk. Därefter med Armégrupp Mackensen vilken intog Belgrad (vilket den österrikisk-ungerska armén misslyckats med) och 1916 slog Rumänien. Därefter tillbringade von Mackensen resten av kriget som militärguvernör i Rumänien. Internerad i Ungern och Saloniki återvände han till Tyskland 1919. Starkt konservativ hyste han stor motvilja mot Weimarrepubliken och kom att beundra Hitlers person dock höll han distans till NSDAP och var aldrig partimedlem. Använde vid ett flertal tillfällen sin auktoritet och popularitet till att hjälpa av regimen förföljda och protesterade mot SA:s grymheter m.m. Dock fördömde han starkt attentatet mot Hitler 20/6 1944.

Kårtrupper:
Jäger-Bataillon „Fürst Bismarck“ (Pommersches) Nr. 2 Kulm.
Maschinengewehr-Abteilung Nr. 4 Thorn.
Festungs-Maschinengewehr-Abteilung Nr. 3 Graudenz.
Festungs-Maschinengewehr-Abteilung Nr. 4 Graudenz.
Festungs-Maschinengewehr-Abteilung Nr. 5 Thorn.
1. Westpreußisches Fußartillerie-Regiment Nr. 11 Thorn.
2. Westpreußisches Fußartillerie-Regiment Nr. 17 Danzig och Pillau.
1. Westpreußisches Pionier-Bataillon Nr. 17 Thorn.
Telegraphen-Bataillon Nr. 5 temporärt i Klausdorf-Sperenberg.
Festungs-Fernsprech-Kompanie Nr. 1 Thorn.
Festungs-Fernsprech-Kompanie Nr. 2 Graudenz.
Westpreußische Train-Abteilung Nr. 17 Danzig.
Invalidenhaus i Stolp.

XVIII. AK stab Frankfurt-am-Main, kårområde storhertigdömet Hessen. Huvudrekryteringscentra Frankfurt-am-Main, Darmstadt och Worms.
Bestod av 21. Division Frankfurt-am-Main och 25. Division Frankfurt-am-Main.
Kommenderande general sedan 13/11 1912 generalen av infanteriet Dedo von Schenck (1853-1918). 1901-1905 överste och kommendör för Kaiser Franz Garde-Grenadier-Regiment Nr. 2, därefter inspektör för infanteriskolorna, 22/4 1904 befordrad till generalmajor. Under Marockokrisen 1905 tyskt särskilt sändebud till Marocko. 4/4 1908 generallöjtnant och divisionskommendör 2. gardesdivisionen, vilken han förde tills han 1/4 1909 blev generaladjutant med tjänstgöring hos kronprinsen. 6/10 1911 kommendör för 14. divisionen samtidigt som han behöll posten som generaladjutant. Divisionen förde han tills han 13/11 1912 gavs befälet över XVIII. AK. Vilken han förde på Västfronten tills 24/1 1917 då han av hälsoskäl frånträdde. Efter en korttids sjukdom dog han i Wiesbaden 28/4 1918.

Kårtrupper:
Fußartillerie-Regiment „General-Feldzeugmeister“ (Brandenburgisches) Nr. 3 Mainz.

Kommandeur der Pioniere XVIII. A.K.
1. Nassauisches Pionier-Bataillon Nr. 21 Kastel
2. Nassauisches (Festungs-)Pionier-Bataillon Nr. 25 Mainz-Kastel.

Eisenbahn-Regimenter Nr. 2 och Nr. 3 båda Hanau.
Großherzoglich Hessisches Train-Bataillon Nr. 18 Darmstadt.

XIX. (II. Kgl. Sächs.) AK stab Leipzig, kårområde västra kungariket Sachsen. Huvudrekryteringscentra Leipzig, Chemnitz, Döblen, Zwickau och Plauen.
Bestod av 24. (2. Kgl. Sächs.) Division Leipzig och 40. (4. Kgl. Sächs.) Division Chemnitz.
Kommenderande general sedan 30/11 1913 generalen av kavalleriet Maximilian von Laffert (1855-1917). Före han belv kommenderande general för kåren hade han varit kommendör för 40. (4.Kgl. Sächs.) Division. Dog oväntat av hjärtslag under en tjänsteresa Frankfurt-am-Main 20/7 1917.

Kårtrupper:
2. Königlich Sächsisches Pionier-Bataillon Nr. 22 Riesa.
2. Königlich Sächsisches Train-Bataillon Nr. 19 Leipzig.
Königlich Sächsisches Maschinengewehr-Abteilung Nr. 8 Leipzig.

XX. AK stab Allenstein, kårområde södra Ostpreussen. Huvudrekryteringscentra Allenstein, Braunsberg, Elbing, Lyck och Deutsch-Eylau.
Bestod av 37. Division Allenstein och 41. Division Deutsch-Eylau.
Kommenderande general sedan 1/10 1912 generalen av artilleriet Friedrich von Scholtz (1851-1927).


