Österrikisk-ungerska arméns org 1914

[tyskaorden]

K. och K. husarregementet "Wilhelm II, tysk kejsare och konung av Preussen" Nr 7, Debreczen (stab, II. div) och Nagyvarad (I. div).
Uppsatt 1798 och hade som högtidsdag 26 juli (slaget vid Volta 1848).


K. och K. husarregementet "von Tersztyánszky" Nr 8 Kecskemét (stab, I. div) och Czegléd (II. div).
Uppsatt 1696. Högtidsdag 21 maj, slaget vid Aspern 1809.

K. och K. husarregementet "fältmarskalk greve Leopold Nadasdy auf Fogoras" Nr 9 Mitrowitz (stab, II. div) och Ruma (I. div).
Uppsatt 1688. Namnet och numret bars "för evigt" som hedersbetygelse till fältmarskalken och regementsinnehavaren från 1741 till sin död 1783. Regementets högtidsdag var 18 juni, slaget vid Kolin 1757.

K. och K. husarregementet "Friedrich Wilhelm III, konung av Preussen" Nr 10 Budapest.
Uppsatt 1741, namnet och numret bars "för evigt" som en hedersbetugelse till kungen vilken varit regementsinnehavare 1814-40. Regementets högtidsdag var 24 juni, slaget vid Solferino 1859.

K. och K. husarregementet "Ferdinand I, bulgarernas konung" Nr 11 Lancut (stab, II. div) och Przemysl (II. div).
Uppsatt 1762 som Szekeler husarregementet (S. var en benämning på en ungersk stam bosatt i Siebenburgen). 1850 upptogs man i den reguljära kejserliga armén som HR 11. Regementets högtidsdag var 26 juni, slaget vid Nogaredo Versa 1866.

K. och K. husarregementet Nr 12 Arad (stab, II. div) och Nagykikinda (I. div).
Uppsatt 1800 som Palantinens husarregemente. Under åren 1888-1910 var kung Edward VII av Storbritannien regementsinnehavare (1888-1901 som Prins av Wales). Åren 1793-1801 existerade Slavonska-kroatiska gränshusarregementet Nr 12, vilket gick tillbaka på den år 1793 uppsatta Österreichisch-Steyr-Wurmser'schen Freikorps. har ingen uppgift om högtidsdag.

K. och K. Jazygier och Kumanier husarregementet "Wilhelm, tyska rikets kronprins och kronprins av Preussen" Nr 13 Székesfehérvár (stab, II. div) och Tolna (I. div).
Uppsatt 10 september 1859 från Jazygier och Kumonier frivilliga husarregementet och Kecskemeter och Arads frivilliga husardivision. Ett tidigare Hr 13 var Banderial husarregementet vilket 1851 blev ulanreg, 5.

K. och K. husarregementet "von Kolossváry" Nr 14 Nyiregyháza.
Uppsatt genom sammanslagnign av 1. och 2. Debreczen och Hajduken husarregementena samt 1. och 2. Zalaegerszeger frivilliga husardivisionen. 10 septemerb 1859 fick man beteckningen frivilliga husarregmentet Nr 14 (17/1 1860 ändrat till Nr 2). Den 7 juli 1862 blev regementet slutligen del av den gemensama armén som HR 14.

K. och K. husarregementet "Ärkehertig Franz-Salvator" Nr 15 Gyöngyös (stab, I. div) och Miskolcz (II. div).
Uppsatt 1701 i Bayreuth som ett dragonregemente. 1760 blev man Chevauleger, 1802 lätta dragonreg. Nr 2, 1860 kyrassiärreg. Nr 10 coh 1 oktober 1873 HR 15.

K. och K. husarregementet "Greve Alexander Üxküll Gyllenband" Nr 16 Marburg (stab), Graz (I. div) och Radkersburg (II. div).
Uppsatt 1798 som DR 13, 1802 blev man Chevauxlegerreg. Nr 6 och 1851 UR 10. I oktober 1873 blev man så HR 16. Den 29 januari 1917 utsåg kejsaren och konungen Karl sin hustru kejsarinnan och drottningen Zita till regementsinnehavare. Att en kvinna utsetts till regementsinnehavare hade förut bara skett en gång nämligen då kejsarinnan Maria-Theresia blivit regementsinnehavare för ett infanteriregemente. Här var den österrikisk-ungerska armén mycket traditionalistisk, i exempelvis Tyskland innehade flera kvinnor denna post bl.a. den svenska drottningen Viktoria.

