Joe Hill

Diskussioner kring händelser under första världskriget & mellankrigstiden. Tillägnad vår saknade medlem Stellan Bojerud
Användarvisningsbild
Torbjörn Holmgren
Medlem
Inlägg: 1663
Blev medlem: 13 september 2004, 11:46
Ort: Göteborg
Kontakt:

Joe Hill

Inlägg av Torbjörn Holmgren » 2 juni 2006, 15:00

Ofta kommer diskussioner om revisionism in på skalman.
Ett exempel på historieförfalskning är den syn på den dömde mördaren Joe Hill som förs fram av olika vänstergrupper.
Hills öde kallas ofta justitiemord och statligt förtryck, men de flesta som gått på bluffen om arbetaren-sångaren-martyren har ingen eller liten kuskap om de grunder på vilka han dömdes.
Denna tråds avsikt är att samla argumenten för att Joe Hill i allra högsta grad var skyldig.
Kända fakta:
  • Joe Hill hade fått en pistolkula i sig samma kväll som rånet och vägrade länge uppge hur och från vem.
    JH hade en pistol innanför bältet samma kväll han forslades till läkare. När han kom fram var pistolen mystiskt borta. Han vägrade berätta var den tagit vägen.
    Det första JH gjorde när han kom hem på rånkvällen var att låsa in sig med en god vän för enskilt samtal. Denne vän lämnade hemmet snabbt och sågs aldrig mer till. JH vägrade uppge vad de diskuterat, vart vännen tagit vägen och vad som gjorde att han försvann.
    Tilläggas kan att JH som syndikalist var hatisk mot rättsväsendet och det privata ägandet och att den mördade var f.d. polis samt innehavare av en butik.
    Slutligen är JHs verksamhet i Mexiko okänd. Det landet var turbulent under tidsperioden och JH brukade senare berätta om att han deltagit i "banditliknande" verksamhet under sina år i landet.

LasseMaja
Redaktör emeritus
Inlägg: 4808
Blev medlem: 22 januari 2003, 08:19
Ort: Dalarna

Re: Joe Hill

Inlägg av LasseMaja » 2 juni 2006, 15:35

Torbjörn Holmgren skrev:Joe Hill hade fått en pistolkula i sig samma kväll som rånet och vägrade länge uppge hur och från vem.
JH hade en pistol innanför bältet samma kväll han forslades till läkare. När han kom fram var pistolen mystiskt borta. Han vägrade berätta var den tagit vägen.
Det första JH gjorde när han kom hem på rånkvällen var att låsa in sig med en god vän för enskilt samtal. Denne vän lämnade hemmet snabbt och sågs aldrig mer till. JH vägrade uppge vad de diskuterat, vart vännen tagit vägen och vad som gjorde att han försvann.
Är det inte sådana saker som brukar kallas "indicier" och inte bevis?
Tilläggas kan att JH som syndikalist var hatisk mot rättsväsendet och det privata ägandet
Ok, men skall det inverka på en domstols bedömande av ett brott?

Användarvisningsbild
Hexmaster
Saknad medlem †
Inlägg: 10194
Blev medlem: 12 juni 2004, 18:41
Ort: Tjörn
Kontakt:

Inlägg av Hexmaster » 2 juni 2006, 15:48

I DN recenserar Magnus Eriksson boken Joe Hill: En sång kan inte arkebuseras av Ingvar Söderström. Den är ett exempel på att även folk som satt sig in i ämnet kan komma fram till att Hill förmodligen var oskyldig.

http://www.svd.se/dynamiskt/Kultur/did_4218255.asp

Huruvida Söderström har några band till syndikalismen vet jag inte. Oavsett var man själv står politiskt så måtte det väl gå att analysera frågan på ett förnuftigt sätt.

Användarvisningsbild
Robert Sköld
Medlem
Inlägg: 2581
Blev medlem: 9 oktober 2002, 03:23
Ort: Linköping/Motala
Kontakt:

Inlägg av Robert Sköld » 3 juni 2006, 13:34

Visst Torbjörn, man ska gå in i varje enskild historisk företeelse på djupet. Jag är beredd att hålla med Lassemaja på punkten indicier dock.

