.

Diskussioner kring händelser under första världskriget & mellankrigstiden.
Valiant
Medlem
Inlägg: 21
Blev medlem: 27 sep 2002 20:31
Ort: Junecopensis

Inlägg av Valiant » 28 sep 2002 12:51

Vet bara att i den franska armén hade man visserligen permissioner före Verdun, men när Pétain blev chef införde han ett rotationssystem så att förbanden inte skulle behöva bli liggande i "köttkvarnen" över en längre period! På så vis kom en mycket stor del av alla vuxna franska män att ha stridit vid Verdun, vilket några betecknar som födelsen av det moderna Frankrike!

Däremot tror jag inte att man i någon större utsträckning frikallade soldater ur någon armé - de som höll sig i livet, och med förståndet i behåll - fick uthärda till krigsslutet. I den brittiska och franska armén utvecklade man arbetsterapi mot krigsneuroser som (åtm i vissa fall) gick ut på att den oftast granatchockade soldaten fick lära sig sy, virka, laga mat, bruka jorden, använda redskap, bruka gevär för att sedan skickas tillbaka till fronten (intressant att notera att man i terapin började i ett "kvinnligt stadium", sy och laga mat, till ett mera "manligt", bruka en plog (mm), för att slutligen åter lära sig bruka gevär - det mest "manliga" av allt!!! De krigsskadade skulle helt enkelt göras om till nya män!

-vils-
Medlem
Inlägg: 400
Blev medlem: 10 apr 2002 11:48

roterande

Inlägg av -vils- » 03 okt 2002 14:32

Alla deltagare roterade ju, man låg högst 2 veckor i främsta linjen, och sedan övergick frontansvaret för nästa kompani.

neo
Medlem
Inlägg: 8
Blev medlem: 07 okt 2002 17:33
Ort: Malax, Finland

Inlägg av neo » 07 okt 2002 20:40

Vad jag har förstått använde man noga alla som kunde stå på två ben ungefär. Skulle gissa att soldaterna fick typ 50:50 tid vid och bakom fronten.

En skada innebar inte heller frihet från kriget. Så fort skadan läckts, var det bara att åka tillbaka.

(baserar detta främst på vad jag läst i På västfronten intet nytt)

neo
Medlem
Inlägg: 8
Blev medlem: 07 okt 2002 17:33
Ort: Malax, Finland

Inlägg av neo » 07 okt 2002 20:40

Vad jag har förstått använde man noga alla som kunde stå på två ben ungefär. Skulle gissa att soldaterna fick typ 50:50 tid vid och bakom fronten.

En skada innebar inte heller frihet från kriget. Så fort skadan läckts, var det bara att åka tillbaka.

(baserar detta främst på vad jag läst i På västfronten intet nytt)

Användarvisningsbild
Dalmas
Medlem
Inlägg: 2293
Blev medlem: 10 apr 2002 10:25
Ort: Torde framgå

Inlägg av Dalmas » 08 okt 2002 08:24

De franska soldaterna hade det värst. Det fanns soldater som i princip befann sig i närheten av frontlinjen från aug. 1914 till 1917, då det utbröt myterier i armén. Petain som varit befälhavare vid Verdun, fick då ansvaret att rensa upp i armén. Han gjorde det med fast, men varlig hand. Och han införde ett fungerande permissionssystem.

Britter och tyskar hade det bättre.

-vils-
Medlem
Inlägg: 400
Blev medlem: 10 apr 2002 11:48

Hmm

Inlägg av -vils- » 08 okt 2002 09:14

neo skrev:Vad jag har förstått använde man noga alla som kunde stå på två ben ungefär. Skulle gissa att soldaterna fick typ 50:50 tid vid och bakom fronten.

En skada innebar inte heller frihet från kriget. Så fort skadan läckts, var det bara att åka tillbaka.