[tyskaorden]

K. och K. Galiziska ulanregementet "Ritter von Brudermann" Nr 1 Lemberg (stab, I. div), Mosty Wielke (II. div) och Krakau (stab).
Uppsatt 1791 ur Chevauxlegerregementenas ulandivisioner. Regementets högtidsdag var 24 juni, slaget vid Auschwitz 1866. Regementsmarsch Kronprinz Rudolf.

K. och K. Galiziska ulanregementet "Furst till Schwarzenberg" Nr 2 Tarnow (stab, I. div och kader) och Bochnia (II. div).
Uppsatt 1790 från Ulanfrikåren. Till minne om tapperhet visad i många slag bar regementets officerare på sin shapka (huvudbonand) en silverkedja bestående av tre lejon. För manskap var kedjan av vitmetall. Namnet och numret bars "för evigt" för att hedra fursten död 1820. Regementets högtidsdag var 21 maj, slaget vid Aspern 1809. Regementsmarsch: Schwarzenberg av Theodor Kaschte 1814.


Ulankasernen i Bielitz, idag brukad av polska armén.

K. och K. Galiziska ulanregementet "Ärkehertig Carl" Nr 3 Krakau (stab, I. div), Bielitz (Bielsko, II. div) och Grodek (kader).
Uppsatt 1801. Namnet och numret bars "för evigt" som enhedersbetygelse till ärkehertigen död 1847, han var regementets förste innehavare.

K. och K. Galiziska ulanregementet "Kejsaren" Nr 4 Wiener Neustadt (stab, I.-II. div) och Lemberg (kader).
Uppsatt 1813. Regementet bar på ett speciellt trumpetbanner en guldmedalj till minne av Franz Josephs guldjubileum. Har ingen uppgift om högtidsdag eller marsch.

K. och K. Ungerska-Kroatiska ulanregementet "Nikolaus II, kejsare av Ryssland" Nr 5 Szombathely (ty. Steinamanger).
Uppsatt 1848 som Banderialhusarregementet. Regementets högtidsdag var 24 juni, slaget vid Tischnowitz 1866.

[tyskaorden]

K. och K. Galiziska ulanregementet "Kejsar Joseph II" Nr 6 Rzeszow (stab och I. div), Debica (II. div) och Przemysl (kader).
Uppsatt 1688 som dragonregemente, 1765 Chevauxleger, 1798 lätta dragonregementet Nr 1, 1802 chevaulegerregementet Nr 1 och i juni 1851 Ulanregementet Nr 6. Namnet och numret bars "för evigt" till minne om kejsaren död 1790. Regementets högtidsdag var 29 oktober, slaget vid Caldiero 1805.

K. och K. Galiziska ulanregementet "Ärkehertig Franz Ferdinand av Österrike-Este" Nr 7 Stockerau (stab, I. och II. div) och Brzezany (kader).
Uppsatt 1758 son Dragonregementet Nr 14 ur det Löwensteinska dargonregementet. 1759 blev man Chevauxleger och 1798 Lätta dragonregementet Nr 4, 1802 blev man Chevauxlegerregemente Nr 2 och 1 juni 1851 Ulanregementet Nr 7.
Regementets högtidsdag var 18 juni, slaget vid Wisternitz 1758.

K. och K. Galiziska ulanregementet "Greve Auersperg" Nr 8 Czernowitz (stab, I. div), Nw. Zuczka (II. div) och Stanislau (kader).
Uppsatt 1718 som dragonregemente, 1779 Chevauxleger, 1798 DR 10, 1802 Chevauxlegerregementet Nr 3 och 1 juni 1851 Ulanregementet Nr 8.

Ulanregementet Nr 9 blev 1873 Dragonregementet Nr 10.
Ulanregementet Nr 10 blev 1873 Husarregementet Nr 16.

K. och K. Böhmiska ulanregementet "Alexander II, kejsare av Ryssland" Nr 11 Czortkow (stab, II. div), Tlumacz (I. div) och Theresienstadt (kader).
Uppsatt 1814 som Chevauxlegerregementet Nr 7 vilket 1 juni 1851 blev ulaner. Namnet och numret bars "för evigt" som hedersbetygelse till tsaren död 1881.