Dessutom vilken "rättegång" på premissen
Denna tråds avsikt är att samla argumenten för att Joe Hill i allra högsta grad var skyldig.
kan kallas rättvis?

Att Hill på något vis skulle haft något emot polismakt på grund av att han var syndikalist håller jag för föga troligt.

/Robert Sköld

Användarvisningsbild
Torbjörn Holmgren
Medlem
Inlägg: 1663
Blev medlem: 13 september 2004, 11:46
Ort: Göteborg
Kontakt:

Inlägg av Torbjörn Holmgren » 3 juni 2006, 16:12

LasseMaja:
Är det inte sådana saker som brukar kallas "indicier" och inte bevis?
Ja. Men i den bemärkelsen finns inga "bevis" mot Lee Harvey Oswald Heller. För all del. Låt oss diskutera "indicierna" om du föredrar ordet.
Ok, men skall det inverka på en domstols bedömande av ett brott?
Ja. Om en högerextremist ger sig på en bög berör hans grundsyn rätten (extremens, inte bögens), då hans 'livsåskådnings' inställning till bögar (efter trettiotalet) i de flesta fall kan ses som påverkande till hans agerande.

Hexmaster:
Du säger om Söderströms bok:
Den är ett exempel på att även folk som satt sig in i ämnet kan komma fram till att Hill förmodligen var oskyldig.
Då har du nog läst slarvigt. I själva verket står det följande i recensionen:
Det är likväl en trossats att Hill var oskyldig
Alltså en trossats. Det finns inget i recensionens bedömning som talar för att Hill "förmodligen" var oskyldig.
Ingvar Söderström är försiktig i sina spekulationer,
Söderströms framställning beskrivs som "spekulationer". Inte som underbyggda påståenden. Om recensionen var för Söderströms tankar hade de knappast presenterats som vad de faktiskt är, nämligen "spekulationer".
Söderström är övertygad om att processen var politisk.
Jaha. Han är "övertygad". Jag är det däremot inte. Och jag förstå inte varför Söderström skulle ha mer som talar för sin sak bara för att han är "övertygad". Inte heller förstår jag varför en sådan mening skulle stödja tanken på att recensionen instämmer i Söderströms lösa spekulationer.

Robert Sköld:
Indicier: klart
Premiss: Ok, jag var för kategorisk. Vad jad menade var att jag tror Hill var skyldig och vill lägga fram indicierna för det samt väga dem mot motindicierna här på forumet.
Du skriver:
Att Hill på något vis skulle haft något emot polismakt på grund av att han var syndikalist håller jag för föga troligt.
Måste tyvärr meddela att du är felinformerad.
Om man tex läser syndikalisttidningen Arbetaren 1990-1996 hittar man hundratals uttalanden från alla nivåer av syndikalistorganisationer och etthundra procent är "emot polismakt". Samma mönster följs fram tills idag 2006.
Detta styrks även av dåtidens syn på polis och lag i Joe Hills politiska rörelse.
I den nämna recensionen står till exempel:
Organisationen använde våldet som kampmetod, och den erkände inte äganderätten. Tanken att en aktivist skulle vara mäktig att begå väpnat rån var inte långsökt.
Något som yttterliggare talar för att Joe Hill var skyldig...
Troligen tillsammans med sin gode vän Appelqvist.

commuter
Medlem
Inlägg: 181
Blev medlem: 6 oktober 2003, 18:44
Ort: Stockholm

Inlägg av commuter » 3 juni 2006, 22:10

Vill Torbjörn Holmgren ha en allmänpolitisk diskussion om syndikalism finns det antagligen lämpligare fora än just det här. Det låter nämligen så. Nån moderator kanske kan ta en funderare och sedan radera detta mitt inlägg.