(baserar detta främst på vad jag läst i På västfronten intet nytt)
Faktiskt, de var betydligt mindre tid vid främsta linjen. Jag vet att det var i snitt 10-20%. Resten var detalj, byggnad av försvars-ställningar, och nattetid uppbyggnad av främre linjerna. Dvs de som låg i andra linjen och inte i direkt frontansvar, fick nattetid dra wire, förbättra skadade skyttegravar etc i främsta linjen. Sedan skall sägas, att förnödenhets-linjerna fram till själva skyttegravarna vid ingenmansland, ständigt låg under överraskande artilleri-eld. Många tillbakadragna styrkor fick dyrt erfara detta, när de nattetid arbetade längs linjerna.

Notera att veteraner inte var speciellt önskvärda heller, ty de blev stumma och oförsiktiga samt likgiltiga efter 10+ månader i fält. Sinnena trubbades av utav den ständiga kontakten med död. De som inte hade dött, skickats hem, sårats eller förflyttats till de bakre linjerna, var ofta totalt likgiltiga inför döden. Man blev altså psykologiskt nedbruten, tills det bara fanns apati kvar.

Sören Norby
Medlem
Inlägg: 50
Blev medlem: 18 okt 2002 18:23

Re: roterande

Inlägg av Sören Norby » 24 okt 2002 00:43

-vils- skrev:Alla deltagare roterade ju, man låg högst 2 veckor i främsta linjen, och sedan övergick frontansvaret för nästa kompani.
Jo om man nu hann leva så länge dvs. Medellivslängden i slakten vid Verdun var inte många sekunder, inte fler än man kan räkna dom i huvet.
Tyskarnas taktik i Verdun var att förblöda fienden. Pga missförstånd längs orderkjedjan så omvandlades denna taktik till en bitter kamp om terrängen meter för meter.

Användarvisningsbild
Dalmas
Medlem
Inlägg: 2293
Blev medlem: 10 apr 2002 10:25
Ort: Torde framgå

Inlägg av Dalmas » 24 okt 2002 07:24

Fransmännen hade det sämst, som jag redan skrivit. De fick ju också stora myterier, som Petain fick reda ut, 1917. Efter 1917 blev förhållandena bättre.

Stefan
Medlem
Inlägg: 3469
Blev medlem: 09 apr 2002 10:10

Förblöda fienden

Inlägg av Stefan » 24 okt 2002 12:37

Någon påpekade att tyskarnas taktik vid Verdun var att förblöda fienden, men.
Jag tror mig veta att detta var den allmänna strategin för bägge generalstaberna. Man fick tidigt uträknat, att det stupade 3 allierade per 2 tyskar (tyskarna hade lite bättre beväpning, och dessutom lite bättre sjukvårdsorganisation). Så tyskarnas naturliga strategi när fronterna låstes fast, var att låta grod-och ostätarna blöda. Men grodätarna hade samma strategi; de allierade hade större resurser bakom sig, och större manskapsreserver, de räknade kallt med att tyskarnas reserver tar slut före deras reserver. Och detta är huvudorsaken till att man inte ville ha inoficiella soldatvapenvilor, som ju ingicks inoficiellt här och där, mycket lokalt, speciellt vid juletid. Man ville ha strid hela tiden till vilket pris som helst; eftersom...

Användarvisningsbild
Dalmas
Medlem
Inlägg: 2293
Blev medlem: 10 apr 2002 10:25
Ort: Torde framgå

Inlägg av Dalmas » 24 okt 2002 18:36

Fransmännens grundläggande taktik var att gå till anfall med kallt stål. Läs Tuchmans "Augusti 1914", där hon gör en ganska lång genomgång av den franska synen på stridens grunder.

Tyskarnas taktik var i grunden defensiv.

Tyskarna var helt överlägsna fransmännen vad gäller fältarbete, antal kulsprutor och tungt artilleri. Fransmännens räddning var deras snabba, lätta 75or och deras numerära överlägsenhet.