K. och K. Ungerska-Slavonska ulanregementet "Greve Huyn" Nr 12 Warasdin, Agram (I. div), Csaktornya (II. div).
Uppsatt 1854. Regementets högtidsdag var 24 juni, slaget vid Custoza 1866.

K. och K. Galiziska ulanregementet "von Böhm-Ermolli" Nr 13 Zloczow (stab, II. div och kader) och Zborow (I. div).
Uppsatt 1860 som Frivilliga ulanregementet och år 1862 upptaget i det kejserliga etablisemanget. Regementets högtidsdag var 24 juni, slaget vid Custoza 1866..

[tyskaorden]

Artilleriet var indelat i Fälthaubitzregementen, Ridande artilleridivisioner, Tunga haubitzdivisioner, Bergsartilleriregementen, Fästningsartilleriregementen/divisioner och Fältkanonregementen:

K. och K. Galiziska fälthaubitzregementet "Sergius Michailowitsch, storfurste av Ryssland" Nr 1 Krakau.
Uppsatt 1854 som 2. fältartilleriregementet (FAR) från delar av det existerade 1. fältartilleriregementet. ! maj 1885 blev man Kårartilleriregemente Nr 10, 1 januari 1894 Kårart.reg. 1 och 6 april 1908 Fälthaubitzreg. 1. Ett Artilleriregemente 1 existerade 1772-1854 då det delades upp i Fältartilleriregementena 1, 2 och 3. Regementets högtidsdag var 4 juni, slaget vid Magenta 1859.

K. och k. Niederösterreichska fälthaubitzregementet "General greve Gustav von Geldern-Egmond zu Arcen" Nr 2 Wien.
Uppsatt 1854 som FAR Nr 11, 1 maj 1885 Kårartillerireg. 2 och 6 april 1908 Fälthaubitzreg. 2.

K. och K. Steierska fälthaubitzregementet "Ärkehertig Wilhelm" Nr 3 Graz.
Uppsatt 1854 som FAR Nr 6, 1 maj 1885 Kårartillerireg. 3 och 6 april 1908 Fälthaub.reg. 3.
Regementets högtidsdag var 3 juli, slaget vid Königgrätz 1866.

K. och K. Ungerska fälthaubitzregementet Nr 4 Budapest.
Uppsatt 1854 som FAR Nr 5, 1 maj 1885 Kåratillerireg. 4 och 6 april 1908 Fälthaub.reg. 4. Ett Artilleriregemente Nr 4 existerade 1802-54 då det användes för att bilda FAR 5, 6 och 7. Regementets högtidsdag var 24 juni, slaget vid Custoza 1866.

K. och K. Ungerska fälthaubitzregementet "Ärkehertig Albrecht" Nr 5 Poszony (Pressburg, Bratislava).
Uppsatt 1854 som FAR 3, 1 maj 1885 Kårartillerireg. 5 och 6 april 1908 fälthaub.reg. 5. Ett tidigare Artilleriregemente nr 5 fanns 1816-54 och delades upp i FAR 10 och 12. Namnet och numret bars "för evigt" som hedersbetygelse till Ärkehertigen död 1895. Regementets högtidsdag var 27 juni, slaget vid Trautenau 1866.

[tyskaorden]

K. och K. Ungerska fälthaubitzregementet "Ärkehertig Franz-Ferdinand av Österrike-Este" Nr 6 Kassa (Kaschau, Kosice).
Uppsatt 1854 som fältartilleriregemente Nr 10, blev 1 maj 1885 kårartilleriregemente Nr 6 ochj 6 aparil 1908 fälthaubitzreg. Nr 6. Regementets högtidsdag var 27, slaget vid Wysokov 1866.

K. och K. Ungerska fälthaubitzregementet "Prinz Leopold av Bayern" Nr 7 Temesvar.
Uppsatt 1872 som fältartillerireg. Nr 13, blev 1 maj 1885 kårartillerireg. nr 7 och 6 paril 1908 fälthaubitzreg. Nr 6.

K. och K. Böhmiska fälthaubitzregementet "Kejsar Franz-Joseph" Nr 8 Prag.
Uppsatt 1854 som fältartillerireg. Nr 1 , blev 1 maj 1885 kårartillerireg. Nr 8 och 6 april 1908 fältahubitzreg Nr 8. År 1904 vid kejsarens guldjubileum som regementsinnehavare tilldelades man en guldmedalj i Franz Josephsordens band, kejsarens monogram ljöts ckså in i regementets kanoner.