Användarvisningsbild
Robert Sköld
Medlem
Inlägg: 2581
Blev medlem: 9 oktober 2002, 03:23
Ort: Linköping/Motala
Kontakt:

Inlägg av Robert Sköld » 4 juni 2006, 03:31

Eftersom denna forumdel är mitt ansvar vill jag mana till eftertanke för att inte göra dena diskussion just politisk. Jag tror i grund och botten att man kan säga att Torbjörn både har rätt och fel. Jag citerar
Organisationen använde våldet som kampmetod, och den erkände inte äganderätten. Tanken att en aktivist skulle vara mäktig att begå väpnat rån var inte långsökt
Javisst detta är korrekt på fler än ett plan, Syndikalister ser den väpnade revolutionen som ETT alternativ! Så långt är vi ense. Det jag vill mena är att av syndikalisternas "kampmedel", så står väpnad revolution långt ner på listan. Tittar man djupare på den svenska syndikalismen (eller för den delen den franska eller spanska) så vore generalstrejk, maskning eller allmän organisering av folket betydligt troligare kampmedel. Syndikalister var och är inga benhårda stalinister som verkar genom den väpnade revolutionen, tvärtom de är och var något radikalt annorlunda. DÄRFÖR tror jag att Torbjörns tolkning är, inte fel, utan ursäkta uttrycket, vriden ur ett politiskt sken. Att ponera att Joe hill av åtminstone politiska skäl skulle utfört rånmord är som att svära i kyrkan, det vill säga fel aktion på fel plats. Det är min mening, kanske håller Loop med mig ;-)

/Robert

Användarvisningsbild
Donkeyman
Saknad medlem †
Inlägg: 3181
Blev medlem: 5 februari 2004, 18:29
Ort: Tromsø

Inlägg av Donkeyman » 4 juni 2006, 04:10

Men benägenheten att ta till våld beror ju också på vilket samhälle man lever i. Eller snarare vilka andra kampmetoder som är verksamma. Och på Joe Hill:s tid var inte dagens typ av aktioner dvs propaganda, demonstrationer, blockad, strejk verkningsfulla med mindre en stor del av dem det gällde stod bakom. Medan en "massdemonstration" med några dussin deltagare får stort propagandamässigt genomslag.

Anarkisterna var även på den tiden tämligen marginella. Och det är inte många gånger som de lyckades samla "massorna" bakom sina paroller. Alltså var våldsamma aktioner mer effektiva för att sprida budskapet. Men såvitt jag vet tar många anarkister inte avstånd från sådant i dag heller. Tvärtom jag har hört många som försvarar upploppen / demonstrationerna (välj själv) i till exempel Göteborg härom året.

Samma sak gäller finansiering av verksamheten. Det var många "movements" med goda målsättningar som accepterade brottslig verksamhet för att finansiera sig. Speciellt om dessa brott riktade sig mot "fienden", dvs kapitalet. Exempel på sådant finns ju även i modern tid. Varför skulle inte den tidens anarkister vara lika praktiska.....

Ser man till historien så var våld ett kampmedel som ofta användes av anarkister på 1800- och det tidiga 1900-talet. Men personligen vet jag inte ett dugg om Joe Hill bortsett från att jag massor av gånger har hört myten om han. Samt musiken. Men myter har onekligen en tendens att inte vara lika bra när verkligheten kommer fram.

LasseMaja
Redaktör emeritus
Inlägg: 4808
Blev medlem: 22 januari 2003, 08:19
Ort: Dalarna

Inlägg av LasseMaja » 4 juni 2006, 19:19

Torbjörn Holmgren skrev:Ja. Men i den bemärkelsen finns inga "bevis" mot Lee Harvey Oswald Heller.
Det har du säkert helt rätt i.
Ja. Om en högerextremist ger sig på en bög berör hans grundsyn rätten (extremens, inte bögens), då hans 'livsåskådnings' inställning till bögar (efter trettiotalet) i de flesta fall kan ses som påverkande till hans agerande.
Hum, kanske på samma sätt som din inställning till syndikalismen påverkar din inställning i den här frågan menar du?