Gen d.A. Friedrich von Scholtz. Han började sin militära bana genom att som student anmäla sig som frivillig under fransk-tyska kriget. Tjänstgjorde sedan inom artilleriet och före han kom till XX. AK var han kommendör för 21. divisionen i Frankfurt-am-Main. Förde kåren fram till 18/9 1915. Övertog 8/10 1915 den efter honom benämnda Arméravdelning Scholtz i Grodnoområdet på Östfronten. 2/1 till 21/4 1917 överbefälhavare för den återskapade 8. armén. Från 22/4 tills krigsslutet förde han Armégrupp Scholtz (tyska 11. armén och bulgariska 1. armén) på den makedonska fronten. Tog avsked från armén 14/1 1919.

Kårtrupper:
Jäger-Bataillon Graf York von Wartenburg (Ostpreußisches) Nr. 1 Ortelsburg.
Festungs-Maschinengewehr-Abteilung Nr. 3 Graudenz.
Festungs-Maschinengewehr-Abteilung Nr. 4 Graudenz.

Kommandeur der Pioniere XX. Armee-Korps
2. Westpreußisches (Festungs-)Pionier-Bataillon Nr. 23 Graudenz.
Masurisches Pionier-Bataillon Nr. 26 Graudenz.

Masurisches Train-Bataillon Nr. 20 Marienburg.

XXI. AK stab Saarbrücken, kårområde östra Lothringen. Huvudrekryteringscentra Saarbrücken, Hagenau och Bitsch.
Bestod av 31. Division Saarbrücken och 42. Division Saarburg.
Kommenderande general sedan 1/10 1912 generalen av infanteriet Fritz von Below (1853-1918).


Gen d.I Fritz von Below, av en mecklenburgsk-pommersk adelssläkt inträdde han som 20åring sekondlöjtnant i 1. Garde-Regiment zu Fuß. 1906-08 Generalkvartermästare i Stora generalstaben, 1908-12 kommendör för 1. Garde-Division. Förde XXI. AK fram till 3/4 1915. Från 4/4 1915 till 18/6 1916 överbefälhavare för 2. armén på Västfronten. Sedan förde han 1. armén och i juni 1918 9. armén. I disposition 7/8 1918 och avskedad vid krigsslutet. Han avled kort därefter i en lungsjukdom.

Kårtrupper:
2. Rheinisches Pionier-Bataillon Nr. 27 Trier.
2. Rheinisches Train-Bataillon Nr. 21 Forbach.

[tyskaorden]

I. Kgl. Bayr AK stab München, kårområde södra Bayern. huvudrekryteringscentra München, Augsburg, Kempten och Passau.
Bestod av 1. Kgl. Bayr. Division München och 2. Kgl. Bayr. Division Augsburg.
Kommenderande general generalen av infanteriet Oskar Ritter von Xylander (1856-1940).


Gen d.I. Oskar Ritter von Xylander Efter olika poster som kompani-, bataljons-, regements-, brigad- och divisionschef varierat med olika perioder av stabstjänst blev han 27/3 1913 kommenderande general för kåren. 19/6 1918 till disposition och höll inget befäl resten av kriget. Från 1933 och fram till sin död verkade Ritter von Xylander som storkansler för Militära Max-Josephsorden. Var sedan 22/11 1878 gift med Wilhelmine född Jung, paret hade tre söner och tre döttrar.

Kårtrupper:
Kgl. Bayr. 1. Jäger-Btl „König“ Kempten.
Kgl. Bayr. 1. Fußartillerie-Regiment „vakant von Bothmer“ München och Neu-Ulm.
Kgl. Bayr. 1. Pionier-Btl München.
Kgl. Bayr. 1. Train-Abt. München.
Kgl. Bayr. Eisenbahn-Btl. München.
Kgl. Bayr. 1. Telegraphen-Btl. München.
Kgl. Bayr. 2. Telegraphen-Btl. München.
Kgl. Bayr. Luft- und Kraftfahrer-Btl. München.
Kgl. Bayr. Flieger-Btl. Oberschleißheim.
(Kgl. Bayr.) Kommandantur Haupt- und Residenzstadt München.
(Kgl. Bayr.) Garnison-Kommando Augsburg.

II. Kgl. Bayr. AK stab Würzburg, kårområde Niederfranken och Pfalz. Huvudrekryteringscentra Würzburg, Bamberg, Zweibrücken och Landau.
Bestod av 3. Kgl. Bayr. Division Landau och 4. Kgl. Bayr. Division Würzburg.
Kommenderande general sedan 21/4 1912 generalen av infanteriet Karl Ritter von Martini (1855-1935). Han förde kåren fram till 4/10 1914, därefter till disposition. 3/9 1918 tills krigsslutet kommenderande general för I. Kgl. Bayr. AK:s ställföreträdande generalkommando. Ett ställföreträdande generalkommando förblev på hemorten sedan armékårens generalkommando dragit i fält och var ansvarig för dennas ersättningsenheter.

