Vänsterpartiet och nazism

[frejs väpnare]

Tilläggas kan att det socialistiska partiet var starkt beroende av bankiren Olof Aschbergs donationer, fr.f.a. till dagstidningen. I samband med schismen med Kilbom minskade det stödet, för att vid krigsutbrottet helt upphöra.
Aschberg hade då större delen av sitt likvida kapital i Frankrike, och som jude kunde han vara tacksam att han, pank men levande, fick flytta till USA.

[Stilleben]

Håkan Blomqvist har gav på 70-talet ut en bok; "Gåtan Nils Flyg", som beskrev socialistiska partiets utveckling till nazitparti, och hur det kunde ske.
Mitt minne av boken är att jag inte fick något bra svar på gåtan.

Den omfattar 432 sidor och är mycket läsvärd, bl.a. genom forskningar i arkiv som SÄPO:s. Partiet övervakades nämligen ständigt under krigsåren. Det är klart belagt att det åtminstone från 1942 ekonomiskt stöddes av tyskarna.

Boken skulle utan vidare kunna platsa som akademisk avhandling. Dock är den inte utgiven på 1970-talet utan 1999. Hela boken finns återgiven under http://www.socialistiskapartiet.se/e107 ... s_flyg.pdf

[lampros]

Håkan Blomqvist har gav på 70-talet ut en bok; "Gåtan Nils Flyg", som beskrev socialistiska partiets utveckling till nazitparti, och hur det kunde ske.
Mitt minne av boken är att jag inte fick något bra svar på gåtan.

Nils Flyg blev nazist för att han kände för det. Eller för att han var ond, välj själv.

Där har ni svaren på "gåtan Nils Flyg".

[hasse lindquist]

De svenska kommunisternas mest nazivänliga uttalanden (om vi bortser från kretsen kring Nils Flyg) sammanhängde med partiets totala underdånighet gentemot Moskva. Efter Hitler-Stalinpakten började tongivande svenska kommunister - liksom partiets tidningar - att uttala sig märkligt positivt om Adolf Hitler, samtidigt som Europas kämpande demokratier - Frankrike och England - utmålades som huvudmotståndare. En svensk kommunistledare omnämnde Hitler som "antikapitalist" och "socialreformator". Tyskland utmålades nu som en fredsfaktor. Svenska kommunister berömde de tyska trupperna i Norge och jublade över Frankrikes fall. De franska arbetarna uppmanades att inte delta i försvaret av sitt land mot tyskarna. Partiorganet Ny Dag utpekade svenska Englandsvänner ( antinazisten Torgny Segerstedt mfl) som en fara för freden. Den antinazistiska socialdemokratin angreps. Svenska kommunister hoppades offentligt att Englands arbetare skulle göra revolution, avsätta Churchills regering samt sluta separatfred med Nazityskland.
Först när Hitler plötsligt anföll Sovjetunionen sommaren 1941 upphörde det svenska kommunistpartiets fjäsk för den tyska nazismen, ty då sändes hastigt helt nya direktiv från Kreml.
Vänsterpartiet har av lättbegripliga skäl varit ytterst ovilligt att diskutera sin märkliga Tyskvänlighet under de första krigsåren.

[pajfarmor]

En svensk kommunistledare omnämnde Hitler som "antikapitalist" och "socialreformator".

Vänsterpartiet har av lättbegripliga skäl varit ytterst ovilligt att diskutera sin märkliga Tyskvänlighet under de första krigsåren.

Vem var kommunistledaren?

[Stilleben]

En svensk kommunistledare omnämnde Hitler som "antikapitalist" och "socialreformator".

Vänsterpartiet har av lättbegripliga skäl varit ytterst ovilligt att diskutera sin märkliga Tyskvänlighet under de första krigsåren.

Vem var kommunistledaren?

Sven Linderot var partiledare 1929-1951 då han efterträddes av Hilding Hagberg. Det var nog inte Linderot som spekulerade över om Hitler blivit "antikapitalist" och "socialreformator", utan det gjordes tydligen av Hilding Hagberg och Knut Senander i partistyrelsen. Sid 204 i Håkan Blomqvists bok "Gåtan Nils Flyg" belyser detta. På webbupplagan här, http://www.socialistiskapartiet.se/e107 ... s_flyg.pdf , sid. 106.

[hasse lindquist]

Jag skrev inte partiledare utan "kommunistledare", vilket Knut Senander i egenskap av centralkommittéledamot onekligen var. En annan ledamot - Hilding Hagberg - spekulerade i möjligheten att Hitler, genom pakten med Sovjetunionen, skulle utveckla en "antikapitalistisk" politik. Ledamoten Arvid Vretling menade vid kongressen 1940 att kommunistpartiet i och med pakten inte längre borde driva kravet på Polens och Tjeckoslovakiens frihet då ockupationsmakten Nazityskland ju var i förbund med Sovjetunionen.
Den ödesdigra dagen 9 april 1940 då Hitler angrep Danmark och Norge förklarade kommunistpartiets huvudorgan Ny Dags ledarsida att hotet mot Sverige uteslutande kom från demokratierna Storbritannien och Frankrike:
"Från Tysklands sida är av allt att döma ingenting att frukta så länge Sverige inte låter sig missbrukas av de engelsk-franska krigsanstiftarna."
Min bok "Men det regnar ju i Moskva" (Hans Lindquist, Natur och Kultur 1992, belyser bl a detta.

[loop]

Flyg och SP var inte ensamma om sin resa. Det fanns fler oberoende kommunistpartier(Här har ni förklaringen på att man kan kalla sig kommunist utan problem, det finns massor med olika sorters kommunister och de tycker väldigt olika, medan en nazist utan antisemitism inte finns. För övrigt en otroligt tröttsam och meningslös diskussion, då alla vet att de flesta till vänster absolut inte har nåt övers för Sovjet) som gjorde samma(Nåt franskt bla). De gjorde ungefär som maoisterna på 70-talet. Man såg Sovjetunionen som det stora hotet/problemet och då hamnade man efter lite krumbukter hos huvudmotståndaren. "Min fiendes fiende är min vän" typ. En helt galen ide, som används i olika politiska sammanhang fortfarande bla så är antiimperialister ofta förtjusta i sånt trams. Även en del fascister gillar sådant. De som kallar sig tredje positionen brukar pyssla med sådant också.