Användarvisningsbild
Torbjörn Holmgren
Medlem
Inlägg: 1663
Blev medlem: 13 september 2004, 11:46
Ort: Göteborg
Kontakt:

Låt oss hålla oss till bevisen/indicierna

Inlägg av Torbjörn Holmgren » 5 juni 2006, 14:29

Commuter: Nej, det vill jag inte och ja, det finns lämpligare fora. Nu gälld det alltså enbart bevis- -indicier - motbevis - motindicier i fallet Joe Hill.
Det är alltså det och endast det jag vill diskutera.

Robert Sköld:
Att ponera att Joe hill av åtminstone politiska skäl skulle utfört rånmord är som att svära i kyrkan, det vill säga fel aktion på fel plats
Stämmer, men det var ej det jag menade. Snarare att det spelat in och underlättat en dylik aktion (för den händelse en vänsterperson var inblandad). Aktionen i sig kan nog mestadels ses som ett ordinärt rånförsök som gick snett. Jag menar alltså med att nämna Hills politiska hemvist varken mer eller mindre som bekräftas i citatet från recensionen.

Mitt förslag: kan vi släppa det här nu och återgå till bevisningen?

Donkeyman: amen!

Lassemaja: Nu kunde jag varit elak och sagt: som din inställning till poliser påverkar din inställning i den här frågan?
Men det gör jag inte.
Åter: kan vi släppa åsikter om tillskrivna motiv och bedöma den tekniska och övriga bevisningen?

Du kan ju tex, Lassemaja, förklara vad din förklaring är till den försvunna pistolen, den försvunne vännen, det oidentifierade alibit (som dementerade all kännedom i saken), m.m.

Användarvisningsbild
Robert Sköld
Medlem
Inlägg: 2581
Blev medlem: 9 oktober 2002, 03:23
Ort: Linköping/Motala
Kontakt:

Inlägg av Robert Sköld » 6 juni 2006, 00:05

Även om jag inte håller med dig Torbjörn, så är det ett gott förslag, vi återgår till ämnet alltså!

/Robert

commuter
Medlem
Inlägg: 181
Blev medlem: 6 oktober 2003, 18:44
Ort: Stockholm

Inlägg av commuter » 6 juni 2006, 15:17

Jag är tveksam till om det var ett rån. Snarare var det nog ett överfall i syfte att ge tillbaka på handelsmannen John Morrison, som tidigare varit polisman och skaffat sig dåligt rykte som "batongviftare". Han hade f ö dragit sig tillbaka till det förhoppningsvis lugnare livet som butiksägare eftersom han enligt egen utsago skaffat sig för många fiender under sitt polisarbete, och att han visste att han låg illa till när somliga av dessa fiender frigavs från fängelset.
Jag har läst nånstans, men minns inte var, att Morrison under ett antal år försörjt sig som "union crusher", dvs inhyrd hårding med uppgift att med våld krossa strejker etc. Han toppade detta med att under en kortare period också alltså vara polis (inte helt ovanligt i USA). Frågan är ju hur många fiender han lyckades skaffa sig under denna korta period som lagens representant, och hur många han redan hade.

Han hade dessutom redan blivit beskjuten i butiken, men skjutit tillbaka och skrämt iväg gärningsmännen, vilket nog borde ha avskräckt eventuella rånare. Däremot hade det nog inte avskräckt den som verkligen ville ha ihjäl just Morrison.
När Morrison skjutits sa en av gärningsmännen " now we've got you" eller nåt liknande, enligt den överlevande sonen Merlin. Däremot kunde inte polisen påvisa att kassan var stulen, och enligt Merlin hade man inte heller försökt stjäla den (han hade sett händelsen från utsidan).

Möjligt att Joe Hill var med om det. Men i såna fall inte som rånare utan som hämnare - nåt som i såna fall borde ha gett mer bränsle åt glorifieringen av honom. Men det fanns ju andra tveksamheter i den juridiska processen.

Användarvisningsbild
Torbjörn Holmgren
Medlem
Inlägg: 1663
Blev medlem: 13 september 2004, 11:46
Ort: Göteborg
Kontakt:

Den konspirativa mentaliteten

Inlägg av Torbjörn Holmgren » 6 juni 2006, 16:01

Men det fanns ju andra tveksamheter i den juridiska processen.
Intressant. Ser gärna mer om det.