[tyskaorden]

K. och K. Böhmiska fälthaubitzregementet "Furst Joseph Wenzel av Liechtenstein" Nr 9 Josephstadt.
Uppsatt 1854 ur art.reg. 3 som fältart.reg. 4
, blev 1 maj 1885 kårart.reg. 9 och 6 april 1908 fälthaubitzreg. 9. Namnet och numret bars "För evigt" som hedersbetygelse till fursten död 1772.

K. och K. Galiziska fälthaubitzregementet Nr 10 Przemysl.
Uppsatt 1854 som fältart.reg. 7, blev 1 maj 1885 kårart.reg. 10 och 6 april 1908 fälthaubitzreg. 10. Regementets högtidsdag var 24 juni, Custoza 1866.

K. och K. Galiziska fälthaubitzregementet "Friherre von Smola" Nr 11 Lemberg.
Uppsatt 1854 som fältart.reg. 9 och blev 1 maj 1885 kårart.reg. 11 och 6 april 1908 fälthaubreg. 11. Namet och numret bars "för evigt" som hedersbetygelse till generalen död 1820. Regementets högtidsdag var 22 maj, slaget vid Aspern 1809.

K. och K. Ungerska fälthaubitzregementet "Georg V, konung av Storbritannien och Irland" Nr 12 Nagyszeben.
Uppsatt 1854 som fältart.reg. 8 och blev 1 maj 1885 kårart.reg. 12 och 6 april 1908 fälthaubreg. 12. Regementets högtidsdag var 24 juni, slaget vid Custoza 1866.

K. och K. Ungerska-kroatiska fälthaubitzregementet "Ärkehertig Leopold Salvator" Nr 13 Agram.
Uppsatt 1854 som fältart.reg. 12 och blev 1 maj 1885 kårart.reg. 13 och 6 april 1908 fälthaubreg. 13. Regementets högtidsdag var 3 juli, slaget vid Königgrätz 1866.

K. och K. Niederösterreichiska fälthaubitzregementet "Ritter von Krobatin" Nr 14 Brixen, Wien.
Uppsatt 1885 ur fältart.reg. 4, 8 och 12 och blev 6 april 1908 fälthaubreg. 14. Regementets högtidsdag var 3 juli, slaget vid Königgrätz 1866.

[tyskaorden]

K. och K. Ridande artilleridivisioner:
Nr 1 Krakau.
Uppsatt 6 april 1908 av de ridande batterierna från kårartilleriregementet Nr 1.
Nr 2 Wien
Uppsatt 6 april 1908 av de ridande batterierna från kårartilleriregementet Nr 2.
Nr 3 ej uppsatt.
Nr 4 Budapest.
Uppsatt 6 april 1908 av de ridande batterierna från kårartilleriregementet Nr 4. Divisionens högtidsdag var 24 juni till minne om slaget vid Custoza 1866.
Nr 5 Komárom.
Uppsatt 6 april 1908 av de ridande batterierna från kårartilleriregementet Nr 5. Divisionens högtidsdag var 27 juni, till minne om slaget vid Trautenau 1866.
Nr 6 Miskolcz, Stanislau.
Uppsatt 6 april 1908 av de ridande batterierna från kårartilleriregementet Nr 6.
Nr 7 Kisszentmiklos.
Uppsatt 6 april 1908 av de ridande batterierna från kårartilleriregementet Nr 7.
Nr 8 ej uppsatt.
Nr 9 Leitmeritz.
Uppsatt 6 april 1908 av de ridande batterierna från kårartilleriregementet Nr 9.
Nr 10 Jaroslau.
Uppsatt 6 april 1908 av de ridande batterierna från kårartilleriregementet Nr 10. Divsionens högtidsdag var 24 juni, till minne om slaget vid Custoza 1866.
Nr 11 Lemberg.
Uppsatt 6 april 1908 av de ridande batterierna från kårartilleriregementet Nr 11.


Kommendantsbyggnaden vid artillerikasernerna i ungerska Hajmásker. Efter andra världskriget förlades en sovjetisk garnison hit.

