Svenskar som deltog i det första världskriget

[bayoswede]

Wow, mycket intressant porträtt !

Det anmärkningsvärda är att en Svensk officer bär utländska utmärkelser före sitt egets land

Han har Järnkorset 1914 1:a klass på bröstet och Järnkorset 2:a klass i band på släpspännet, efter den har han Ärekorset
instiftat 1934 för deltagare i 1:a Vk, sedan blir det svårare .... kan inte på rak arm komma på någon svensk medalj från tiden som skulle passa , och inte heller den fjärde blir jag klok på

Hoppas någon annan kan briga klarhet i mysteriet , men snyggt kort var det !

Christer

[aaserud]

Hej Christer,

Stort tack för din hjälp, det innebär att jag med din hjälp har kommit en bit på vägen beträffande att identifiera dessa utmärkelser. Hoppas som sagt att någon annan kanske kan fylla i de resterande.

Mvh,

Johan

[Torbjörn Aronsson]

F.d. fältjägarofficer fånge under Flandernslaget
Från Berlin meddelas att kapten Pousette, vilken sedan i våras varit i tysk krigstjänst efter att tidigare ha varit major i persisk tjänst, rapporterats saknad sedan den 4 okt. Han kämpade vid fronten i Flandern. Senare meddelas att Pousette tagits till fånga av engelsmännen. Pousette är född 18888. 1910 utnämndes han till underlöjtnant i Jämtlands fältjägarregementes reserv, men tog avsked 1914. P. var en av de första svenska officerare, som reste till Persien.
[ÖP 1917-10-24]

Som ni kanske listat ut ska det vara 1888 ovan. Den som vill veta mer om Pousette´s deltagande kan läsa hans egna skildringar: "Krigsäventyr i Öst och Väst" i minnesskriften Svenska arméns reservofficersförbund 1924-1934 (1934) och "Som soldat i det heliga kriget" i Fältjägaren Nr. 15 (1949). Det finns även en utförlig artikel om honom "Joseph Pousette: en levnadsteckning" i Fältjägaren Nr. 44 (1973). Författaren, Erland Lindhammar, har bl.a. hittat uppgifter i tyska arkiv.

Så här skriver Arvid Cronenberg i Jämtlands fältjägarregemente - regementet, bygden och staden. Bd. 3. (2003): "Pousette hade ett minst sagt brokigt förflutet. Han var född 1888 och utnämndes till underlöjtnant i regementets reserv 1910. Först 1919 inträdde han på aktiv stat efter att först som krigserfaren och överårig tvingats genomlida äldrekursen på Karlberg som kadett. Åren 1913-1915 hade han nämligen tjänstgjort som kapten vid det persiska gendarmeriet, där han utnämndes till major. År 1915 gick han i tysk krigstjänst, ånyo som kapten, varvid han tjänade först vid turkisk-persiska gränsen, därefter i Galizien och Riga för att slutligen hamna i Flandern, där han kom i engelsk fångenskap. Bland hans många ordnar och utmärkelser fann man järnkorset av både 1. och 2. klass. " (s. 137-138).

P. skrev även en serie artiklar om sina upplevelser i Persien i Östersunds-Posten våren/sommaren 1946. Jag har hittat två: "I persisk tjänst" (1946-04-06) och "Österlänningen som ämbetsman" (1946-05-27).

[Torbjörn Aronsson]

Ytterligare artiklar av Joseph Pousette i Östersunds-Posten var:

Vägen tillbaka och hemåt
En vacker vårdag år 1915 knallade de sista skotten under det så kallade frihetskriget, som var ett försök av perserna att frigöra sig från sina utländska fogdar. Försöket var lovvärt men saknade förutsättningar att lyckas. Hoprafsade frivilliga skaror strömmade visserligen under fanorna, men glöden saknades, man slogs så länge påsarna med guld funnos och då järtecknen på himmelen voro lyckobådande, men sedan gick var och en till sitt föga intresserad av landets öde. Skarorna upplöstes, jag ansåg mig fri från mitt uppdrag och styrde kosan västerut för att anträda vägen tillbaka, d.v.s. hemåt. [...]
[ÖP 1946-06-06]

