Första luftburna torpedanfallet i väpnad konflikt

[diskutera]

Ok, antar att dessa är jetdrivna. Trodde dom stora båtarna sedan länge hade metoder att undvika torpeder.

[Bjernevik]

Ok, antar att dessa är jetdrivna. Trodde dom stora båtarna sedan länge hade metoder att undvika torpeder.

Nej, de allra flesta torpeder är fortfarande propellerdrivna. Även vattenjet är nämligen en form av propellerdrift. Ryssarna ska ha laborerat lite med andra framdrivningstyper, men det har mig veterligt inte varit annat än just försök.

En modern torped är ett av de bästa vapnen för sjöstrid idag. En torpedträff är i allmänhet direkt sänkande, till skillnad från de flesta sjörobotar. Nya effektiva målsökare och trådstyrning gör också att det är väldigt svårt för ett fartyg att undgå att träffas.

Så torpeden är långt ifrån omodern. Däremot så har flygfällda torpeder mot sjömål försvunnit sedan vk2. Mot ubåtar däremot finns det fortfarande flygfällda torpeder även om "flygplanet" idag ofta är en helikopter.

[Wooster]

En modern torped är ett av de bästa vapnen för sjöstrid idag.

När användes torpeder i strid senaste gången? Jag har för mig att det var under Falklandskriget 1982 - men det kanske har skett senare också?

[tryggve]

När användes torpeder i strid senaste gången? Jag har för mig att det var under Falklandskriget 1982 - men det kanske har skett senare också?

Det är nog senaste gången torpeden har använts, om inte irakiska torpedbåtar avlossade torpeder 1991. Eller om de möjligen kom till användning under strider mellan kroater och serber på 90-talet.

Dock: en fördel med torpeden för en ubåt är att man inte röjer sin position direkt. Vilket ju man rätt säkert gör med ett robotskott mot ett ytfartyg.

[Bjernevik]

En modern torped är ett av de bästa vapnen för sjöstrid idag.

När användes torpeder i strid senaste gången? Jag har för mig att det var under Falklandskriget 1982 - men det kanske har skett senare också?

Ja, det senaste gången var nog Falklands. Vilket väl också var senaste gången som det förekom sjöstrider på riktigt, också.

[björnen]

VILKEN TORPED man använde 1915 under den Short 184 som opererade i Dardanellerna vet jag inte. Flygplanstypen hade en maxlast av omkring 400 kg - och en så lätt torped fanns inte i Flottans standardutrustning. Troligast hade man några gamla Whitehead-torpeder som var små och lätta nog - att tillgå. (Någon som vet besked???)

I början av kriget användes en 14"-torped som gick på kalluft. Den vägde ca 810 pund (367 kg), gick 1000 yds i 24 knop och hade en laddning på 94 pund (43kg). [1]
Tyvärr nämn inget modellnummer men det kan säkert någon med bättre referenser än jag ordna fram baserat på ovanstående data. Laddningen är förmodligen bomullskrut. 14"-torpeder bör ännu ha varit i allmän tjänst på de många äldre torpedbåtar och jagare (turtlebacks) som användes i andra linjen.
[1] nämner även att 1918 användes även 17.7"-torpeden Mk IX (45cm, 490kg, 113kg laddning, 2000 yds @ 29 kn).

/Björnen

[1] "The Eclipse of the Big Gun - The Warship 1906-1945", Robert Gardiner (ed.) & D.K. Brown (ed.), Conway Maritime Press Ltd, 1992.

(Edit: Tog bort onödiga uppgifter om de första svenska försöken med torped m/03, redan behandlat av varjag.)

[varjag]

Tack för den informationen björnen, tydligen gjordes en provfällning med denna torpedtyp redan i juli 1914;
(scroll down)

http://www.jamestownhistoricalsociety.o ... Island.pdf

En löjtnant Longmore fällde torpeden från ett Short Folder sjöflygplan....