Kårenheter:
Kgl. Bayr. 2. Jäger-Btl Aschaffenburg.
Kgl. Bayr. 2. Fußartillerie-Regiment rekryterade i kårens område med var förlagt till Metz.
Kgl. Bayr. 2. Pionier-Btl Speyer.
Kgl. Bayr. 2. Train-Abt. Würzburg och Germersheim.
Kgl. Bayr. Maschinengewehr-Abt. Landau.
(Kgl bayer) Kommando Festung Germersheim.
(Kgl bayer) Garnison-Kommando Landau.
(Kgl bayer) Garnison-Kommando Würzburg.

III. Kgl. Bayr. AK stab Nürnberg, kårområde norra Bayern. Huvudrekryteringscentra Nürnberg, Ingolstadt, Bayreuth och Regensburg.
Bestod av 5. Kgl. Bayr. Division Nürnberg och 6. Kgl. Bayr. Division Regensburg.
Kommenderande general sedan 19/3 1914 generalen av kavalleriet Ludwig Freiherr von Gebsattel (1857-1930).


Gen d.K. friherre von Gebsattel. Han kom till kåren från posten som kommendör för 2. Kgl. Bayr. Division och förde kåren med viss framgång på Västfronten till 12/1 1917. Därefter kommenderande general för II. Kgl. Bayr. AK:s ställföreträdande generalkommando. I avsked 1919. Gifte sig i Moskva 26/2 1883 med Sophie född Olsufieff. De hade en son Hans (1884-1926) och en dotter Maria (1885-1958).

Kårtrupper:
Kgl. Bayr. 3. Fußartillerie-Regiment Ingolstadt.
Kgl. Bayr. 3. Pionier-Btl München.
Kgl. Bayr. 4. (Festungs-) Pionier-Btl Ingolstadt.
Kgl. Bayr. 3. Train-Abt. Ingolstadt och Fürth.
(Kgl Bayer) Kommando Festung Germersheim.
(Kgl Bayer) Garnison-Kommando Landau.
(Kgl Bayer) Garnison-Kommando Würzburg.

[tyskaorden]

Divisionernas fredstida sammansättning var enligt följande:

1. Garde-Division Berlin.

1. Garde-Infanterie-Brigade Potsdam.
1. Garde-Regiment zu Fuß Potsdam.
3. Garde-Regiment zu Fuß Potsdam.
Garde-Jäger-Bataillon Potsdam.
Lehr-Infanterie-Bataillon Potsdam.
1. Garde-Landwehr-Regiment Königsberg (I. Bataillon) och Graudenz (II.).
3. Garde-Landwehr-Regiment Hannover (I.) och Schleswig (II.).
2. Garde-Infanterie-Brigade Potsdam.
2. Garde-Regiment zu Fuß Berlin.
Garde-Füsilier-Regiment Berlin.
4. Garde-Regiment zu Fuß Berlin.
2. Garde-Landwehr-Regiment Berlin (I.) och Stettin (II.).
4. Garde-Landwehr-Regiment Magdeburg (I.) och Cottbus (II.).
Garde-Landwehr-Füsilier-Regiment Frankfurt am Main (I.) och Wiesbaden (II.).
1. Garde-Feldartillerie-Brigade Potsdam.
1. Garde-Feldartillerie-Regiment Berlin.
3. Garde-Feldartillerie-Regiment Berlin och Beeskow.

2. Garde-Division Berlin.

3. Garde-Infanterie-Brigade Berlin.
Kaiser Alexander Garde-Grenadier-Regiment Nr. 1 Berlin.
Königin Elisabeth Garde-Grenadier-Regiment Nr. 3 Charlottenburg.
Garde-Schützen-Bataillon Lichterfelde.
1. Garde-Landwehr-Grenadier-Regiment Görlitz (I. Bataillon) och Lissa (II.).
3. Garde-Landwehr-Grenadier-Regiment Breslau (I.) och Liegnitz (II.).
4. Garde-Infanterie-Brigade Berlin.
Kaiser Franz Garde-Grenadier-Regiment Nr. 2 Berlin.
Königin Augusta Garde-Grenadier-Regiment Nr. 4 Berlin.
2. Garde-Landwehr-Grenadier-Regiment Hamm (I.) och Kassel (II.).
4. Garde-Landwehr-Grenadier-Regiment Koblenz (I.) och Düsseldorf (II.).
5. Garde-Infanterie-Brigade Spandau.
5. Garde-Regiment zu Fuß Spandau.
Garde-Grenadier-Regiment Nr. 5 Spandau.
2. Garde-Feldartillerie-Brigade Potsdam.
2. Garde-Feldartillerie-Regiment Potsdam.
4. Garde-Feldartillerie-Regiment Potsdam.

Garde-Kavallerie-Division Berlin. Detta var den enda kavalleridivisionen som var bildad i fredstid. Övriga kavalleriet var formerade i brigader som var underställda (infanteri-)divisionerna.

1. Garde-Kavallerie-Brigade Berlin.
Regiment der Gardes du Corps Potsdam.
Garde-Kürassier-Regiment Berlin.
2. Garde-Kavallerie-Brigade Potsdam.
1. Garde-Ulanen-Regiment Potsdam.
3. Garde-Ulanen-Regiment Potsdam.
3. Garde-Kavallerie-Brigade Berlin.
1. Garde-Dragoner-Regiment „Königin Viktoria von Großbritannien und Irland“ Berlin.
2. Garde-Dragoner-Regiment „Kaiserin Alexandra von Rußland“ Berlin.
4. Garde-Kavallerie-Brigade Potsdam.
Leib-Garde-Husaren-Regiment Potsdam.
2. Garde-Ulanen-Regiment Potsdam.