K. och K. tunga artilleridivisioner, den första uppsattes 1910 och övriga 1912.
Nr 1 Krakau.
Nr 2 Wien.
Nr 3 Wippach.
Nr 4 Hajmásker. Divisionens högtidsdag var 24 juni, till minne om slaget vid Custoza 1866.
Nr 5 Komarom.
Nr 6 Kassa.
Nr 7 Fehértemplom.
Nr 8 Prag.
Nr 9 Theresienstadt. Divsionen hade samma högtidsdag som Nr 4.
Nr 10 Przemysl.
Nr 11 Lemberg.
Nr 12 Nagyszeben.
Nr 13 Agram (Zagreb).
Nr 14 Vill bei Neumarkt in Tirol.

[tyskaorden]

K. och K. fältkanonregementen:
Nr 1 Krakau (Krakow)
Uppsatt 1 maj 1885 ur fältartilleriregemente Nr 7 som artilleridivision Nr 1. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 1 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 1. Regementets högtidsdag var 24 juni, till minne om slaget vid Custoza 1866.

Nr 2 Olmütz (Olomouc).
Uppsatt 1 maj 1885 ur fältartilleriregemente Nr 2 som artilleridivision Nr 20. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 2 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 2.

Nr 3 Krakau (Krakow).
Uppsatt 1 maj 1885 ur fältartilleriregemente Nr 6 som artilleridivision Nr 5. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 3 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 3.

Nr 4 Wien.
Uppsatt 1 maj 1885 ur fältartilleriregemente Nr 11 som artilleridivision Nr 4. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 4 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 4.

Nr 5 Brünn (Brno).
Uppsatt 1 maj 1885 ur fältartilleriregemente Nr 2 som artilleridivision Nr 19. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 5 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 5.

Nr 6 Wiener Neustadt.
Uppsatt 1 januari 1892 ur kårartilleriregemente Nr 2 som artilleridivision Nr 39. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 6 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 6.

Nr 7 Laibach (Ljubljana).
Uppsatt 1 maj 1885 ur fältartilleriregemente Nr 6 som artilleridivision Nr 5. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 7 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 7. regemetets högtidsdag var 3 junli, till minne om slaget vid Königgrätz 1866.

Nr 8 Görz.
Uppsatt 1 maj 1885 ur fältartilleriregemente Nr 6 som artilleridivision Nr 6. Blev 1 januari 1897 divisionsartilleriregemente Nr 8 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 8.

Nr 9 Klagenfurt.
Uppsatt 1 januari 1892 ur kårartilleriregemente Nr 3 som artilleridivision Nr 29. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 9 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 9.

Nr 10 Budapest.
Uppsatt 1 maj 1885 ur fältartilleriregemente Nr 5 som artilleridivision Nr 7. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 10 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 10.

[tyskaorden]

Nr 11 Hajmáskér.
Uppsatt 1 maj 1885 ur fältartilleriregemente Nr 5 som artilleridivision Nr 8. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 11 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 11. Regementets högtidsdag var 24 juni, till minne om slaget vid Custoza 1866.

Nr 12 Budapest.
Uppsatt 1 januari 1892 ur kårartilleriregemente Nr 4 som artilleridivision Nr 30. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 12 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 12. Regementet hade samma högtidsdag som reg Nr 11.

Nr 13 Sopron.
Uppsatt 1 maj 1885 ur fältartilleriregemente Nr 3 som artilleridivision Nr 10. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 13 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 13.

Nr 14 Poszony (Pressburg, Bratislava).
Uppsatt 1 maj 1885 ur fältartilleriregemente Nr 3 som artilleridivision Nr 9. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 14 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 14.

Nr 15 Komáron.
Uppsatt 1 januari 1892 ur kårartilleriregemente Nr 5 som artilleridivision Nr 31. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 15 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 15.

Nr 16 Losoncz.
Uppsatt 1 maj 1885 ur fältartilleriregemente Nr 10 som artilleridivision Nr 11. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 16 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 16.

Nr 17 Miskolcz.
Uppsatt 1 maj 1885 ur fältartilleriregemente Nr 10 som artilleridivision Nr 12. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 17 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 17.

Nr 18 Eperjes.
Uppsatt 1 maj 1892 ur kårartilleriregemente Nr 6 som artilleridivision Nr 40. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 18 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 18.

Nr 19 Nagyvarad.
Uppsatt 1 maj 1885 ur fältartilleriregemente Nr 13 som artilleridivision Nr 13. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 19 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 19.