The British Naval Air Service was the first to test torpedoes from airplanes in World War I. In 1911, the Royal Navy graduated it's first aeroplane pilots, Lieutenants Longmore (from Australia), Gregory and Samson. Later Lieutenant Arthur Longmore, as a pilot in the Royal Naval Air Service, flew an aircraft to the world's first water landing using pontoon shaped airbags. On July 28, 1914 [some sources erroneously report 1915], the first aerial torpedo was launched from a Royal Navy three-bay Short Folder seaplane by Lt. Arthur M. Longmore [Longmore retired as an Air Chief Marshal during WWII].

Royal Navy's torpedbåtar och jagare använde 18-tumstorpeder till omkring 1905, därefter 21-tummare. Så min gissning att det gällde någon äldre Whitehead torpedtyp, gissningsvis 1880-1890 som fanns till hands, håller kanske vatten.

Varjag

[björnen]

Royal Navy's torpedbåtar och jagare använde 18-tumstorpeder till omkring 1905, därefter 21-tummare. Så min gissning att det gällde någon äldre Whitehead torpedtyp, gissningsvis 1880-1890 som fanns till hands, håller kanske vatten.

Ja, du har nog rätt. Alla jagare och de torpedbåtar (som rimligen kan varit i tjänst som sådana vid denna tid) verkar burit minst 18-tummare. Däremot var 14-tums torpeder ännu i bruk för de många 'Steam Picket Boats' som alla slagskepp var utrustade med [1]. Dr. Parkes anger 4--6 sådana torpeder per slagskepp för alla jag orkade titta på [2], så det lär ha varit välbekant material från Royal Gun Factory eller Royal Laboratory (Woolwich). Jag har trots upptäckten av ett register [3] inte lyckats lista ut vilken modell det kan ha varit fråga om.

Det är intressant att läsa om denna tidiga aktivitet från RNAS, det är inte fråga om några bakåtsträvande typer här inte.

/Björnen

[1] "Steam Picket Boats", Lt.Cdr. N.B.J. Stapleton, Terance Dalton Limited, Lavenham 1980.
[2] "British Battleships - 'Warrior' 1860 to 'Vanguard' 1950 : A History of Design, Construction and Armament", Dr. Oscar Parkes, Seeley Service & Co, London 1966.
[3] http://navalhistory.flixco.info/H/bx55128/1668/r0.htm.

[diskutera]

Tydligen ska tyskarna fått in en träff också. (Från Wikipedia.)

On May 1, 1917, a German seaplane loosed a torpedo and sank the 2,784-long-ton (2,829 t) British steamship Gena off Suffolk. A second German seaplane was downed by gunfire from the sinking Gena. German torpedo bomber squadrons were subsequently assembled at Ostend and Zeebrugge for further action in the North Sea.[7]

Någon som vet mer om händelsen?

[varjag]

Det tycks ha varit en Hansa-Brandenburg GW -

Hansa-Brandenburg GW.jpg (64.29 KiB) Visad 1235 gånger

- som torpederade -

Vilken typ av torped som hänger under magen vet jag inte. Men ett sånt flygplan kan knappast ha lyft med mera än
400 kg's nyttolast så troligast rör det sig om ngn äldre och lättare torpedbåts-torped från 1890-talet????

Varjag

[Psilander]

En modern torped är ett av de bästa vapnen för sjöstrid idag.

När användes torpeder i strid senaste gången? Jag har för mig att det var under Falklandskriget 1982 - men det kanske har skett senare också?

Ja, det senaste gången var nog Falklands. Vilket väl också var senaste gången som det förekom sjöstrider på riktigt, också.

Om jag inte minns fel så var det en av Stockholmskorvetterna som insatte lätt torped under Hävrigeincidenten 1992. Flygfälld vet jag inte om det används skarpt efter Korea då en damm bombades med torped.