Konstantinopel, spindeln i Främre Orientens handelsnät
[...]
[ÖP 1946-08-09]

[Torbjörn Aronsson]

Jämte stupad vid franska fronten
Olof Johannes Bodin från Myssjö, som tillsammans med sin fader år 1911 utvandrade till Amerika, blev förliden sommar utkallad i kriget och sårades den 7 okt. mycket svårt vid franska fronten och redan den 9 i samma månad avled han, enligt ett meddelande som i dagarna anlänt till släktingar. B. var vid sin död blott 27 år gammal och var bosatt i staden Berisfork, Dakota. Han sörjes förutom av fader och syskon av släktingar och många vänner.
[Östersunds-Posten 1919-03-19]

[Torbjörn Aronsson]

Jämtar och härjedalingar som slagit sig igenom i Chicago
[...]
Carl William Bergström, försäljningschef för The Progressive Motor Device Corp. Född i Östersund 19 april 1897. Han genomgick flera skolor här hemma och ankom till U.S.A. år 1912. Först bosatte han sig i San Fransisco men flyttade till New York år 1919 och sedan till Boston år 1922 för att slutligen stanna i Chicago. B:s liv har varit ett enda stort äventyr. 14-årig gick han till sjöss. Vid 16 års ålder fick han landlängtan och begav sig på gruvarbete i Västern. Efter några år sög sjön honom tillbaka igen. Han seglade på alla hav tills första världskriget utbröt. Han var då 21 år och blev kvartermästare ombord på ett trupptransportfartyg men undslapp lyckligen alla faror trots att hans färder ledde honom till de mest utsatta och farliga positioner. Efter kriget [...]
[Östersunds-Posten 1946-12-12]

[Torbjörn Aronsson]

Jämte stupad vid franska fronten
Olof Johannes Bodin från Myssjö, som tillsammans med sin fader år 1911 utvandrade till Amerika, blev förliden sommar utkallad i kriget och sårades den 7 okt. mycket svårt vid franska fronten och redan den 9 i samma månad avled han, enligt ett meddelande som i dagarna anlänt till släktingar. B. var vid sin död blott 27 år gammal och var bosatt i staden Berisfork, Dakota. Han sörjes förutom av fader och syskon av släktingar och många vänner.
[Östersunds-Posten 1919-03-19]

[Torbjörn Aronsson]

Visserligen lite före WWI men ändå:

Fru Ohlson får tapperhetsmedalj
Shahen av Persien har genom utrikesdepartementet tilldelat fru Helena Ohlson tapperhetsmedalj.
[Östersunds-Posten 1914-06-11]

[Torbjörn Aronsson]

Ännu en svensk i kriget
I österrikarnas led kämpar såsom officer en ung hr Patrick Dickson, son till d:r William Dickson och hans maka, född grevinna Hamilton. Löjtnant Dickson hade i Sverige avlagt reservofficersexamen, då han sökte och vann inträde i österrikiska armén.
[ÖP 1914-09-23]

[Torbjörn Aronsson]

Ännu en svensk i kriget
I österrikarnas led kämpar såsom officer en ung hr Patrick Dickson, son till d:r William Dickson och hans maka, född grevinna Hamilton. Löjtnant Dickson hade i Sverige avlagt reservofficersexamen, då han sökte och vann inträde i österrikiska armén.
[ÖP 1914-09-23]

Mer om Patrick D: http://www.swedickson.nu/wedding/wedding.htm

[Torbjörn Aronsson]

På ärans fält
Den unge svenske målaren Ivan Lönnberg, brorson till professor Lönnberg, har stupat på västfronten, där han deltog på fransk sida som flygare. Han var endast 26 år gammal.
[Östersunds-Posten 1918-05-18]