Nr 20 Temesvar.
Uppsatt 1 maj 1885 ur fältartilleriregemente Nr 13 som artilleridivision Nr 14. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 20 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 20.

Nr 21 Lugos, Fehértemplom (1. div).
Uppsatt 1 januari 1892 ur kårartilleriregemente Nr 7 som artilleridivision Nr 32. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 21 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 21.

Nr 22 Pilsen (Plzen).
Uppsatt 1 maj 1885 ur fältartilleriregemente Nr 1 som artilleridivision Nr 15. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 22 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 22.

Nr 23 Prag, Elbekosteletz (2. div).
Uppsatt 1 maj 1885 ur fältartilleriregemente Nr 1 som artilleridivision Nr 16. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 23 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 23.

Nr 24 Budweis.
Uppsatt 1 januari 1892 ur kårartilleriregemente Nr 8 som artilleridivision Nr 33. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 24 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 24.

Nr 25 Josephstadt.
Uppsatt 1 maj 1885 ur fältartilleriregemente Nr 4 som artilleridivision Nr 17. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 25 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 25.

Nr 26 Theresienstadt, Bilin (1. div).
Uppsatt 1 maj 1885 ur fältartilleriregemente Nr 4 som artilleridivision Nr 24. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 24 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 26.

Nr 27 Königgrätz.
Uppsatt 1 januari 1892 ur kårartilleriregemente Nr 9 som artilleridivision Nr 24. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 24 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 27.

Nr 28 Przemysl.
Uppsatt 1 maj 1885 ur fältartilleriregemente Nr 7 som artilleridivision Nr 2. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 28 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 28.

Nr 29 Jaroslau.
Uppsatt 1 maj 1885 ur fältartilleriregemente Nr 11 som artilleridivision Nr 3. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 29 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 29.

[tyskaorden]

Nr 30 Przemysl.
Uppsatt 1 januari 1892 ur kårartilleriregemente Nr 1 som artilleridivision Nr 38. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 30 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 30.

Nr 31 Stanislau.
Uppsatt 1 maj 1885 ur fältartilleriregemente Nr 9 som artilleridivision Nr 21. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 31 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 31.

Nr 32 Lemberg (Lviv)
Uppsatt 1 maj 1892 ur fältartilleriregemente Nr 9 som artilleridivision Nr 22. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 32 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 32.

Nr 33 Czernowitz (2. div) och Stanislau (resten av reg).
Uppsatt 1 januari 1892 ur kårartilleriregemente Nr 11 som artilleridivision Nr 42. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 33 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 33.

Nr 34 Brasso.
Uppsatt 1 maj 1885 ur fältartilleriregemente Nr 8 som artilleridivision Nr 23. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 34 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 34.

Nr 35 Kolosvar.
Uppsatt 1 maj 1885 ur fältartilleriregemente Nr 8 som artilleridivision Nr 24. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 35 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 35.

Nr 36 Nagyszeben.
Uppsatt 1 janauri 1892 ur kårartilleriregemente Nr 12 som artilleridivision Nr 35. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 36 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 36. Regementets högtidsdag var 3 juli, till minne om slaget vid Königgrätz 1866.

Nr 37 Agram (Zagreb).
Uppsatt 1 maj 1885 ur fältartilleriregemente Nr 12 som artilleridivision Nr 25. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 37 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 37. Regementets högtidsdag var 22 juli, till minne av slaget vid Blumenau 1866.

Nr 38 Esseg.
Uppsatt 1 maj 1885 ur fältartilleriregemente Nr 12 som artilleridivision Nr 26. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 38 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 38.

Nr 39 Warasdin.
Uppsatt 1 januari 1892 ur kårartilleriregemente Nr 13 som artilleridivision Nr 36. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 39 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 39.

Nr 40 Linz (stab, 2. div) och Wels (1. div).
Uppsatt 1 maj 1885 som artilleridivision Nr 27. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 40 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 40.

Nr 41 Salzburg.
Uppsatt 1 maj 1885 ur fältartilleriregemente Nr 4 och Nr 6 som artilleridivision Nr 28. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 41 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 41.

Nr 42 Steyr.
Uppsatt 1 januari 1892 ur kårartilleriregemente Nr 14 som artilleridivision Nr 37. Blev 1 januari 1894 divisionsartilleriregemente Nr 42 och 6 april 1908 fältkanonregemente Nr 42.