Orsaken till att jag tagit upp ämnet är att jag just läst en nya dels den nya biografin om Hill (som enligt min mening inte tillförde något nytt), dels inlägg av en viss Sven Eric på andra skalmantrådar som avvisar alla fakta som talar mot hans ställning, och dels Det dunkelt tänkta av Erik Åsgard
Den senare är en ny bok om konspirationsteorier och man kan med Åsgards framställning följa den konspirativa mentaliteten. Efter massa studier har jag sett att det finns ett likartat tanke- och argumentationsmönster hos konspirativt lagda, både kommunister som förnekar Stalins brott, nazister som förnekar Förintelsen och de som förnekar att Joe Hill var skyldig (samt i förbigående hos andra grupper som Jehovas Vittnen, Scientologer, Objektivister m.fl).
Deras sätt att argumentera är precis likadant och de har alla vad Åsgard kallar den konspirativa mentaliteten. Den kännetecknas av fem punkter:
1. En ständig kamp mellan det onda och det goda.
Inga kompromisser. Det går inte att samtala med fienden. Den måste oskadliggöras
2. En apokalyptiskt världsåskådning
Rädsla för domedagen. Fienden är näst intill allsmäktig. Varje fördröjning är ödesdiger. Tiden håller på att rinna ut. Vardagen är därför mörk och dyster.
3. En tydlig antielitism och antintellektualism
Fienden är nästan alltid samhällets elitskikt. Oftast en politker.
Antiintellektuell i betydelsen att man accepterar alla bevis pekar mot en konspiration och avfärdar alla som går mot.
4. En stark förlitan på utvalda fakta och detaljer.
Trots antiintellektualismen anstränger de sig för att stapla fakta, händelser och namn på hög. ”Genom att ständigt ifrågasätta det lilla (delarna) hoppas de så tvivel om det stora (helheten)”.
5. En tro på att ingenting sker slumpartat och att allting hänger samman.
Ingen slump, inga misstag. Någon har velat det som händer. ”Resultatet är en synnerligen välordnad fantasivärld som saknar motsägelser och motsättningar”. Eftersom inga tillfälligheter finns i den egna fantasivärlden måste man söka de gömda, dolda sambanden utanför. Därför spanar de hela tiden efter saker som klargör och förbinda de dolda sambanden.

Det är dessa fem punkter jag såg i Ingvar Söderströms bok Joe Hill: En sång kan inte arkebuseras, samt i alla försvarstal för Joe Hll. Jag menar alltså att försvaret för Hill är på samma nivå som försvaret för Stalin eller Hiter. Och de fakta i målet som finns är, ehuru indicier, obesvarade/obemötta.
Någon som tycker mitt resonemang verkar hålla?

Användarvisningsbild
Widsith
Medlem
Inlägg: 1376
Blev medlem: 18 juli 2003, 14:26
Ort: Uddevalla

Inlägg av Widsith » 6 juni 2006, 21:08

Efter detta inlägg av Torbjörn Holmgren blev det på något sätt naturligt för mig att gå in i debatten... :lol:

Jag tycker nog, Torbjörn, att du argumenterar som en åklagare. Detta, för att du begränsar ditt synfält till de faktorer som skulle kunna visa på Joe Hills skyldighet, men därigenom bortser du från ett granskande av hela händelseförloppet.

Detta hände den 10 januari 1914 i Salt Lake City, Utah:
Just före 10 på kvällen höll John G Morrison på att stänga sin butik tillsammans med sina två söner Arling och Merlin. Två män bärande röda bandannas tränger sig in i butiken, en av dem skriker Nu har vi dig!, riktar en pistol mot Morrison och skjuter honom. Sonen Arling tar faderns pistol och skjuter två skott mot inkräktarna, som skjuter tillbaka och sedan flyr. Den yngre sonen Merlin har gömt sig längre in i affären, och rusar efter att inkräktarna försvunnit fram till brodern Arling, som är död. Fadern dör inom några minuter. När polisen anländer berättar Merlin vad som hänt, ger ett mycket vagt signalement på förövarna, samt hävdar bestämt att en av dem skrikit Nu har vi dig!