"Ivan Lönnberg var en äkta Stockholmsgrabb. Mycket målare var han nog inte, och jag vet mig inte ha sett något större arbete av hans hand, endast några ej alls oävna akvarellskisser, men han var artist i själen och en mycket originell människa. Han hade, när han ett par år före kriget kom till Paris, nyligen givit sig in på konstnärsbanan, sedan han förut haft diverse andra sysselsättningar. Enligt hans egna ord var han som helt ung "pilsnerkutare", d.v.s. yngste man på ett kontor i Stockholm. Såsom konstnär var han naturligtvis anhängare av den nya skolan, och jag tror, att han kallade sig för futurist; i alla händelser fann intet annat än det allra nyaste nåd inför hans ögon. Hans sätt att uttrycka sig var ovanligt drastiskt, även när sådant var ganska överflödigt, och han använde sig ofta av rätt så mustiga slangord samt inblandade gärna svordomar för att understryka sitt tal. Men han var givetvis sympatisk i sitt måhända något ungdomliga övermod och var mycket avhållen i "kvarteret", där han syntes ofta även i franska och utländska artistkotterier.

När världskriget utbröt, lät han sina känslor tala, och utan tvekan anmälde han sig till inträde i Främlingslegionen, där han utmärkte sig såsom en rapp och tapper soldat. Han deltog i kriget ända till sista året, d.v.s. 1918, då han stupade. Man berättade om honom att han en gång ramlat ned i en grop eller övergiven skyttegrav, där han stötte på en sårad tysk, med vilken han kom i samspråk. Denne frågade honom då, vad han var för landsman, vartill Lönnerg svarade, att han var svensk artist. Tysken, som kanske även var konstnär, sade då, att han beundrade svensk konst och att han särskilt lärt sig uppskatta Zorn. Men detta passade inte vännen Lönnberg, som röt till: "Säger du en gång till, att du tycker om Zorn, så skjuter jag dig, din dj-l." Underrättelsen om Lönnbergs hjältedöd mottogs med verklig sorg inom den svenska kolonien, som glatt sig åt hans framgångar och med varmt intresse följt honom under dessa fasans år."

[Wrangel, F.U. (1925). Minnen från konstnärskretsarna och författarvärlden, s. 313-314]

[Torbjörn Aronsson]

Den svenske veteranen
[Foto]
numera den äldste soldaten i tyska armén fabrikör H. Huss från Hälsingborg befinner sig nu på julbesök i hemmet. Han inställde sig redan vid krigets början såsom frivillig. Gubben, som var med redan 1870-71, tjänstgör vid västfronten och är porträtterad tillsammans med tyskarnas yngste krigare.
[Östersunds-Posten 1914-12-21]

Tysklands äldsta och yngsta soldat
[Foto]
Den gamla man, som är den äldsta soldaten i tyska hären är svensk. Det är fabrikant H. Huss från Hälsingborg, som deltager i kriget som frivillig, och har gjort tjänst på västfronten. Den 70-årige mannen har varit hem på jullov, och var då lika rask och kry, som då han drog ut. Han deltog också i kriget 1870-71. Gossen, Tysklands yngsta krigare, är däremot tysk. Han är 14 år gammal.
[Östersunds-Posten 1915-01-12]

[Torbjörn Aronsson]

Här kan även nämnas Elow Nilson från Gustavsberg, som gick med i franska främlingslegionen och bl.a. deltog i slaget vid Somme 1916. Han skildrade sina upplevelser i Vecko-Journalen. Nilson behandlas flitigt i avhandlingen Eldens återsken: Första världskriget i svensk föreställningsvärld (2008) av Lina Sturefelt.

[Hexmaster]

Har du tagit med tobaksgreve Gilbert Hamilton? Han måtte ha varit den svensk som deltog på högst nivå i kriget, och avgjort den som blev mest känd för sin insats. Eller?

[Torbjörn Aronsson]

Jo, du har själv tagit upp honom tidigare i tråden, Hexmaster. Han förekommer ju även flitigt i Gyllenhaal&Westbergs Svenskar i krig 1914-1945. Det var nog den högst uppsatte och mest kände svensken, på tysk sida i alla fall.

Kan passa på att nämna Ivor Thord-Gray, som förekommer i andra trådar här, och som nyligen är aktuell i en bok av Stellan Bojerud. Har inte läst boken själv, men Thord-Gray var tydligen överstelöjtnant i brittisk tjänst under WWI.