[tyskaorden]

Bergsartilleriet bestod av följande enheter:

K. och K. Steierska bergsartilleriregementet Nr 3 Villach.
Uppsatt 6 april 1908 av 1. och 2. instruktionskadrarna från divisionsartilleriregemente Nr 7 och 1. instruktionskadern från divisionsartilleriregementet Nr 9.

K. och K. Galiziska bergsartilleriregementet Nr 4 Nevesinje.
Uppsatt 6 april 1908 från 1. artilleriinspektoratet och bergsartilleribatteri Nr 1 från kårartilleriregementena Nr 1, 8, 10 och 11.

K. och K. Ungerska bergsartilleriregementet Nr 6 Nagyszeben och Travnik.
Uppsatt 6 april 1908 från 3. artilleriinspektoratet och bergsartilleribatteri Nr 1 från kårartilleriregementena Nr 2, 7, 12 och 13.

K. och K. Ungerska bergsartilleriregementet Nr 7 Temsvar och Mostar.
Uppsatt 1908.

K. och K. Böhmiska bergsartilleriregementet Nr 8 Prag och Brixen.
Uppsatt 1908.

K. och K. Galiziska bergsartilleriregementet Nr 10 Tuzla (stab, två batterier), Vizegrad (två batterier), Rovereto (haubitzbatteriet) och Przemysl (kader).
Uppsatt 1913.

K. och K. Galiziska bergsartilleriregementet Nr 11 Sarajevo (stab, två batterier, haubitzbatteriet), Foca (två batterier) och Stanislau (kader).
Uppsatt 1908.

K. och K. Ungerska bergsartilleriregementet Nr 12 Nagyszeben och Tuzla.
Uppsatt 1908.

K. och K. Ungerska-kroatiska bergsartilleriregementet Nr 13 Castelnuovo, Ragusa och Agram.
Uppsatt 1911.

K. och K. Tyroler-Vorarlbergska bergsartilleriregementet Nr 14 Innsbruck och Villach.
Uppsatt i janauri 1891 ur den tidigare fästningsartilleridivisionen Nr 9. Regementets högtidsdag var 21 juli, till minne om slaget vid Bezzecca 1866.

Självständiga bergskanondivisionen Sinj.
Uppsatt 1913.

[tyskaorden]

Som avslutning på artilleriet fanns fästningsartilleriet med följande regementeten och divisioner (bataljoner):

K. och K. Niederösterreichska-Mähriska fästningsartilleriregementet "Kejsar Franz Joseph" Nr 1 Wien.
Uppsatt 1 januari 1891 ur fästningsartilleridivisionerna Nr 3 och 4. Regementets högtidsdag var 17 maj, till minne om slaget vid Malborgeth och Predil 1809.

K. och K. Mähriska-Galiziska fästningsartilleriregementet "General Eduard von Beschi" Nr 2 Krakau.
Uppsatt 1 januari 1891 av de tidigare fästningsartilleridivisionerna Nr 6 och 7. Regementets högtidsdag var 20 juli, till minne om slaget vid Lissa 1866.

K. och K. Galiziska fästningsartilleriregementet "Fältmarskalk Franz Ulrich Kinsky, furste av Vchinitz och Tettau" Nr 3 Przemysl.
Uppsatt ur de tidigare fästningsartilleridivisionerna Nr 2 och 8. Namnet och numret bars "för evigt" som hedersbetygelse till fältmarskalken död 1792.

K. och K. Steierska-Krainska fästningsartilleriregementet "Fältmarskalk Jospeh, greve Colloredo-Mels och Wallsee" Nr 4 Pola.
Uppsatt ur de tidigare fästningsartilleridivisionerna Nr 9 och 11. Namnet och numret bars "för evigt" som hedersbetygelse till fältmarskalken död 1818. Regementets högtidsdag var 19 juli, till minne om slaget vid Lissa 1866.

K. och K. Steierska-kärntniska fästningsartilleriregementet "General Theodor von Rouvroy" Nr 5 Cattaro (stab, depå), Teodo (I. div), Castelnuovo (II. div) och Lustica (III. div).
Uppsatt ur de tidigare fästningsartilleridivisionerna Nr 2 och 10. Regementets högtidsdag var 19 juli, till minne om slaget vid Lissa 1866. Namnet och nummret bars "för evigt" som hedersbetygelse till generalen död 1789.