[Hans]

Flygfälld vet jag inte om det används skarpt efter Korea då en damm bombades med torped.

Den var uppe i Quizen för några år sedan.





http://www.history.navy.mil/photos/even ... 1-stab.htm

MVH

Hans

[Varulv]

Den flotte boken Naval Weapons of World War One av Norman Friedman kan være til hjelp omkring torpedobombing mot sjøfartøyer under den første verdenskrigen.

Den typiske torpedoen var ikke innenfor en bestemt kategori, det finnes en stor variasjon av torpedotyper i alle mariner fra de minste til de største. Britene bruker 18in RAF Mk VIII* torpedoen (boken er dessverre i imperial mål) som opprinnelig var beregnet på små CMB motortorpedobåter. Data på dette våpenet er oppgitt: Mk VIII* (Mk VIII, 16 ft 7,4 in lengde) med stridsladning på 320 Ibs TNT og en vekt på 1,425 Ibs - det betyr 646 kilo. Det finnes lettere eksempler som Mk I/I* som var bare på 1170 Ibs/ 531 kilo i vekt.

Men vekten var for mye for de første flyene som Short flottørflyene, som dermed måtte få en mindre torpedotype i året 1915 - 14in Mk X på 15 ft 6 in lengde med en vekt på 765 Ibs/ 347 kilo. Denne torpedotypen var ikke improviserte i motsetning til senere RAF Mk VIII* som var Mk VIII, og var allerede utdatert ved krigsutbruddet i 1914. De var bare brukt som selvforsvarsvåpen på større fartøyer fordi de har for kort rekkevidde (600 yards - 548 meter). Mk VIII* i sammenligning oppnår 1500 yards (1371 meter).

Tyskerne hadde meget store flottørfly under krigen, flere typer var landbaserte tomotors bombefly. I 1916 begynte tyskerne sine operasjoner på den engelske kanalen, men det var meget vanskelig å ramme deres mål under meget lite fordelaktige omstendigheter med et helt nytt og uprøvd konsept med skrøpelige fly. Det første resultatet var den 1. mai 1917 da et lastefartøy ble senket. Allerede i 12. september 1916 ble det russiske slagskipet "Slava" uten hell angrepet med torpedo fra et fly. Mangelen på suksessen skyldes at torpedoen var dårlig egnet for dropp fra stor høyde, og at piloten slitet med å holde flyet under kontroll på lav høyde mot et bevegelig mål. De allierte lærte de samme erfaringer under deres torpedobombing.

Alle torpedoene som var brukt, skal være 45cm torpedoer uansett type, selv om det er sannsynlig at man foretrukket de lette varianter som C 45/91 Br på 541 kg og C 45/91 S på 550 kg. Grensen ser ut til å gå ved 600 kg eller mer. C 45 hadde en rekkevidde på 800 til 1200 meter. I 1918 hadde tyskerne så store fly at vekten ikke lenge var et stort problem, selv om man ikke kunne bruke større enn 45cm torpedoer på mellom 541 kg og 828 kg (G/250).

Det er kjent at Italia eksperimentert med torpedobombing med deres store Caproni trevingede fly, men det er meget lite kjent om Italias torpedoarsenalet under krigen utover ufullstendige datalister over typene fra 356mm A37/356 i 1877 til 533mm A180bis/533 i 1917.

[Varulv]

Det første torpedodroppet fra et fly var den 28. juli 1914 da flyet Short Folder seaplane No. 121 droppet en torpedo i sjøen fra luften. Allerede i 1911 var torpedobombeflyet "oppfunnet" blant de britiske Royal Navy offiserene, dette kom fra i en bok fra 1919, "AP1344History of the Development of Torpedo Aircraft", som var lite annet enn en offentliggjøring av historien bak det britiske flyvåpenets torpedoseksjonen.