[tyskaorden]

1. Division Königsberg in Preussen. Tillhörde I. AK.

1. Infanterie-Brigade Königsberg in Pr.
Grenadier-Regiment „Kronprinz“ (1. Ostpreußisches) Nr. 1 Königsberg in Pr.
Infanterie-Regiment „von Boyen“ (5. Ostpreußisches) Nr. 41 Tilsit och Memel (III. Bataillon).
2. Infanterie-Brigade in Königsberg in Pr.
Grenadier-Regiment „König Friedrich Wilhelm I.“ (2. Ostpreußisches) Nr. 3 Königsberg in Pr.
Infanterie-Regiment „Herzog Karl von Mecklenburg-Strelitz“ (6. Ostpreußisches) Nr. 43 Königsberg in Pr. och Pillau (II. Bataillon)
1. Kavallerie-Brigade Königsberg in Pr.
Kürassier-Regiment „Graf Wrangel“ (Ostpreußisches) Nr. 3 Königsberg in Pr.
Dragoner-Regiment „Prinz Albrecht von Preußen“ (Litthauisches) Nr. 1 Tilsit.
1. Feldartillerie-Brigade Königsberg in Pr.
1. Ostpreußisches Feldartillerie-Regiment Nr. 16 Königsberg in Pr.
2. Ostpreußisches Feldartillerie-Regiment Nr. 52 Königsberg in Pr.

2. Division Insterburg. Tillhörde I. AK.

3. Infanterie-Brigade Rastenburg.
Grenadier-Regiment „König Friedrich der Große“ (3. Ostpreußisches) Nr. 4 Rastenburg.
Infanterie-Regiment „Graf Dönhoff“ (7. Ostpreußisches) Nr. 44 Goldap.
4. Infanterie-Brigade Gumbinnen
Füsilier-Regiment „Graf Roon“ (Ostpreußisches) Nr. 33 Gumbinnen.
8. Ostpreußisches Infanterie-Regiment Nr. 45 Insterburg och Darkehmen (I. Bataillon).
2. Kavallerie-Brigade Insterburg.
Litthauisches Ulanen-Regiment Nr. 12 Insterburg.
Jäger-Regiment zu Pferde Nr. 9 Insterburg.
43. Kavallerie-Brigade Gumbinnen.
Ulanen-Regiment „Graf zu Dohna“ (Ostpreußisches) Nr. 8 Gumbinnen.
Jäger-Regiment zu Pferde Nr. 10 Angerburg och Goldap.
2. Feldartillerie-Brigade Insterburg.
Feldartillerie-Regiment „Prinz August von Preußen“ (1. Litthauisches) Nr. 1 Gumbinnen och Insterburg.
2. Litthauisches Feldartillerie-Regiment Nr. 37 Insterburg.

[tyskaorden]

3. Division Stettin. Tillhörde II. AK.

5. Infanterie-Brigade Stettin
Grenadier-Regiment „König Friedrich Wilhelm IV.“ (1. Pommersches) Nr. 2 Stettin
Colbergsches Grenadier-Regiment „Graf Gneisenau“ (2. Pommersches) Nr. 9 Stargard in Pommern.
Infanterie-Regiment „von der Goltz“ (7. Pommersches) Nr. 54 Kolberg och Köslin.
6. Infanterie-Brigade Stettin
Füsilier-Regiment „Königin Viktoria von Schweden“ (Pommersches) Nr. 34 Stettin (I. & II. Btle) och Swinemünde (III. Btl).
Infanterie-Regiment „Prinz Moritz von Anhalt-Dessau“ (5. Pommersches) Nr. 42 Stralsund (I. & II. Btle) och Greifswald (III.Btl).
3. Kavallerie-Brigade Stettin.
Kürassier-Regiment „Königin“ (Pommersches) Nr. 2 Pasewalk.
2. Pommersches Ulanen-Regiment Nr. 9 Demmin.
3. Feldartillerie-Brigade Stettin.
1. Pommersches Feldartillerie-Regiment Nr. 2 Kolberg och Belgard.
Vorpommersches Feldartillerie-Regiment Nr. 38 Stettin.

4. Division Bromberg. Tillhörde II. AK.

7. Infanterie-Brigade Bromberg.
Infanterie-Regiment „Graf Schwerin“ (3. Pommersches) Nr. 14 Bromberg.
6. Westpreußisches Infanterie-Regiment Nr. 149 in Schneidemühl och Deutsch Krone.
8. Infanterie-Brigade Gnesen.
6. Pommersches Infanterie-Regiment Nr. 49 Gnesen.
4. Westpreußisches Infanterie-Regiment Nr. 140 Hohensalza.
4. Kavallerie-Brigade Bromberg.
Dragoner-Regiment „Freiherr von Derfflinger“ (Neumärkisches) Nr. 3 Bromberg.
Dragoner-Regiment „von Arnim“ (2. Brandenburgisches) Nr. 12 Gnesen.
4. Feldartillerie-Brigade Bromberg.
2. Pommersches Feldartillerie-Regiment Nr. 17 Bromberg.
Hinterpommersches Feldartillerie-Regiment Nr. 53Bromberg och Hohensalza.