K. och K. Ungerska fästningsartilleriregementet "General Adolf von Kollarz" Nr 6 Komaron (stab, depå), Peterwardein (I. div) och Budapest (II. div).
Uppsatt ur de tidigare fästningsartilleridivisionerna Nr 1 och 5.

[tyskaorden]

K. och K. Oberösterriechiska-Salzburgska fästningsartilleridivisionen Nr 1 Trient (stab) och Brixen.
Uppsatt från fästningsartilleridivision Nr 9. Divisionens högtidsdag var 20 juli, till minne om slaget vid Lissa 1866.

K. och K. Ungerska fästningsartilleridivisionen Nr 2 Gyulafehervar (stab) och Mostar.
Uppsatt från fästningsartilleridivision Nr 1 och Nr 12.

K. och K. Ungerska fästningsartilleridivisionen Nr 3 Peterwardein (stab) och Pola.
Uppsatt från fästningsartilleridivision Nr 1 och 12. Divisionens högtidsdag var 19 juli, till minne om slaget vid Lissa 1866.

K. och K. Böhmiska fästningsartlleridivisionen Nr 4 Riva.
Uppsatt 1909. Divisionens högtidsdag var 18 maj, till minne av slaget vid Malborgeth och Predil 1809.

K. och K. Böhmiska-Galiziska fästningsartilleridivisionen Nr 5 Trient.
Uppsatt 1909. Divisionens högtidsdag var 20 juli, till minne av slaget vid Lissa 1866.

K. och K. Galiziska fästningsartilleridivisionen Nr 6 Chiesa di Lavarone.
Uppsatt 1911.

K. och K. Ungerska fästningsartilleridivisionen Nr 7 Malé.
Uppsatt 1911.

K. och K. Krainska fästningsartilleridivisionen Nr 8 Haidenschaft.
Uppsatt 1913.

K. och K. Böhmiska fästningsartilleridivisionen Nr 9 Lemberg.
Uppsatt 1914.

K. och K. fästningsartilleridivisionen Nr 10.
Uppsatt 1914.

[tyskaorden]

Varje armékår hade en trängdivision av bataljonsstyrka, de sattes alla upp år 1910:

Nr 1 Krakau.
Nr 2 Wien.
Nr 3 Graz.
Nr 4 Budapest.
Nr 5 Poszony (Pressburg,Bratislava).
Nr 6 Kassa (Kaschau, Kosice).
Nr 7 Temesvar.
Nr 8 Prag.
Nr 9 Josephstadt.
Nr 10 Przemysl.
Nr 11 Lemberg.
Nr 12 Nagyszeben.
Nr 13 Agram (Zagreb).
Nr 14 Innsbruck.
Nr 15 Sarajevo.
Nr 16 Mostar.

[tyskaorden]

Sappörbataljoner, alla uppsatta 1912:
Nr 1 Krakau.
Nr 2 Krems.
Nr 3 Görz.
Nr 4 Villach.
Nr 5 Komárom.
Nr 6 Pola.
Nr 7 Sarajevo, Trebinje och Tivat.
Nr 8 Rovereto.
Nr 9 Riva.
Nr 10 Przemysl.
Nr 11 Lemberg.
Nr 12 Gyulafehérvár.
Nr 13 Esseg.
Nr 14 Trient.
Nr 89 Rovereto.

Under kriget tillkom Sappörbataljon Nr 61 för bruket av eldkastare och Sappörbataljon Nr 61 (ursprungligen Specialsappörbataljonen) för gaskrigföring.

Pionjärbataljoner, alla uppsatta 1893.
Nr 2 Linz.
Nr 3 Pettau.
Nr 4 Budapest.
Nr 5 Poszony.
Nr 7 Szeged.
Nr 8 Klosterneuburg.
Nr 9 Melk.
Nr 10 Przemysl.

Broslagningsbataljonen Krems, uppsatt 1913.

K. och K. Trafiktruppbrigaden:
Luftskeppsavdelningen med stab i Wien och utrustnings- och utbildningsavdelning på truppövningsplatsen Felixdorf i Niederösterreich.

Automobilavdelningen Klosterneuburg.

Järnvägsregementet Korneuburg, uppsatt 1909.
Fästningsfältbanekader i Krakau, Przemysl och Pola.

Telegrafregementet St Pölten (stab, I och IV bat), Sporon (II. bat) och Korneuburg (III. bat). Uppsatt 1909.