Så långt kan vi se på vad vi vet:
1. Det är Merlin som skildrar händelseförloppet för polisen.
2. Två personer har uppenbarligen blivit skjutna.
3. Två kulor har avlossats med faderns pistol.

Om vi antar att Merlin talar sanning, så har det inte varit fråga om något rån. Att pengarna fanns kvar i kassan samt att en förövare skrikit Nu har vi dig! talar för detta. John Morrison hade tidigare varit polis, men lämnat kåren just av den anledningen att han var rädd för att någon av dem han arresterat skulle söka hämnd när denne frigavs från fängelset. Polisen i Salt Lake City utgick också inledningsvis från att detta var fråga om en hämnd.

Det fanns vittnen som sett de två männen lämna affären, och de hävdade att en av männen verkade skadad. Polisen drog därför slutsatsen att åtminstone en av Arlings kulor hade träffat. Det fanns inget blod i affären förutom Johns och Arlings, men ett kvarter från affären hittades bloddroppar i snön. Utöver kulorna i John Morrison och sonen Arling, återfanns ingen ytterligare kula i affären.

Kl. 23.30 samma kväll knackar Joe Hill på hos doktor Frank McHugh. Hill har en skottskada i bröstet. Kulan finns ej i kroppen, utan har passerat rakt igenom utan att skada några vitala organ. Doktorn rengör såret, lägger bandage, samt ber en av sina vänner att köra Hill hem. Enligt doktorn faller en pistol ur Hills kläder under undersökningen, han fäster ingen större vikt vid detta då en pistol mer eller mindre hör till vardagsutstyrseln i Salt Lake City. Doktorns vän berättar senare att Hill under färden hem bett honom stanna vid en åker där Hill slänger någonting ut på åkern.
Nästa morgon läser doktorn om mordet på John och Arling Morrison, samt att en av förövarna skall vara skottskadad. Doktorn kontaktar polisen och berättar om Hills besök.

Tre dagar efter morden, den 13 januari, besöker doktorn Hill under förevändning av att vilja titta till såret och ge honom något mot smärtan. När smärtlindringen börjar göra Hill snurrig, störtar ett antal poliser in i rummet. Hill sträcker sig efter sina byxor, vilket poliserna tror är ett försök att nå ett vapen. De skjuter honom i handen.

Vad vi vet:
Att en av förövarna är skottskadad i bröstet är inget varken Merlin Morrison, polisen eller ögonvittnena vet. Polisen söker helt enkelt en skottskadad man.
Kulan som orsakat Joe Hills skottskada har passerat genom kroppen och borde ha återfunnits i affären. Ingen kula återfinns i affären.

Under rättegången producerar åklagarsidan en mängd ögonvittnen som säger att en av förövarna sett ut "mer eller mindre" som Joe Hill. När Merlin Morrison konfronteras med Joe Hill säger dock Merlin att denne inte alls ser ut som någon av förövarna: "Det är inte alls han". Efter att ha hört flera vittnesmål som "mer eller mindre" pekar ut Hill tar han tillbaka sitt yttrande och hävdar nu att Hill är mördaren.
Under rättegången förkastas hämnd som motiv för mordet och man utgår istället från att det varit ett rån som gått snett. Merlins hävdande att en av männen skrikit Nu har vi dig! ignoreras.
Den pistol Joe Hill sägs ha haft, efter vittnesmål av doktor McHugh, återfinns aldrig. Åkern som Hill sägs ha slängt ett föremål ut på genomsöks utan resultat.
12 andra män arresteras innan Joe Hill misstänkta för inblandning i morden. Samma kväll som morden hade 4 andra män i Salt Lake City behandlats för skottskada. Skottskadan i Hills rock satt 10 cm lägre än skottskadan i bröstet, vilket styrkte Hills vittnesmål att, när han blev skjuten, han hade sina händer över huvudet.