[tyskaorden]

5. Division Frankfurt (Oder). Tillhörde III. AK.

9. Infanterie-Brigade Brandenburg.
Leib-Grenadier-Regiment „König Friedrich Wilhelm III.“ (1. Brandenburgisches) Nr. 8 Frankfurt (Oder).
Infanterie-Regiment „von Stülpnagel“ (5. Brandenburgisches) Nr. 48 Küstrin.
10. Infanterie-Brigade Küstrin.
Grenadier-Regiment „Prinz Carl von Preußen“ (2. Brandenburgisches) Nr. 12 Frankfurt (Oder).
Infanterie-Regiment „von Alvensleben“ (6. Brandenburgisches) Nr. 52 Cottbus och Crossen.
5. Kavallerie-Brigade in Frankfurt (Oder)
1. Brandenburgisches Dragoner-Regiment Nr. 2 Schwedt.
Ulanen-Regiment „Kaiser Alexander II. von Rußland“ (1. Brandenburgisches) Nr. 3 Fürstenwalde.
5. Feldartillerie-Brigade Frankfurt (Oder).
Feldartillerie-Regiment „General-Feldzeugmeister“ (2. Brandenburgisches) Nr. 18 Frankfurt (Oder).
Neumärkisches Feldartillerie-Regiment Nr. 54 Küstrin och Landsberg an der Warthe.

6. Division Brandenburg an der Havel. Tillhörde III. AK.

11. Infanterie-Brigade Brandenburg an der Havel.
Infanterie-Regiment „Graf Tauentzien von Wittenberg“ (3. Brandenburgisches) Nr. 20 Wittenberg.
Füsilier-Regiment „Prinz Heinrich von Preußen“ (Brandenburgisches) Nr. 35 Brandenburg an der Havel.
12. Infanterie-Brigade Brandenburg.
Infanterie-Regiment „Großherzog Friedrich Franz II. von Mecklenburg-Schwerin“ (4. Brandenburgisches) Nr. 24 Neuruppin.
Infanterie-Regiment „General-Feldmarschall Prinz Friedrich Karl von Preußen“ (8. Brandenburgisches) Nr. 64 Prenzlau och Angermünde.
6. Kavallerie-Brigade in Brandenburg
Kürassier-Regiment „Kaiser Nikolaus I. von Russland“ (Brandenburgisches) Nr. 6 Brandenburg an der Havel.
Husaren-Regiment „von Zieten“ (Brandenburgisches) Nr. 3 Rathenow.
6. Feldartillerie-Brigade Brandenburg an der Havel.
Feldartillerie-Regiment „General-Feldzeugmeister“ (1. Brandenburgisches) Nr. 3 Brandenburg an der Havel.
Kurmärkisches Feldartillerie-Regiment Nr. 39 Perleberg.

[CvD]

Vet du vad som hände namnmässigt för de förband som var uppkallade efter kungligheter som hamnade motsatt sida i kriget, tex
Kürassier-Regiment „Kaiser Nikolaus I. von Russland“ (Brandenburgisches) och 1. Garde-Dragoner-Regiment „Königin Viktoria von Großbritannien und Irland“?

/CvD

[tyskaorden]

Vet du vad som hände namnmässigt för de förband som var uppkallade efter kungligheter som hamnade motsatt sida i kriget, tex
Kürassier-Regiment „Kaiser Nikolaus I. von Russland“ (Brandenburgisches) och 1. Garde-Dragoner-Regiment „Königin Viktoria von Großbritannien und Irland“?

/CvD

Har tyvärr inte hittat något om det, men följer man t.ex. vad som hände i Ryssland och Österrike-Ungern så togs dessa namn bort och regementena blev Brandenbg. Kür.Rgt Nr. 6 (vars regementschef 1914 var Nikolaus II) resp. 1. Garde-Dragoner-Regiment.

[tyskaorden]

7. Division Magdeburg. Tillhörde IV. AK.

13. Infanterie-Brigade Magdeburg.
Infanterie-Regiment „Fürst Leopold von Anhalt-Dessau“ (1. Magdeburgisches) Nr. 26 Magdeburg.
3. Magdeburgisches Infanterie-Regiment Nr. 66 Magdeburg.
14. Infanterie-Brigade Halberstadt.
Infanterie-Regiment „Prinz Louis Ferdinand von Preußen“ (2. Magdeburgisches) Nr. 27 Halberstadt.
5. Hannoversches Infanterie-Regiment Nr. 165 Quedlinburg och Blankenburg.
7. Kavallerie-Brigade Magdeburg.
Magdeburgisches Husaren-Regiment Nr. 10 Stendal.
Ulanen-Regiment „Hennigs von Treffenfeld“ (Altmärkisches) Nr. 16 Salzwedel och Gardelegen.
7. Feldartillerie-Brigade Magdeburg.
Feldartillerie-Regiment „Prinzregent Luitpold von Bayern“ (Magdeburgisches) Nr. 4 Magdeburg.
Altmärkisches Feldartillerie-Regiment Nr. 40 Burg.