Selve flyet tilhørte en "familie" av forskjellige typer under fellesbetegnelse "Short Tractor Seaplanes" som i 1912-1914 lagt grunnlaget for den fremtidige Short 184 flyet under første verdenskrigen. De var store traktorfly fra landet som var påmontert flottør, og noen av disse hadde vinger som kan foldes for transport på skip. No. 121 var dermed en "Short Folder", selv om flyprodusentens typebetegnelse er Short S.84 med 160 hestekrefter Gnome rotasjonsmotorer, som i seg selv var unikt ved å være to sammensatte motorer om akslet. Dette i seg selv var så problematisk at man gikk over til væskekjølte rekkemotor i fremtidige fly.

Det ble røpt at man opprinnelig hadde tenkt seg Sopwith seaplane i begynnelsen, før valget falt på S.84-flyet som hadde en lastevekt på 204 kilo (tomvekt; 1,385 kg, fullvekt; 1,589 kg). Ved 27. juli 1914 ble den tiltenkte torpedoen sendt til verftet hvor flyet ble noe modifisert for å bære denne lasten som var en 14-in torpedo med vekt på 810 Ib. Under flygningen vist det seg at lasten var simpelt for mye, flyertiden ble kuttet fra 5 timer til 30 minutter. I den samme dagen løftet flyet seg med piloten Gordon Bell som en prøveflyging. I 28. juli kom det berømte torpedodroppet med piloten Arthur Longmore.

Det tiltenkte Sopwith-flyet ble en fiasko i sammenligning, dette flyet klarte ikke å løfte seg fra vannet med lasten i ukene etter leveringen den 18. juli 1914. Sopwith Special Seaplane ble deretter solgt til Hellas. Suksessen med No. 121 overbeviste folk om at man kan bruke improviserte og bedre varianter som var under utvikling, som torpedobombefly i fremtiden. Eksperimentene utover høsten beviste Short-flyets dugelighet som med nyere og bedre motor vil gjør det bedre enn tidligere.

Sjøflyhangarskipet "Ben-my-Chree" kom til Egeerhavet like under Dardanellene med to Short 184 flyer, No. 184 og No. 185 i 12. juni 1915 med en last av torpedoer. Denne flytypen hadde 225 hk motor, større vingespenn og utstyr basert på erfaringene høstet under eksperimentene. Man hadde et håp om å finne og angripe de tyske krigsskipene "Breslau" og "Goeben". Men det vist seg at det varme middelhavsværet var et stort ulempe, det var ikke mulig å klatre høyere enn 800 ft med en flyertid på bare 45 minutter.

Det var den 12. august 1915 piloten Edmonds i No. 184 fant og angrepet et tyrkisk lastefartøy utenfor Gallipoli, og på 300 yards hold droppet han torpedoen mot det stillestående fartøyet. Det vist seg at skipet hadde blitt strandert på grunn vann etter et torpedoangrep av ubåten E.14. Men Edmonds gjentok bragden flere dager senere, da han sammen med sin kollega på no. 185/842 angrepet forsyningshavnen på Ak Bashi Liman den 17. august 1915. Et lastefartøy ble truffet og satt i brann. Merkelig nok hadde No. 842 suksess i uhellet, man var avbrutt av motortrøbbel fra å komme fram. Da piloten Dacre med svak motorytelse kjørte flyet på vannoverflaten tilbake til basen i False Bay, oppdaget han et mindre tyrkisk fartøy og sendte torpedoen mot det som fra en torpedobåt. Fartøyet sank.

Men erfaringene vist at lasten var for stor for flyet, som trengte de meste ideale betingelser for et flytokt mot fienden. Dermed gikk britene over til bombeoppdrag.

Takk til J. M. Bruce for hans Short 184 (Windsock File) og til C. H. Barnes for Shorts Aircraft since 1900.

[varjag]

Här HMS Ben-my-Chree

ben-my-creefw.jpg (9.28 KiB) Visad 956 gånger

- men tror fpl under kranen är en Short 320 i.s.f. en 184.......Varjag