Så vad blir då slutsatsen?

Användarvisningsbild
Torbjörn Holmgren
Medlem
Inlägg: 1663
Blev medlem: 13 september 2004, 11:46
Ort: Göteborg
Kontakt:

Inlägg av Torbjörn Holmgren » 6 juni 2006, 22:20

Nu börjar det likna nåt.
Men jag är inte övertygad.
Slutsatsen kan fortfarande bara bli att Hill - sannolikt - är skyldig (och sannolikheten är massiv)

Widsith lämar inga förklaringar på omständigheterna som talar för att Hill var skyldig.

Min uppfattning om de nya inslagen är:
Den försvunna pistolen: Jag har för mig de passerade en bro också, inte bara åkrar. Men det ändrar inte att någon kan ha hittat och behållit den, eller att vittnet tog fel på åkern. Varför skulle tex en luffare på drift bry sig om ett mordfall om han hittar en full funktionsduglig pistol, anmäler han så blir han av med den. Om inte den mördade är en vän eller släkting skulle få på den tiden och i det landet bry sig. Speciellt om offret var f.d. polis. Man kan också tänka sig ett barn som hittade den och insåg ur häftigt det var att behålla den. Elller man kan tänka sig att den helt enkelt aldrig återfanns.
Det vi vet är att vi inte hittills har fått någon förklaring på varför gjorde sig Hill av med pistolen? Varför slängde han den just den kvällen, på just den resan? Ingen förklaring kom från Hill själv.

Riktningen på skottskada kropp kontra rock: tänkt på en polisfilm eler en boxningsmatch. Man slänger inte iväg ett skott eller ett slag i "ballroomvals"-position, dvs upprätt. Man hukar sig och drar upp axlarna, kurar ihop sig, drar in nacken och sträcker fram armen. I den positionen torde skottlinjen stämma. Eller han kanske bara hukade sig under rånet i panik. Slängde upp armarna i en irrationell gest att skydda sig mot kulor. Snubblade, halkade. Mitt under pågående rån med kulor i luften kan många saker hända. Hade rock hålet varit i ryggen eller ärmen hade det varit en annan sak, men 10 cm skillnad? Det kan lungt tillskrivas normal procedur.
(När Napoleon ledde anfall i början av sin karriär var hans rock enligt vittnen "genomborrade av kulor". Slutsatsen är inte att Napoleon var osårbar, utan att man på den tiden hade stora fladdrande rockar).

Rån som gick snett kontra hämnd: vem under pågående skottlossning tänker på att ta pengarna? De låg kvar därför att rånarna mötte motstånd och stack, inte för att de inte var ute efter pengarna.

Apropå selektiva fakta: Du, Widsith tar upp skriket som Merlin klart och tydligt 'säger sig' ha hört. Det betvivlar du inte. Det stöjer din tes. Men när han efter sina tvivel säger att Hill trots alls liknar rånaren är du skeptisk. Varför tillmäter du inte lika stor vikt vid denna utsaga som den tidigare om ropet?
Men det finns mer att säga om vittnen och vittneskonfrontation:

Vittnen: Det jag tänker på i detta läge är Lisbeth Palmes (+ den andre mannens) vittnesmål mot Krister Petterson. Hon var tvärsäker. Hon var nära. Det var den andre också som satt i en bil utanför biografen i tio minuter (och väntade på att plocka upp sina föräldrar).
Ändå avvisas båda deras vittnesmål. Något som förvånar en samlad juridik kår i hela Sverige!

De enda två frågor som är kvar och kan sätta saken i tvivelsmål är att vittnet ändrade sig samt skriket/ropet. Men dess betydelse för helheten är oklar. Det kan ju dessutom ha varit ett kombinerat rån-mord-stöld försök. Typ nu skall vi ha pengar och i samma veva skall vi mörda en polis. Det ändrade vittnet gick jag igenom ovan, men en sak är helt klar:
inget av dessa två är tillräckliga för att fria.

Och vi står fortfarande handfallna inför bevisningen mot Hill

Skriv svar