8. Division Halle an det Saale. Tillhörde IV. AK.

15. Infanterie-Brigade Halle an der Saale.
Füsilier-Regiment „General-Feldmarschall Graf Blumenthal“ (Magdeburgisches) Nr. 36 Halle an der Saale och Bernburg.
Anhaltisches Infanterie-Regiment Nr. 93 Dessau och Zerbst.
16. Infanterie-Brigade Torgau.
4. Thüringisches Infanterie-Regiment Nr. 72 Torgau, Eilenburg och Bernburg.
8. Thüringisches Infanterie-Regiment Nr. 153 Altenburg och Merseburg.
8. Kavallerie-Brigade Halle an der Saale.
Kürassier-Regiment „von Seydlitz“ (Magdeburgisches) Nr. 7 Halberstadt och Quedlinburg.
Thüringisches Husaren-Regiment Nr. 12 Torgau.
8. Feldartillerie-Brigade Halle an der Saale.
Torgauer Feldartillerie-Regiment Nr. 74 Torgau och Wittenberg.
Mansfelder Feldartillerie-Regiment Nr. 75 Halle an der Saale.

[tyskaorden]

9. Division Golgau. Tillhörde V. AK.

17. Infanterie-Brigade Glogau.
Infanterie-Regiment „von Courbiére“ (2. Posensches) Nr. 19 Görlitz (Stb, I.-II. Btl) och Lauban (III. Btl).
3. Posensches Infanterie-Regiment Nr. 58 in Glogau (Stb, I.-II. Btl) och Fraustadt (III. Btl).
18. Infanterie-Brigade in Liegnitz
Grenadier-Regiment „König Wilhelm I.“ (2. Westpreußisches) Nr. 7 Liegnitz.
5. Niederschlesisches Infanterie-Regiment Nr. 154 Jauer och Striegau.
9. Kavallerie-Brigade Glogau.
Dragoner-Regiment „von Bredow“ (1. Schlesisches) Nr. 4 Lüben.
Ulanen-Regiment „Prinz August von Württemberg“ (Posensches) Nr. 10 Züllichau.
9. Feldartillerie-Brigade Glogau.
Feldartillerie-Regiment „von Podbielski“ (1. Niederschlesisches) Nr. 5 Sprottau och Sagan.
2. Niederschlesisches Feldartillerie-Regiment Nr. 41Golgau.

10. Division Posen. Tillhörde V. AK.

19. Infanterie-Brigade Posen.
Grenadier-Regiment „Graf Kleist von Nollendorf“ (1. Westpreußisches) Nr. 6 Posen.
Infanterie-Regiment „Graf Kirchbach“ (1. Niederschlesisches) Nr. 46 Posen (Stb, I.-II. Btl) och Wreschen (III. Btl).
20. Infanterie-Brigade Posen.
Infanterie-Regiment „König Ludwig III. von Bayern“ (2. Niederschlesisches) Nr. 47 Posen (Stb, I. - II. Btl.) och Schrimm (III.Btl).
3. Niederschlesisches Infanterie-Regiment Nr. 50 Rawitsch (Stb, I-II. Btl) och Lissa (III. Btl).
77. Infanterie-Brigade Ostrowo.
Füsilier-Regiment „von Steinmetz“ (Westpreußisches) Nr. 37 Krotoschin.
7. Westpreußisches Infanterie-Regiment Nr. 155 Ostrowo och Pleschen.
10. Kavallerie-Brigade Posen.
Ulanen-Regiment „Kaiser Alexander III. von Rußland“ (Westpreußisches) Nr. 1 Militsch och Ostrowo.
Regiment Königs-Jäger zu Pferde Nr. 1 Posen.
10. Feldartillerie-Brigade Posen.
1. Posensches Feldartillerie-Regiment Nr. 20 Posen.
2. Posensches Feldartillerie-Regiment Nr. 56 Lissa.

11. Division Breslau. Tillhörde VI. AK.

21. Infanterie-Brigade Schweidnitz.
Grenadier-Regiment „König Friedrich Wilhelm II.“ (1. Schlesisches) Nr. 10 Schweidnitz.
Füsilier-Regiment „General-Feldmarschall Graf Moltke“ (Schlesisches) Nr. 38 Glatz.
22. Infanterie-Brigade Posen.
Grenadier-Regiment „König Friedrich III.“ (2. Schlesisches) Nr. 11 Breslau.
4. Niederschlesisches Infanterie-Regiment Nr. 51 Breslau.
11. Kavallerie-Brigade Posen.
Leib-Kürassier-Regiment „Großer Kurfürst“ (Schlesisches) Nr. 1 Breslau.
Dragoner-Regiment „König Friedrich III.“ (2. Schlesisches) Nr. 8 Kreuzburg in Oberschlesien, Bernstadt och Namslau.
11. Feldartillerie-Brigade Posen.
Feldartillerie-Regiment „von Peucker“ (1. Schlesisches) Nr. 6 Breslau.
2. Schlesisches Feldartillerie-Regiment Nr. 42 Schweidnitz.
Landwehrinspektion Breslau.

12. Division Neiße. Tillhörde VI. AK.

23. Infanterie-Brigade Gleiwitz.
Infanterie-Regiment „Keith“ Nr. 22 (1. Oberschlesisches) Gleiwitz (Stb, I.-II. Btl) och Kattowitz (III. Btl).
3. Schlesisches Infanterie-Regiment Nr. 156 Beuthen in Oberschlesien och Tarnowitz.
24. Infanterie-Brigade Neiße.
Infanterie-Regiment „von Winterfeldt“ (2. Oberschlesisches) Nr. 23 Neiße.
3. Oberschlesisches Infanterie-Regiment Nr. 62 Cosel (Stb, I.-II. Btl) och Ratibor (III. Btl).
78. Infanterie-Brigade Brieg.
4. Oberschlesisches Infanterie-Regiment Nr. 63 Oppeln och Lublinitz.
4. Schlesisches Infanterie-Regiment Nr. 157 Brieg.
12. Kavallerie-Brigade Neiße.
1. Schlesisches Husaren-Regiment Nr. 4 Ohlau.
2. Schlesisches Husaren-Regiment Nr. 6 Leobschütz ochRatibor.
44. Kavallerie-Brigade Gleiwitz.
Ulanen-Regiment „von Katzler“ (Schlesisches) Nr. 2 Gleiwitz och Pleß.
Jäger-Regiment zu Pferde Nr. 11 Tarnowitz och Lublinitz.
12. Feldartillerie-Brigade Neiße.
Feldartillerie-Regiment „von Clausewitz“ (1. Oberschlesisches) Nr. 21 Neiße och Grottkau.
2. Oberschlesisches Feldartillerie-Regiment Nr. 57 Neustadt in Oberschlesien och Gleiwitz.

[tyskaorden]

13. Division Münster. Tillhörde VII. AK.

25. Infanterie-Brigade Münster.
Infanterie-Regiment „Herwath von Bittenfeld“ (1. Westfälisches) Nr. 13 Münster.
7. Lothringisches Infanterie-Regiment Nr. 158 Paderborn och Senne.
26. Infanterie-Brigade Minden.
Infanterie-Regiment „Prinz Friedrich der Niederlande“ (2. Westfälisches) Nr. 15 Minden.
Infanterie-Regiment „Graf Bülow von Dennewitz“ (6. Westfälisches) Nr. 55 Detmold, Höxter och Bielefeld.
13. Kavallerie-Brigade Münster.
Kürassier-Regiment „von Driesen“ (Westfälisches) Nr. 4 Münster.
Husaren-Regiment „Kaiser Nikolaus II. von Russland“ (1. Westfälisches) Nr. 8 Schloß Neuhaus och Paderborn.
13. Feldartillerie-Brigade Münster.
2. Westfälisches Feldartillerie-Regiment Nr. 22 Münster.
Mindensches Feldartillerie-Regiment Nr. 58 Minden.
Landwehr-Inspektion Dortmund

14. Division Düsseldorf. Tillhörde VII. AK.

27. Infanterie-Brigade Köln
Infanterie-Regiment „Freiherr von Sparr“ (3. Westfälisches) Nr. 16 Köln.
5. Westfälisches Infanterie-Regiment Nr. 53 Köln.
28. Infanterie-Brigade Düsseldorf.
Niederrheinisches Füsilier-Regiment Nr. 39 Düsseldorf.*
8. Lothringisches Infanterie-Regiment Nr. 159 Mülheim an der Ruhr och Geldern.
79. Infanteriebrigade Wesel.
Infanterie-Regiment „Vogel von Falckenstein“ (7. Westfälisches) Nr. 56 Wesel och Kleve.
Infanterie-Regiment „Herzog Ferdinand von Braunschweig“ (8. Westfälisches) Nr. 57 Wesel.
14. Kavallerie-Brigade Düsseldorf.
2. Westfälisches Husaren-Regiment Nr. 11 Krefeld.
Westfälisches Ulanen-Regiment Nr. 5 Düsseldorf.
14. Feldartillerie-Brigade Wesel.
1. Westfälisches Feldartillerie-Regiment Nr. 7 Wesel och Düsseldorf.
Klevesches Feldartillerie-Regiment Nr. 43 Kleve.
Landwehrinspektion Düsseldorf.
Landwehrinspektion Essen.

* genom kejserligt beslut av 26 oktober 1918 blev regementet Füsilier-Regiment „General Ludendorff“ (Niederrheinisches) Nr. 39. Generalen hade varit regementskommendör 1913-14.

[tyskaorden]

15. Division Köln. Tillhörde VIII. AK.
29. Infanterie-Brigade Aachen.
Infanterie-Regiment „von Lützow“ (1. Rheinisches) Nr. 25 Aachen.
10. Rheinisches Infanterie-Regiment Nr. 161 Düren, Eschweiler och Jülich.
30. Infanterie-Brigade Koblenz.
Infanterie-Regiment „von Goeben“ (2. Rheinisches) Nr. 28 Koblenz.
6. Rheinisches Infanterie-Regiment Nr. 68 - Erbgroßherzog-Friedrich-Kaserne i Koblenz.
15. Kavallerie-Brigade Köln.
Kürassier-Regiment „Graf Gessler“ (Rheinisches) Nr. 8 Deutz.
Husaren-Regiment „König Wilhelm I.“ (1. Rheinisches) Nr. 7 Bonn.
15. Feldartillerie-Brigade Köln.
Bergisches Feldartillerie-Regiment Nr. 59 Köln-Riehl.
3. Rheinisches Feldartillerie-Regiment Nr. 83 Bonn och Düren.
Landwehrinspektion Köln

[tyskaorden]

16. Division Trier. Tillhörde VIII. AK.

31. Infanterie-Brigade Trier.
Infanterie-Regiment „von Horn“ (3. Rheinisches) Nr. 29 Trier (Hornkaserne Trier-West/Pallien).
7. Rheinisches Infanterie-Regiment Nr. 69 Trier (Agneten-, Goeben-, Maximin- und Palastkaserne).
32. Infanterie-Brigade Saarbrücken.
8. Rheinisches Infanterie-Regiment Nr. 70 Saarbrücken.
10. Lothringisches Infanterie-Regiment Nr. 174 Forbach och Straßburg.
80. Infanterie-Brigade Bonn.
5. Rheinisches Infanterie-Regiment Nr. 65 Köln.
9. Rheinisches Infanterie-Regiment Nr. 160 Bonn, Diez och Euskirchen.
16. Kavallerie-Brigade Trier.
Jäger-Regiment zu Pferde Nr. 7 Trier (Jägerkaserne Trier-Nord).
Jäger-Regiment zu Pferde Nr. 8 Trier (Jägerkaserne Trier-West).
16. Feldartillerie-Brigade Trier.
2. Rheinisches Feldartillerie-Regiment Nr. 23 Koblenz (Fischel-Kaserne).
Triersches Feldartillerie-Regiment Nr. 44 Trier (Artillerie-Kaserne).


17. Division Schwerin. Tillhörde IX. AK.

33. Infanterie-Brigade Altona.
Infanterie-Regiment „Bremen“ (1. Hanseatisches) Nr. 75 Bremen och Stade.
Infanterie-Regiment „Hamburg“ (2. Hanseatisches) Nr. 76 Hamburg.
34. (Großherzoglich Mecklenburgische) Infanterie-Brigade Schwerin.
Großherzoglich Mecklenburgisches Grenadier-Regiment Nr. 89 Schwerin och Neustrelitz.
Großherzoglich Mecklenburgisches Füsilier-Regiment „Kaiser Wilhelm“ Nr. 90 Rostock och Wismar.
81. Infanterie-Brigade Lübeck.
Infanterie-Regiment „Lübeck“ (3. Hanseatisches) Nr. 162 Lübeck.
Schleswig-Holsteinisches Infanterie-Regiment Nr. 163 Neumünster och Heide.
17. Kavallerie-Brigade Schwerin
1. Großherzoglich Mecklenburgisches Dragoner-Regiment Nr. 17 Ludwigslust.
2. Großherzoglich Mecklenburgisches Dragoner-Regiment Nr. 18 Parchim.
17. Feldartillerie-Brigade Schwerin.
Holsteinisches Feldartillerie-Regiment Nr. 24 Güstrow och Neustrelitz.
Großherzoglich Mecklenburgisches Feldartillerie-Regiment Nr. 60 Schwerin.

18. Division Flensburg. Tillhörde IX.AK.

35. Infanterie-Brigade Flensburg.
Infanterie-Regiment „von Manstein“ (Schleswigsches) Nr. 84 Schleswig och Hadersleben.
Füsilier-Regiment „Königin“ (Schleswig-Holsteinisches) Nr. 86 Flensburg och Sonderburg.
36. Infanterie-Brigade Rendsburg.
Infanterie-Regiment „Graf Bose“ (1. Thüringisches) Nr. 31 Altona.
Infanterie-Regiment „Herzog von Holstein“ (Holsteinisches) Nr. 85 Rendsburg och Kiel.
18. Kavallerie-Brigade Altona.
Husaren-Regiment „Königin Wilhelmina der Niederlande“ (Hannoversches) Nr. 15 Wandsbeck.
Husaren-Regiment „Kaiser Franz Josef von Österreich, König von Ungarn“ (Schleswig-Holsteinisches) Nr. 16 Schleswig.
18. Feldartillerie-Brigade Altona.
Feldartillerie-Regiment „Generalfeldmarschall Graf Waldersee“ (Schleswigsches) Nr. 9 Itzehoe.
Lauenburgisches Feldartillerie-Regiment Nr. 45 Altona och Rendsburg.
Landwehrinspektion Altona